Sista gympasset på ett tag

Hej på er.

Nu har jag betat av ett sista gympass på en tid. I alla fall vad det verkar. Mitt gymkort går ut idag och jag har inte lust att lägga egna surt förvärvade pengar på att köpa ett gymkort. En av mina filosofier är att inte betala för träning, det försöker jag hålla hårt i. Jag behöver nu inte få en massa påhopp, jag har faktiskt inte gnällt här, utan jag accepterar faktum och gör det bästa av situationen ändå. 

Istället för gym framöver så kommer det bli TRX-band hemma, varianter på chins i chinsstången, förhoppningsvis kommer det en 20 kilos kettlebell snart också. Ska därefter komplettera med hoppstyrka och impulser på rullskidorna. Träningsåret 2016-2017 när jag hade tillgång till gym så körde jag ändå bara TRX-styrka, tränade 706 timmar och gjorde en av mins bästa säsonger. Så jag tror inte att det är brist på tung gymstyrka som gör att jag ständigt står som ett rundningsmärke den första söndagen i mars. TRX-banden ger mig ändå mycket, jag har räddat min tidigare onda rygg tack vare dessa och kör du mycket bålträning i dessa band så finns det också risk att du ser deff ut. 

Dagens pass blev rullskidor till och hem från gymet, 10 + 10 minuter och 2,5 + 2,5 kilometer. På gymet betade jag av basövningarna:

Marklyft 5x130 - 4x135 - 3x140 - 2x145 - 1x 150 kilo

Knäböj 5x80 - 4x85 - 3x90 - 2x95 - 1x100 kilo

Bänkpress 5x75 - 4x80 - 3x82,5 - 2x85 - 1x90 kilo

Frivändning 5x60 - 4x65 - 3x70 - 2x72,5 - 1x75 kilo

Lutande rodd 5x55 - 4x60 - 3x65 - 2x70 - 1x75 kilo

Avslutade gymsessionen med sju stycken TRX-övningar, tre set vardera och 10-20 repetitioner. Fokus som vanligt på bål och "stakmuskler".

Nu ska jag snart ut på ett lättare tretimmarspass på mina skaterullskidor. Timmarna måste in och kalorierna ut. Har flera fina pass planerade under resten av veckan. Lätt att gå all in i detta nu, missbrukspersonlighet som jag ändå är i någon form. Har också börjat inbilla mig att jag har testosteronbrist, givetvis genom egen googling, lätt att ha alla symptom på vad man än söker på. Så nu har jag i alla fall ytterligare en anledning till att försöka undvika socker. Det sägs nämligen att socker minskar testosteron-nivåerna.

Hörs senare. 

4 - 3 - 2 - 1 kilometer löpintervaller + 300 hopp

"Jag lär ner tio kilo minst om det här ska gå ens" - lär jag ha sagt på Mallorca 2013, efter att ha brutit  och bänt mig uppför en dödsbacke, totalt avställd av övriga gruppen. Sällan har väl en sägning av mig varit mer passande, då som nu. 

Visserligen har jag vilat två dagar, det brukar inte min form göra hejarop över. Men jag kände redan på uppvärmningen att det var ben som hellre hade stått i en bar som jag fått med mig. Inte mycket att göra åt det. Sprang i alla fall 12,5 minuter i 4,47-tempo, innan det var dags för dagens drabbning, en batalj som jag under dagen byggt upp en osund nervositet inför, som så många gånger förr. För jag har ju aldrig kört intervaller förr, att jag aldrig lär mig kontrollera min psykskalle. Ni skulle sett mig mellan jobbet och träningens början. Jag gjorde allt för att slippa bege mig ut, det var städning, diskning, 3-4 toabesök, funderingar kring skoval, listan kan göras lång. 

Nåväl.

