90 min - 21,24 km löp - 10x2’ inbakat

Hallå och godkväll!

Fick till ett riktigt fint löppass idag på grus och asfalt runt om här i Borlänge! Tänkte att jag skulle försöka få till hyfsat hög fart genomgående på passet, utan stopp. Det lyckades och jag stannade bara en gång, efter 30 minuter för att knyta om skorna. 

Såhär var upplägget + siffror:

Uppvärmning: 32,50 min, 6,94 km, 4,44 min/km 

Intervaller: 10 x 2’ hårt - 1’ jogg. Snittfarter:

3,19 - 3,20 - 3,18 - 3,19 - 3,16 - 3,22 - 3,11 - 3,16 - 3,12 - 3,00

Hårt men under kontroll. Kändes rätt okej faktiskt! 

Nedvarvning: 27,10 min, 6,55 km, 4,09 min/km

Fick upp pulsen i hela 186 som max. Det var välbehövligt. Pulsklockan har gnällt på mig för att jag kört för lite högintensivt, det ska vi försöka ändra på nu framöver. 

Skönt att kroppen levererade så pass bra idag, trots en tuff träningshelg. 

Efter löpningen brände jag av mina spänsthopp igen:

Mångsteg 3x20

Utfallssteg 3x24

Jämfotahopp/grodhopp 3x12

Enbenshopp 3x10/ben

Borzovhopp 3x20

Vristhopp 3x20

Trevlig kväll på er!

Det ska då regna varenda dag

Igår kväll så kom favoriten Alfons till mig igen. Härligt att få träffa denna glada kille som jag inte sett sedan i onsdags. Tur att vi inte har varannan vecka, det hade jag tyckt varit alldeles för lång tid. Även Boris kom igår, han har varit hos mina föräldrar. Hoppas vi kan lösa så att vi kan ha honom ihop, jag vill verkligen inte göra mig av med det lilla monstret och Alfons är så förtjust i honom också. Det verkar inte alla inblandade i denna soppa ta hänsyn till. Men det är väl viktigare att göra sin nya familj till lags. Jag är i alla fall glad att jag gått från att vara nere och ledsen, till att känna ilska emot den personen. Nog om det. 

Planen idag var att vi skulle åka till Båtstad och hänga på stranden. Men så klart så regnar det ute, precis som alla andra dagar. Tänk att vi aldrig kan få sol och värme. Kan inte minnas senast det var just sol och värme, måste ha varit månader sedan.. Så strandplanerna fick revideras och istället får vi hitta på något att göra inomhus. Vi ska dock åka till affären och handla. 

Jag har en liten lugnare vecka träningsmässigt denna, så idag blir det ett löppass med lite hopp som avslutning. Ska köra lättare, kortare och lugnare än normalt. Blir nog bra det! På årets 17 första veckor så har jag samlat ihop 288 träningstimmar, vilket ger ett snitt om 16,9 timmar i veckan. Snyggt!

Stakat ett Vasalopp och lite till

Skaplig träningsvecka det blev ändå: 21,25 timmar och 426 kilometer. Det får jag faktiskt klappa mig själv på axeln över! Nu ska jag försöka göra en lugnare vecka under den kommande. Får se hur jag lyckas med det. 

Dagens träning blev ett väldigt fint stakpass på 91 kilometer och fem timmar. Såhär såg rundan ut:

Körde så som vanligt på mina Swenor 4. Kändes bra i princip hela passet, blev lite törstig mot slutet bara, i övrigt tycker jag kroppen svarar fint konstigt nog. Lade in tio impulser under den sista timmen, bra att försöka få lite speed. Väl hemma blev det ett litet pass med TRX-styrka också. 

Nu framöver måste jag försöka få in lite mer intervaller och köra mindre mängd. Har för lite procentuell del av just intervaller såg jag när jag fyllde i träningsdagboken, 10%. Hade betydligt mer under förra och förrförra året. Men det har ju funnits mer tid till träning nu, så dumt att inte passa på att få en fin grund. Men i och med jobbet nu så blir det ju naturlig med mindre träningstid. Måste skaffa en tjej också, det är mycket nu. 

