En h skate runt blå 2,5, äntligen i en blå stad!

Hej på er. 

Trots att vi gick upp i hyfsad tid idag och allt var framplockat så tar det ändå nästan en hel dag att åka en timme skidor. På grund av allt som måste göras. 

Boris skjutsade jag till sin hundvakt, där ska han vara i några dagar, skönt och tack för det. Har inte någon lösning på längre sikt med honom än dock. Vi åkte sedan till farmor, jag borstade av och tog med mig tävlingsskidorna till morgondagen. Alfons fick stanna hos farmor och jag begav mig till Lugnet för en timme lugn skate. Jäklar vilken klass det är på spåren på Lugnet alltså! Det märks att Falun är en mer ”blåinriktad” stad, till skillnad från det grådassiga sosse-Borlänge. Skönt att få åka en timme på drömspår, efter två dagar i nersotade SSAB-röktyngda skitspår. 

Idag var 2,5 kilometer uppspårat, samma bana som tidigare + sprintbanan skulle man lite förenklat kunna säga. Jag höll mig där nere och åkte helt enkelt en timme lugnt, fick ihop 15 kilometer och strax över 500 höjdmeter enligt pulsklockan. 

Jag tror att mitt dåliga humör och att jag känt mig stressad den senaste tiden helt enkelt är på grund av att det är tävling imorgon. Men nu har jag tid på mig att i lugn och ro gå igenom alla saker inför morgondagen. 

Kolla här då kära läsare:

Hur har det gått till undrar ni? Jag har fått en lite enklare drönare från E-ville som jag ska testa, den verkar funka helt okej. Spännande!

22,5 kilometer klassiskt i Gyllbergen

Hallå där! 

Jobbat hemifrån idag, så då passade jag på att nyttja dagsljuset genom att åka skidor. Passade på att ta mig till Gyllbergen idag och det var faktiskt ganska fint där uppe! Det gick att åka vägen och sen vidare upp mot Dragsjön(?), en enkel väg på strax över fem kilometer. Inte illa! Det är verkligen fin natur där uppe och betydligt mer snösäkert än längre ner här i Borlänge. 

Jag körde på ett par gamla klassiska skidor med burkvalla, inte ofta man får göra det, men jäklar vilken fin känsla alltså. 

Även idag åkte jag bara lugnt och försiktigt. Fick ihop 1,30 timmar, 22,6 kilometer och 340 höjdmeter. Fint med ”långa” spår, träning i dagsljus och lugn träning. 

Vi hörs!

90 minuter skate, dåligt humör och ska nog lämna iväg hunden.

Hejsan hoppsan. 

Sådär, då har jag tränat ett pass igen. Jag blir förvånad varje dag över hur dåligt humör jag är på. När jag har jobbat och sen ska stressa iväg på ett träningspass så blir jag på allt sämre humör ju längre in i passet jag kommer. Vet inte vad det beror på riktigt, jag är väl bara sån, en bitter gringubbe. 

Dagens pass blev 90 minuter skate i Bergebo. Åkte lite på konstnön inne på stadion, det var rätt fint. Åkte även Igeltjärnsvägen tur och retur tre gånger. Det var nog tyvärr lite för tunn snöbädd för att åka skate, högg till någon gång i skidan på första vändan. De två  resterande vändorna upp till vändningen så stakade jag i spåret till en början, lite längre upp var det aningen bättre med snötillgången. Fick in 22,75 kilometer i alla fall, lugn åkning hela passet. Kroppen kändes ändå helt okej, det är bara mitt dåliga humör som spökade en aning. 