Intervallerna idag blev: 4 - 3 - 2 - 1 kilometer längs Blodomloppets tiokilometersbana. Här är tiderna och andra siffror:

4000m: 13,56 minuter, 3,29 min/km, 170 snittpuls, 180 maxpuls, 26 höjdmeter, 11 fallmeter

4 min vila

3000m: 10,15 minuter, 3,25 min/km, 174 snittpuls, 182 maxpuls, 6 höjdmeter, 18 fallmeter

3 min vila

2000m: 6,36 minuter, 3,18 min/km, 176 snittpuls, 183 maxpuls, 3 höjdmeter, 17 fallmeter

2 min vila

1000m: 3,13 minuter, 177 snittpuls, 186 maxpuls, 8 höjdmeter, 0 fallmeter

Jag hade som mål att klara sub 3,30 på 4:an, sub 3,25 på 3:an, sub 3,20 på 2:an och sub 3,15 på 1:an. Det klarade jag sånär som på 3:an som var precis på 3,25. Men det var inte det som var det värsta. Nej, det vare känslan som var så klappkass. Fick verkligen slita för att ens ta mig framåt, allting stretade emot och utför var det som att jag bromsade mig själv med mitt bedrövliga elefantkliv. 

Efter intervallerna låg jag utslagen en lång stund på någon gräsmatta i närheten av Tjärna Ängar. Känns lite speciellt att springa på max igenom där och flåsa som ett as. Folk tror väl att jag gjort något kriminellt när jag kommer dundrandes där i full fart knappt styrfart. Sen folkets beteende på gång- och cykelbanorna då. Den aggressionen orkar jag inte ens ta upp idag. Men vi kan ju i alla fall komma överens om att den bör förbättras avsevärt. 

Jag avslutade löpdelen på träningen med 12,5 ytterligare minuter i 4,39-tempo. 

På intervallerna sprang jag faktiskt i mina Hoka Tracer, inte ens dessa kunde rädda mig idag. Efter löpningen gick jag in, tyckte synd om mig själv en stund över min kassa prestation, innan jag åter tog tag i livet genom att byta till Hoka Clifton 6 och bege mig ut för ytterligare en stunds träning. Nämligen hopp:

MVH BMI på snart tresiffrigt.

Körde igenom mitt vanliga hoppstyrkeprogram, i hopp om en snar förbättring av mina löpkvaliteter. Men jag är rädd att det inte finns hopp i världen som kan rädda detta sjunkande skepp. Jag körde i alla fall följande:

Mångsteg 3x10

Utfallssteg 3x20

Jämfotahopp/grodhopp 3x10

Enbenshopp 3x10/ben

Borzovhopp 3x20

Vristhopp 3x20

Sådär. Vad tror ni kamrater, är detta content, eller har ni redan slutat läsa?

Nu väntar några dagars ledighet. Har en vild plan på träning de kommande dagarna, vågar inte outa den än. Hoppas jag kan hålla mig ifrån snask och skit nu bara, om jag så ska amputera båda händerna. 

Hörs imorgon!

Bilder, tvångsdusch, nya rullskidor och löpintervaller ikväll

Fin cykelpendling för att hämta Alfons igår. Men låt er inte luras av solskenet, det blåste otrevligt mycket motvind under både dit- och hemvägen. Någon som ens är förvånad?! 

Lek i lekparken igår eftermiddag. Jag bor cirka 10 meter ifrån den, perfekt!

Nämen hej på er. 

Onsdag idag och sista arbetsdagen för denna vecka. Ganska lagom kan jag känna. Det blev ju cykelhämtning av Alfons igår som ni märkte. Skönt att få röra på mig litegrann, har ju inte tränat sedan söndagens väggning.. Vi lekte sedan en stund i lekparken, innan det sen var dags att gå in för att avverka kvällens bestyr. Jag fick bland annat tvinga Alfons att duscha, inte jättetrevligt, men såklart ett måste. Efter mycket tjat och försiktighet med duschslangen så gick det bra till slut. När vi väl kommit igång så ville han inte sluta sen. 