Snart kommer Alfons och Boris hit igen, det blir mysigt!

Vad tror ni - blir det träning?

Tjo!

Vaknade upp för ett tag sedan och kunde med lättnad konstatera att jag inte känner av något i halsen. Woho, första framgången i mitt liv på ett halvår. Detta ska vi fira med fem timmar stakning i solskenet. Nu kanske det vänder för mig här i livet, men det betvivlar jag starkt. 

Ikväll kommer sen Alfons tillbaka igen. Det ser jag fram emot. Jag har verkligen saknat min älskling. Hoppas han saknat mig också, nu när han har en ny familj och nya ”syskon”.. 

Vi hörs av!

171 kilometer - 5,25 h cykel + TRX

Tjena.

Sedvanligt börjar jag inlägget med några bilder från passet. Denna gång med ett nytt deltagande i selfie-VM + en bild på den mäktige Jonas Axforsen som jag stötte på strax innan Falun och cyklade med en lite kortis. 

Hade bra skjuts i benen idag faktiskt, det rullade på riktigt fint. Jag var dock ganska törstig i värmen och fick stanna två gånger för att köpa dricka. Så kan det vara ibland. Precis som de andra cykelpassen i år så blev det samma vända igen, skönt med någon form av trygghet i livet.. 

Mot slutet av vändan så mötte jag personen jag har barn med i bil, bredvid satt den nya juvelen. Kändes inte så roligt. Men vad är roligt här i livet då? Nej, precis. Ingenting i princip. 

När jag sen kom hem så tryckte jag av ett litet TRX-pass också, med bland annat denna övning som jag kör 3 x 10 repetitioner med:

Passet gick ju som sagt bra idag i alla fall, benen svarade fint, det var i princip bara att hålla i styret och åka med. Kul! Enligt pulsklockan så fick jag följande siffror: 5,25 timmar, 171,6 kilometer och 1480 höjdmeter. Så ska passen tas!

Nu hoppas jag att jag inte känner något i halsen imorgon. Har inte känt något sedan i morse. Men med min vanliga tur så vet ni väl hur det går. Förhoppningen är i alla fall fem timmar stakning imorgon, hade varit bra om det gick att genomföra. Har ju liksom inte så mycket mer än träningen och att vara med Alfons att se fram emot. I princip allt annat är ju nattsvart nästintill. Så om jag skulle bli sjuk så vet jag inte alls vad jag ska göra för att slå ihjäl lite tid, därför bestämmer vi redan nu att skippa det.

Ska försöka ta det lugnt hemma ikväll. Men jag har en gnagande oro och ångest av att sitta här ensam. Speciellt när det är lördag och "alla" andra har roliga aktiviteter att ägna sig åt. 

Lite känning i halsen

På väg ner på stan under gårdagen. Blev dock en väldigt lugn och tidig kväll. Nu har det ju blivit en del sådana kvällar, men jag behöver nog bryta av mitt idrottande en del. Dock känner jag mig så fet och plufsig av allt ätande. Där får jag skärpa mig. 

I morse skulle jag ha tränat med Adam Larsson. Men jag kände halsen när jag vaknade, så jag somnade om istället. Nu när jag har vaknat igen så tror jag faktiskt att det går över. Min plan var ju timmar och träning, jag har ej heller något annat att göra, så det är väl bara att ge sig ut på vägarna är jag rädd. Vi får se inom kort hur jag gör. Typiskt mig det där, en grym sommar med bra kost och kanonbra träning. Sen börjar det vackla med både kost och form. Men vi ska nog kunna få upp skutan på rätt köl igen. 

Satte ihop nio stycken bilder på Alfons från sommaren. Jag ska ha den som bakgrundsbild på jobbdatorn. Usch vad sommaren går fort och vad jag saknar honom. 