Efter passet nu när jag kom hem så står Boris pliktskyldigt och lojalt innanför dörren. Han kollar på mig med sina snälla rådjursögon och är glad att se mig. Men inte ens det får mig på bättre humör, jag tycker bara det är jobbigt att ha honom, stackaren. Så jag tror faktiskt att jag ni bestämt mig för att inte vilja ha kvar honom. När vi skaffade Boris var det under andra premisser. Nu är allt annorlunda och jag har inte den energin eller orken till att ta hand om honom. Jag vill gärna vara ensam, samt ha lugn och ro de dagar jag i te har Alfons. Tråkigt såklart och Alfons kommer väl bli oerhört ledsen. Men jag vet inte hur jag ska göra på något annat sätt. Det är ju synd om hunden också som inte får den kärlek han behöver, då är det bättre han kommer till någon som vill ha honom. 

Tagit de första stapplande stegen in i ekorrhjulet igen

Igår ville Alfons hänga på balkongen en stund. Hoppas han bara inte får samma dumma idéer kring träning och tävling som mig. Han har inte fått se mig ”in action” ute på balkongen i alla fall, som tur är för honom, där skulle vi annars kunna snacka om men för livet...

Hej på er. 

Nu har jag tagit ett par steg och ställt mig i ekorrhjulet igen. Det känns ändå okej att komma in i rutiner igen. Det är ju främst det här med dygnsrytmen som blir bättre av mer fasta rutiner. Jag har ju som bekant en liten dragning till att vara uppe sena kvällar och sen sova till sena morgnar. Allt blir förskjutet och jag går runt och är ständigt småstressad. 

Dagens arbete håller på till klockan 16. Under dagen så drar jag hem på lunchen för att äta och rasta Boris. Efter jobbet så är planen sen att åka skidor lugnt i Bergebo, hoppas att det är okej spår där!

Har suttit en del och filat på kommande vlogg som släpps på söndag. Tycker att det är väldigt skoj och jag lär mig mer saker hela tiden. Är även rätt nöjd med resultatet, speciellt med tanke på de ringa material jag använder. Jag filmar i 4K, 30 fps med min iPhone 12 Pro och har ett litet stativ till den. Mer än så är det inte just nu. Hade varit grymt med en actionkamera och en drönare också. Även en systemkamera också, men just en sådan är jag minst sugen på, då tar jag hellre typ en GoPro och en drönare först. 

Önskar er en fin dag, vi hörs senare!

4-3-2-1-3-2-1-2-1-1 min stakint + nya idioter i spåren

Jag skrev tidigare att jag skulle träna ett lättare intervallpass, det visade sig bara stämma delvis. Det blev rätt tufft till slut, men jag tror ändå att jag sparade en växel åtminstone. 

Mina fingrar och händer är väldigt känsliga så fort det blir minusgrader. Så när termometern visade minus sex grader här hemma så satte jag på mig både ett par tunna underhandskar och ett par tjockare halvtumvantar, det fungerade bra! 

Det är fina förhållanden på Lugnet, trots väldigt liten snömängd. Jag värmde upp runt 7,5 km-spåret. På intervallerna så höll jag mig runt elljusspåret bara, körde alltså upplägget: 4 - 3 - 2 - 1 - 3 - 2 - 1 - 2 - 1 - 1 minuter, hoppas ni ser mönstret i talföljden!? Mellan alla intervaller hade jag 90 sekunder vila, under den så åkte jag sakta framåt, så intervallerna innehöll all sorts terräng idag, perfekt. Kroppen kändes väl ändå okej idag! Avslutade med en halvtimme lugn åkning, så att jag totalt fick in 90 minuter och 24,5 kilometer. 

Avslutningsvis så måste jag åter få gnälla lite på flanörer i skidspåren. I 30 års tid så har jag åkt skidor på Lugnet och det är väldigt sällan jag sett folk gå i spåren. I år har jag nästan sett mer gångare än skidåkare. Riktigt bedrövlig utveckling. 