Idag så har jag tänkt mig gå en ny drabbning med löpintervaller runt blodomloppet-banan. Denna gång är planen: 4 - 3 - 2 - 1 kilometer och jag hoppas att allt ska gå under 3,30-fart. Det borde gå, men jag är (som vanligt) osäker på formen och har även två vilodagar i bagaget, det kan ju slå lite hur som helst det. 

Jag beställde ett par Swenor-fyror igår från Skistart förresten. Mina bakhjul är snart slut på mina Elpex, även om jag har en uppsättning till. Jag verkar inte få några nya skidor eller hjul där i år tyvärr, så då kan det vara kul att testa ett par helt nya rullskidor. Dessutom ska dom enligt uppgift rulla tyngre än Elpex, så det kan ju vara trevligt även det!

Vi hörs!

Jag lever, lång fasta och lite annat

Tisdagar är picknickdag på dagis, eller förskolan om vi ska vara mer politiskt korrekta, något jag verkligen försöker vara här på bloggen.. 

Hej på er. 

Jag lever och jag frodas. Gårdagen var ju inte någon höjdardag rent mående-mässigt. Fy fan säger jag bara. Jag bestämde mig efter att jag lagt och läst för Alfons att själv också lägga mig direkt. Det tog som vanligt tid att komma till sängen efter alla kvällsbestyr, kort kisspromenad med Boris och så vidare. Men klockan 20,00 så lyckades jag i alla fall att släcka lampan och somnade ganska snabbt därefter. Väldigt skönt måste jag säga. Jag vaknade en gång klockan 03,40 för att gå upp på en liten gubb-pinkning. Därefter sov jag till klockan väckte mig 06,25, minuten därefter stormade Alfons och Boris in. Alla pigga och glada. Även jag kände mig som pånyttfödd, inte illa och jävligt glad över det. Det där med sömn är kanske inte så dumt.. 

Morgonen bestod av att ge grabbarna mat, klä på oss och pipa iväg till dagis (nu, var vi där igen, förskola, dagis, what ever). Det flöt på enligt plan och väl hemma igen så tog jag den sedvanliga cykelturen med Boris runt sportfältet för att på så sätt rädda inredningen hemma från hans bitanden. Det har hittills fungerat bra, peppar, peppar. 

Även idag väntar det en vilodag. Det kan nog vara bra med tanke på hur sliten jag var i helgen och med hur magen var igår. Jag har dessutom inte tid för att träna på tisdagarna när jag har Alfons. Istället får jag försöka fokusera på bra träning framöver. Det är även kortvecka med ledigt torsdag och fredag, så nog kommer jag hinna träna bra då. Hoppas bara kroppen spelar på lag! 

Hoppas dock på att vädret och kroppen är på cykelhumör i eftermiddag så jag kan hämta Alfons på det sättet och slipper slita på Benzen. 

Det är inte bara dåligt att jag mådde piss igår, det har inneburit att jag fått en fin fasteperiod sedan söndags kväll fram till förhoppningvis ikväll. Cirka 45 timmar utan föda blir det och det kan behövas kan jag lova. Vågar knappt ställa mig på vågen, eller kolla i spegeln för den delen. Måste försöka låta bli godsaker även på helgerna alltså. Inte nog med att jag blir uppsvälld och fet. Jag har även en betydligt högre vilopuls på säkert 5-10 slag när jag äter godis och socker. Men det är svårt att låta bli det. På veckorna går det bra, men när det är helg och ledigt så har jag vant in mig i någon form av falsk trygghet med att äta sötsaker. Skärpning Adam! Får försöka byta ut det mot chips först kanske, sedan nötter och popcorn. Borde ju vara bättre för vilopulsen och återhämtningen åtminstone. 

Hörs imorgon! 

Döden kom. Nya brillor också.

Döden kom och tog mig idag. Inte bokstavligen talat, men bildligt. Sen vi hördes senast har en del vatten runnit under broarna och jag ger mig fan på att det har tränats timmar på sina håll. Här har det dock gått på sparlåga och det rejält. Det enda vettiga jag gjort är att fuskstädat, fixat tvätten och gjort mat till Alfons.