Stakintervaller 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 min, ”bara” dålig känsla idag

Äntligen helg igen. Det har varit jobbigt att komma in i arbetet igen. Det är väl mentalt antar jag. Men just nu har jag (som vanligt) oro inför hur fan jag ska orka träna när jag framöver ska jobba 8-17, 8-16, 8-15.. Känns tungt nu. Nya moment i undervisningen i form av ett teoripass i veckan också, så jag känner mig lite osäker där.. Men jag brukar få bra hjälp av kollegorna, så det ska väl gå får vi hoppas. 

I onsdags var jag så trött innan intervallerna att benen nästan vek sig (obs, ej ironi). Idag kände jag mig ”bara” trött och seg. Så det var ju ett framsteg. Det är väl mest en omställning från ledighet till jobb som gör att jag känner mig trött både mentalt och fysiskt. Det borde förhoppningsvis gå över framöver. Tänker mycket kring träningen i höst och hur jag ska lägga upp det. Som vanligt är det halvt kaos i mitt huvud kring allting. Men jag tänker fortsatt att jag ska köra en lite mer intervallbetonad vecka först och sedan en mer ”normal” vecka. Får försöka jaga lite timmar de helger jag inte har Alfons. Det där måste lösa sig bara jag kommer in i det, som sagt. Frågan är bara hur jag ska göra med styrkan, orkar fan inte beta av alla kettlebell-övningar. Får nog räcka med TRX tror jag. Sådana där funderingar går runt, runt, runt i huvudet dygnet runt. Stressad över att inte hinna med träningen, stressad av att inte få den tid jag vill ha till träning och så vidare. Ja, det är inte lätt att var psykopat alltså..

Idag var planen intervaller. Men skulle det kännas helt kasst så skulle jag bara köra distans. Det blev intervaller och det funkade okej. Idag kunde jag köra mig trött och få lite belastning på flås det åtminstone. Dessutom kände jag inget i handen denna gång heller. Kul med någon form av framgång. I mitt liv får jag ju vara glad för det lilla så att säga. 

Intervallerna jag körde var: 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 minuter, med 1 minuts vila mellan varje intervall. Totalt 55 minuter alltså. Körde på Swenor 4 som vanligt. 

Hela passet blev 55,6 kilometer och 3 timmar på pricken. I helgen är planen två stycken femtimmarspass. Heja roligt! Nu ska jag ut på middag med några kompisar, hoppas jag får med mig något ”räsche” hem, men det lär väl inte hända. 

Hörs. 

Trevlig kick off

Tjenare och trevlig fredag kära läsare!

Igår så cyklade vi ut till Haganäs med jobbet. Det blev en trevlig kick off med tipspromenad och god mat. En öl till maten och lite snacks innan+efter. Dåligt samvete för det idag så klart. Men har jag varit duktig en hel sommar så skadar väl inte lite onyttigt ibland. Jag behöver det. Trevligt var det hur som helst. På hemvägen så öppnade sig himlen igen och det fullkomligen vräkte ner regn. Det åskade rejält också och en gång small det så att gatlamporna slocknade. Sjuka krafter. 

Idag är det åter jobb fram till klockan 16. Därefter ska jag försöka beta av ett tretimmarspass igen. Ingen rast och ingen ro. 

Vi hörs!

90 min och 16,7 km morgonjogg

Mina 2XU-tights  är inte bara sköna, dom har även en perfekt ficka bak för mobilen, så jag kan ha den med mig. Jag får sådana skavsår bak på ryggen av mitt vanliga vätskebälte, trots att jag tejpat med kirurgtejp. Så idag fick det bli utan vätska.

God förmiddag!

Jag lyckades ta mig i säng i hyfsad tid igår, släckte lampan klockan 22,39. Var helt sänkt och fullständigt slut efter träningen. Somnade ganska snabbt och sov ända till klockan ringde klockan 06,30. Steg upp, bytte om, tog en kaffekopp + ett glas vatten och stack sedan iväg på ett litet löppass. 

Jag har noterat att det vid Tallmon (en liten sandgrop med massa cykelhopp, mellan mitt hem och Mellsta ungefär) finns en gul slinga med vad det såg ut som fina stigar. Så idag passade jag på att testa den slingan. Några kilometer lång var den, bra kupering och lättlöpta stigar. Perfekt om jag behöver skarva något pass. 