Under uppvärmningen idag så kom jag ikapp en kärring med en lös dalmatiner. Nu ska ni få höra. Hon gick mitt i spåret, helt i sin egen värld, hörde inte mig komma bakifrån, hunden däremot började springa emot mig och uppföra sig obehagligt (jag är faktiskt hundrädd, trots att jag har en hund som jag inte vill ha). Jag lyckades åka förbi och fortsätta uppvärmningen. Men med min vanliga otur så stötte jag såklart på det där fanskapet 3-4 gånger ytterligare under passets gång, med lös hund och pratandes i telefon. Sista gången jag såg henne var i en utförsbacke på elljusspåret, jag kom bakifrån, åkte så nära jag bara kunde och skrek ”HÖÖ” precis när jag passerade. Omoget av mig, ja. Men ska man gå i skidspår (vilket jag ogillar starkt) så kan man väl åtminstone hålla sig på kanten, vara lyhörd för skidåkare och ha hunden kopplad om man inte har pli på den. Inget av detta hade denna dåren. Usch, kokar i huvudet på mig! Men det blir väl till slut jag själv som måste krypa till korset och be om ursäkt då jag faktiskt var ute och tjuvåkte i spåren mitt under brinnande VM i skidspårs-spatsering. Förlåt. Jag ska hålla mig hemma dagen då femmilen avgörs..

Tyvärr är jag lite för konflikträdd för att säga något, men fortsätter det med dårar i spåren så kommer snart bägaren rinna över och jag kommer till slut inte kunna vara tyst. 

Sista lediga dagen

Bilderna ovan är från gårdagen med Alfons och Boris. Skönt att bara vara med dom i lugn och ro utan måsten. Idag är sista dagen ledigt, innan det imorgon drar igång med jobb igen. Jag har väl vänt dygnet en aning, vilket jag har en förmåga att göra när jag är ledig. Det leder i sin tur dels till sämre sömn, men också att jag ständigt har ett stresspåslag då jag alltid känner mig lite efter under dagen. Men tillbaka i jobb igen så reder det upp sig. 

Ett annat stressmoment är Boris, tidigare under året har ju i princip alla träningspass utgått hemifrån. Nu när det börjar vankas skidåkning så blir det ju en ytterligare tidsaspekt att ta sig till och från skidspåren. Jag tycker också att det är ganska krävande att behöva ha hunden att tänka på, tycker det är fullt upp med mig själv och Alfons. Men för den senares skull så försöker jag ju ändå kämpa på och fortsätta ha kvar den stackars byrackan. 

Senare idag så ska Alfons till sin mamma. Jag ska träna ett lättare intervallpass. Egentligen hade det varit bättre med det passet imorgon, med tanke på söndagens Craft Ski Marathon. Men då jag jobbar till 16 imorgon så vet jag av erfarenhet att jag efter en lång ledig period brukar vara väldigt seg efter de första arbetsdagarna. Därför är det bättre att köra det idag. Dessutom så kommer jag köra på Lugnet, jag passar på att göra det sista lediga dagen. Sen får jag under kommande veckor svära över spåren här i Borlänge istället. 

Vi hörs senare!

Jullovet är inte lika långt som sommarlovet

Lycka är att få vakna upp bredvid min älskade Alfons. Inatt hann jag inte somna innan jag hörde att Alfons var ledsen, så jag gick för att hämta upp honom och låta han sova bredvid mig hela natten. Stackaren hade drömt en mardröm, men han visste inte vad han hade drömt. Lilla vännen.

Alfons med ”hörselkåpor” på sig, när jag dammsuger.

Gröt är gott och nyttigt, säger Gunde.

Hej på er. 

Jullovet börjar sakta lida mot sitt slut. På torsdag är det dags att börja arbeta igen. Känns lite trist just nu, men det blir ändå skönt att komma in i rutiner igen. Jag har ett minne av att jag som yngre trodde att jullovet var lika långt som sommarlovet, förstå den besvikelsen när jag insåg att så ej var fallet..! Det där har jag fått men för livet av. 