Det enda mer roliga som hänt är att vi cyklat bort till en närliggande sandgrop för picknick och lek. Själv satt jag då mest still. 

Efter utflykten åkte vi hem igen. Jag kände mig piggare ett tag ute i den friska luften, sen blev jag tröttare igen. 

Som tur är så kom min mamma och tog med sig Alfons ut en sväng så jag kunde försöka vila upp mig. Försöken blev dock fruktlösa och jag drog till affären för att hämta upp ett paket och handla lite:

Ett par nya Oakley sutro från Milrab. Att folk använder Blixt, Abidas och allt vad det heter är för mig en gåta. När det finns ett enda vettigt märke vid namn Oakley. 

Nu mot kvällningen så blir det pånytt lite soffhäng. Alfons får titta på tecknat och jag försöker hålla mig vid liv. Det är inte tröttheten som varit värst idag, mer illamående och magont. Vet inte vad det kan vara. Har varit lätt frusen också, men inga övriga förkylningssymptom. Hoppas det är något jag ätit och att det är bättre imorgon helt enkelt. Har inte ens varit sugen på att äta idag, så det har blivit en ofrivillig fasta. Får se om jag lyckas äta något senare idag. 

Håll tummarna för snabb bättring!

Bilder på mina favoriter och fortsatt seg

Några bilder på mina favoriter från den gångna helgen. 

En stor fördel att jag jobbar på skola är att jag får mat där. Men varje ledig dag så brukar jag svänga ihop en variant av bananpannkaka till lunch: fyra ägg, en banan, proteinpulver och en deciliter havregryn. Jag mixar ihop ingredienserna och lägger på frysta bär. 

Hej på er. 

Måndag idag igen och pappaledig. Jag är fortsatt sliten sedan gårdagen och förra veckans träning. Fick till en hyfsat bra sömn inatt, trots att jag blev väckt av Alfons kring 03,30, då ville han sova med mig. Själv kände jag av någon konstig halsbränna och oro i magen. Har fortsatt lite ont i magen och är trött. Hoppas det går över under dagen. Tanken är nämligen att köra ett sista gympass idag innan kortet går ut. Men blir jag inte piggare så får jag väl kosta på mig två vilodagar. 

Planen för övrigt idag är att hänga med Alfons och Boris. Vi ska nog kanske ut på en liten utflykt med cykeln. 

Vi hörs!

Väggar vidare genom livet, 3 nya timmar

Ny dag, ny träning och nya möjligheter till att vägga. Tredje gången gillt. Idag med sällskap dessutom. Jag är rätt sliten kan vi konstatera. 

Med mig på dagens tur var Adam och Måns. Tanken var att jag skulle gå på Adams plan att åka i tre timmar och att köra tre block på 10 minuter med 40"-20"-intervaller, etc. Jag kände ganska tidigt in på passet att min form var glömd hemma, det enda som kunde liknas vid form hos mig var den runda magen och det är ju inte något att ha med sig om man vill prestera. 

Efter cirka 45 minuter så var det dags för det första blocket, 10 minuter 40"-20". Släppte efter ett stavtag och slet på efter bästa förmåga ändå. Maxade pulsen till 149.. Därefter väntade lugn åkning igen i närmare en timme innan det var dags för block nummer två, 10 minuter 30"-30", här maxade jag pulsen till 135, där bestämde jag mig för att skippa det tredje och sista blocket. Klokt ändå. Trots sportdryck i vätskebältet blev det ändå en slitsam sista timme. Tog mig hem med nöd och näppe. 

Har väl spänt bågen hårt och då får jag ta detta. Bara att gneta vidare så släpper det snart. Det är dock viktigt att jag fortsätter vara noga med kost och återhämtning. Dessutom får jag ju se till att inte ständigt vara såhär sliten, så ska det nog bli bra. 