Efter att ha sprungit på den gula slingan vid Tallmon så begav jag mig till Mellsta där jag sprang delar av den gröna 7,5:an och den gula 5:an. Passet blev 16,72 kilometer långt, 90 minuter och 215 höjdmeter. 

Skönt att träna på morgonen, det gör att man vaknar till. Kommer kanske bli något mer pass under morgnar framöver, vi får se. Idag fick jag lov att träna tidigt då vi direkt efter jobbet ska iväg på middag, så det fanns inte tid till träning efteråt. 

Ha en fin dag hörni!

Träning och sådär

Hej kära bloggvänner.

Två vilodagar i hamn. Känns skönt att koppla bort träningen en stund. Både för kroppen och knoppen. Jag har bland annat testat Basta betting appen, ett helt perfekt sätt för mig att tänka på annat än träning, oro inför framtiden och så vidare. Här kan jag verkligen leva i nuet och bara fokusera på det som sker här och nu.

Jag är ju en sådan som analyserar och funderar väldigt mycket från och till. Ofta tänker jag ju på träningen och allt däromkring. Det blir ofta det viktigaste i mitt liv. Känns ändå lite sjukt när jag är 36 år, inte egentligen har något riktigt mål, det enda jag säger när någon frågar är ”topp 50 på Vasaloppet”. Men samtidigt vill jag träna hårt, känna mig i form och försöka se bra ut i kroppen. Emellanåt känns det som att tävlingar inte är så noga för mig heller. Men samtidigt är det ju något jag saknar när det är långt uppehåll mellan racen. 

Jag trivs ju också oftast i livet, men det är ändå som att det är någonting som saknas, de där sista procentenheterna. Tanken att ”är det bara såhär” kommer ju upp ibland. Jag älskar Alfons och tycker väldigt mycket om att vara med honom, trivs som sagt med träningslivet också. Men någonting saknas för att det ska kännas helt hundra på topp. Kanske är det så det ska vara. Hellre det än att må katastrofalt dåligt liksom. Mycket är väl en inställningsfråga och mentalt också. Det blir ju lätt att jag tar träningen på lite för stort allvar och offrar andra saker såsom: 

- Roligheter/middagar/utekvällar/osv med vänner och bekanta. 

- Inte lägger någon som helst vikt vid att försöka träffa någon ny flamma. 

- Accepterar jobbsituationen som den är, försöker inte plugga klart eller avancera i arbetslivet/den civila karriären. 

Ja, det kan kanske verka konstigt för vissa, men samtidigt helt normalt för andra. Vet egentligen inte var jag ville komma med detta, mest plita ner lite tankar som susar omkring i huvudet, i hopp om att kunna tänka på annat. Man ska väl egentligen inte fundera så mycket överhuvudtaget, framförallt inte vad andra tycker och tänker. 

Som jag varit in på tidigare så har jag i alla fall tacklat den tidigare separationen från Alfons mamma genom att träna mycket, ätit bra mat, tagit bort godsaker och alkohol och bara försökt göra bra saker för min kropp. Det är jag ändå stolt över och kommer fortsätta med. Relationen till mamman är väl inte direkt på topp, det är som det är. 

Nu till något annat:

Igår så hade vi en mycket trevlig stund Alfons och jag. Vi ”cykelrastade” Boris, sedan tog vi cykeln till Yoump. Bara en sådan sak att cykla, slippa slita på Benzen och spara in bränsle är ju guld! Vardagsmotion och spara pengar, det gillar jag. 

På Yoump var det spänd förväntan innan vi fick gå in i hallen och avverka våran timme. Jag hade egentligen ingen aning om Alfons skulle gilla det eller inte, var lite orolig över att han var för ung. Men han for omkring som en tok nästan hela tiden, blev sjöblöt i svett och gillade det! Superkul att se honom så glad och det var kul att själv studsa omkring på studsmattorna. Jag är dock för feg för att göra annat än att bara hoppa upp och ned.