Idag så är det vilodag för mig, väldigt skönt. Så hela dagen har jag tillsammans med Alfons och Boris. Mysigt! Det enda på agendan är att tvätta sängkläder, vi ska sen ut på en liten upptäcktsfärd här i området så att killarna får leka av sig en aning. 

Följ mig gärna på mina sociala kanaler:

- YouTube: https://www.youtube.com/AdamSteens

- Instagram: https://www.instagram.com/addesteek/

- Facebook: https://www.facebook.com/AdamSteensBlogg

- Twitter: https://twitter.com/addesteek

- Strava: https://www.strava.com/athletes/763450

Hoppas ni har en fin dag!

Lerkils-båtvarv

 Tjenare mina härliga läsare!

Att ha en egen båt är något som jag haft lyckan att uppleva under många år av min uppväxt. Då vi också har en sommarstuga som ligger under 50 meter från vattnet så har det varit en perfekt uppväxt för mig och min bror att spendera somrarna vid. 

När vi var mindre så hade vi först en mindre båt med en liten motor på. Då var det mest turer för att åka ut och fiska som gällde. När vi blev något äldre så köpte pappa en större båt med större motor och med möjligheter till att bada ifrån bland annat. Med denna båt så blev det otaliga vändor med vattenskidor, ringåkning och wakeboard. Det var en trevlig tid. Jag vet inte hur många gånger jag ramlade och slog mig, men lika kul var det för det. 

Nu är jag faktiskt lite sugen på att köpa en egen båt att ha vid vår sommarstuga. Jag var inne på Lerkils-Båtvarv och tittade tidigare idag, där hittade jag många fantastiska båtar. Jag tror dessutom att min kära son skulle uppskatta det väldigt mycket, speciellt som han gillar motorer av alla dess slag. Att ha en egen båt är ju något som ger en enorm frihet till att göra i princip vad man vill!

Säsongens första stakintervaller på snö

Hallå där. 

Nu verkar vintern ha smugit sig på oss även här i dalarna, minusgrader och en del natursnö. Ovant och kallt, men betydligt finare landskap än det regntunga och gråa vi haft i oändligheter. 

Enligt plan så körde jag ett lite lättare tröskelpass stakning. Till min förtjusning så var det möjligt att åka på de längre spåren idag! Så istället för att åka på konstsnöspåret bland snökanonerna så kunde jag köra intervallerna runt elljusspåret. Något mer flackt och långloppslikt. Det var ganska runt med snö, så jag hade nästan kunnat använda rullskidspetsar istället för trugor där uppe. 

Efter en uppvärmning på 20 minuter så betade jag av intervallerna: 3 x 10 minuter kring tröskeln, med 2,5 minuter lugn åkning mellan intervallerna som vila. Kändes inte toppen, men jag hade ovallade träningsskidor och är lite trött i musklerna från gårdagens styrka. 

Avåkningen blev ett varv runt 7,5 km-spåret. Fint att få komma ut i skogen på skidor igen! Efterlängtat minst sagt. 

Såg inte bara en person som var ute och gick i spåren idag. Det var gamlingar med stavar, barnfamiljer med barnvagnar och så vidare. Vad i hela helvete är det för fel på folk som går med en barnvagn mitt i skidspåren?! Idiotjävlar! 

Passet blev 90 minuter totalt och på den tiden kom jag 24,8 kilometer. 

Sneak peek-måndag

En screenshot och således en liten ”sneak peek” på något kommande...

Måååååååååndag hej!

Igår hämtade jag hem Alfons och ligan är nu fulltalig igen. Mysigt! Så denna morgon vaknade jag upp med Alfons bredvid mig, som vanligt så smög han in till mig under natten. 

Idag så ska vi bege oss mot Falun för att spendera några timmar där. Först ska vi bara plocka iordning alla saker, städa undan i lägenheten, fixa mat och alla såna där måsten. Jag ska träna i Falun, medan Alfons och Boris ska hänga med farmor och farfar. Därefter åker vi hemåt igen. 

Vi hörs senare!