Det hela slutade med 3,05 timmar, 49 kilometer och en snittpuls på 107. 

31+ kilometer löpning i skogen på favoritstigarna

Hej på er.

Jag nöter på med träningen. Ett nytt riktigt fint och bra pass är nu ett minne blott, det finns dock en liten risk att det kommer göra sig påmint imorgon i form av stela ben. Lätt värt det dock. Att få uppleva dessa magiska stigar är faktiskt något jag ändå får vara tacksam över. Jag syftar på stigarna kring Tjärnaberget och Muskboberget som jag i några år talat mig varm över. Här är rundan på kartan:

Kändes fantastiskt lätt första halvan idag. Jag trippade fram över stock och sten. Känslan av att kunna hålla på hur länge som helst, hjärtat pumpar på rätt frekvens, flåset är under kontroll trots att intensiteten är hög distansfart och det bara flyter. Svårt att hitta den känslan på andra sätt än under just löpning i skogen när det känns bra. Men trots sportdryck i vätskebältet så smög sig tröttheten på alltmer under den sista timmen. Dels kände jag av gymmet i morse, men också så glömde jag att äta mellanmål innan, lunchen var intagen lite för långt i förväg. Det är dock ändå en härlig känsla att få känna på en vägg, man vet att man lever då liksom. Nu har jag fått upplevt detta två gånger under en och samma vecka.

Jag är inte så rofylld, positiv och harmonisk som jag kanske vill ge sken av här ovan. Men med ett fortsatt idogt arbete och mycket träning så borde det lösa sig. Bitterheten från förr har inte riktigt slagit klorna i mig än i alla fall, och jag hoppas jag slipper det också. Träningen ger mig ett fint andrum.

Fick ihop tre fina timmar, 31,68 kilometer och 750 höjdmeter. Snittfarten på 5,41 min/km motsvarar i samma intensitet på flack asfalt cirka 4,30 min/km (hade det på de två första kilometrarna idag). Så det är ju inga blöjpass jag bedriver.

Nu efter passet har jag fått inbjudan att hänga med på två middagar. Kul! Idag passar det sig inte med tanke på att jag har Boris, är trött satan och ska träna imorgon förmiddag igen. Men framöver ska jag nog ändå vara mer öppen vad gäller det och få mitt på det sociala planet också. Det finns alltid möjligheter. Floskel, jag vet, förlåt.

Trevlig lördagskväll kamrater!

Ett litet men effektivt gympass

Tjena alla lördagsfirare. 

Idag har jag hunnit med ett litet kortare träningspass på förmiddagen. Gymet öppnade först klockan 10, så jag fick komprimera det hela en aning, det då jag skulle hämta Alfons vid 11. 

Jag tog bilen till gymet och drog sedan ut på en uppvärmningsvända om 20 minuter och 5,45 kilometer på rullskidorna. Därefter så blev det följande på gymet:

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 repetitioner med rullande klocka på följande övningar och vikter:

Marklyft 115 kilo

Knäböj 75 kilo 

Bänkpress 75 kilo

Chins

Det hela tog exakt 30 minuter. Men jag tappade bort mig i räkningen och är ganska säker på att jag gjorde varvet med tre repetitioner två gånger. För sist jag körde samma upplägg tog det 27 minuter någonting. 

När jag var klar med ovanstående så hade jag för lite tid till att köra de planerade TRX-övningarna och såna band har jag ju hemma, så istället fick det bli två ytterligare skivstångsövningar:

3 x 4 Frivändning + stöt, 50 kilo

3 x 8 Lutande rodd, 50 kilo

Ett lagom pass att starta dagen med. 

Nu väntar häng och mat med Alfons. Sedan kommer mina föräldrar hit för att hämta honom, han ska sova hos dom inatt. Själv ska jag ut på ett tretimmars löppass, blir fint!

Löpband: 3 x 10 min, backe + lite tankar kring ångest och ensamhet.

Nu är löpbandet invigt på min balkong. Det var på tiden. Funkade alldeles utmärkt, skönt. Känner mig dock lite som en apa i bur när jag springer på min inglasade balkong med diverse halvfeta och nyfikna personer som går förbi. 

Ja, då var det åter en ny dubbeltröskel avklarad, även det på tiden. Under och efter jobbet så var jag dödstrött, så när jag kom hem la jag mig i soffan en stund för att vila. Efter en halvtimme ungefär så började jag vakna till liv igen och kunde börja förbereda mig för dagens andra intervallpass. 

Då jag sprang löpintervaller på flacken i onsdags så ville jag idag springa i backe. Eller ville och ville, nu ljög jag igen, kände väl snarare att det behövdes. Ni kanske kan ana vilket helvete det är att släpa min väl tilltagna kroppshydda uppför. Inte en dans på rosor direkt. Jag är ju inte bara fet, jag har ett syreupptag som en kedjerökande riskgruppsperson också.

Efter en del ojande och ångest så stod jag till slut på bandet i alla fall. Jag kan dock lova att min ångest var mindre än boxningsprofilens.. Dagens pass blev såhär på ett ungefär:

10 minuter uppvärmning @ 15 km/h, 1% lutning

10 minuter @ 15 km/h, 5%, 157 snittpuls, 167 maxpuls

2 minuter vila

10 minuter @ 11,5 km/h, 10% lutning, 161 snittpuls, 168 maxpuls

2 minuter vila 

10 minuter @ 9,5 km/h, 15% lutning, 166 snittpuls, 175 maxpuls

10 minuter nedvarvning @ 15 km/h, 1% lutning

Det kändes helt okej i flåset, musklerna var lite slitna och det gjorde pulsen lägre än normalt. Jag är dock glad att jag kunde hålla samma fart och lutning som tidigare, då är jag inte så dålig som jag trott just nu. Jag är också väl medveten om att bandet blir lite "bjud" mot att springa ute, men jag tror inte heller att jag kan hålla samma farter ute som på band. 

Sprang passet i mina Hoka Napali 2, stabil, lätt och lagomt snabb sko för de flesta pass. 

Imorgon väntar det faktiskt två nya planerade pass, kul! Jag är tacksam över att jag har ett driv till träningen nu och jag rider med vågen bara. 

_____

Nu ikväll så ska jag faktiskt bara vara hemma och kolla TV. Skönt ändå, även om jag ändå har en liten oro i kroppen, framförallt när det är helg och/eller ledigt och jag bara är ensam hemma. Det är dock inte i närheten av vad det var förut när jag bodde ensam, då gjorde jag allt för att inte vara hemma själv och jag hade en ständig ångest av ensamheten, nu är den som sagt betydligt bättre, men inte helt bra. Det kanske kommer tids nog om jag utsätter mig för det och tränar mig så trött att jag inte orkar annat än att vara ensam hemma. 

Så det finns ju en tanke bakom denna hårda träning, inte bara för att bli en bättre skidåkare, eller för att slippa bada i vassen. Sen har jag ju inget vettigt att göra förutom att träna eller jobba när jag är barnfri heller. När det kommer till att träffa någon ny så vete fan om jag orkar lägga ner manken ens. Bara omständigt och en massa jävla jöneri för att det ska bli något. Sen hålla på att fjanta omkring med massa fjäsk, anpassningar till andra och hela den biten vet jag inte om jag har lust med mer. Nej, ska det bli någon ny så får den nog jaga mig och anpassa sig till mig. Så, ja, det blir nog singelliv resten av livet. 

Jag kommer fortsätta kämpa på med träningen och ligga på gränsen av vad jag klarar. Fortsatt inte dricka alkohol (senast var mitten av mars) och sen får väl livet ta mig dit det kommer helt enkelt. Jag försöker tro att det bästa inte hänt än, som Håkan Hellström sjunger.

Trevlig fredag kamrater!