Lite mer från helgens Lidingölopp + dagens (tränings)plan

Foton: Per Hansson

Tjena. 

Fick några bilder skickade till mig igår av Per Hansson. Stort tack för dom. Jag tror två är tagna i backen efter Grönsta, med cirka en mil kvar och tre under den sista kilometern. 

Under de första 15 kilometerna så låg jag ju bara cirka 30-45 sekunder före förra årets tid. Men jag hade en liten plan och förhoppning med att kunna springa den sista milen bättre än då. Det var skönt att känna att kroppen aldrig gav upp någon gång mot slutet, utan det gick att rulla på i ett hyfsat högt tempo. Tror jag var lite bättre på att dricka vid funktionärernas kontroller, dessutom att jag tog en energy stack (typ som en gel) från +watt och sedan fick jag också en gel av Amanda vid 20 kilometer. Den gelen tog jag efter Grönstabacken. Omkring Abborbacken (3,28 min i år, 3,44 min förra året, enligt Strava) och Karins backe (3,52 i år, 4,06 förra året) så fick jag pepsi av funktionärerna, det satt fint! 

Under hela sista milen så hade jag en liten förhoppning om att det skulle gå att ta mig under 1,55 om jag bara höll ihop det bra. Flera gånger så gick jag dock mellan hopp och förtvivlan om det skulle gå. Räknade tiden efter varje kilometerpassering och försökte kämpa så gott jag kunde. Insåg under den sista kilometern att det skulle bli väldigt tight, men att det skulle gå. Sjukt skönt när jag lyckades med det och stapplade i mål nöjd och utpumpad. 

Pulsen var ju rätt låg under hela loppet så egentligen hade det kanske gått att pressa sig lite mer om jag hade haft en lite bättre dag. Men sådant är ju alltid svårt att säga. Nu låg jag ju fint omkring en intensitet av tröskeln och det hade kanske inte gått att springa fortare utan att vägga. Jag har märkt på mina längre tävlingar på löpning att det verkligen gäller att hitta balansen i farten/intensiteten, så att man inte går över gränsen för mycket eller ofta. Går jag över den gränsen så vet jag att det kan smälla till och bli godnatt. Det är något jag har lärt mig och tycker funkar rätt bra. 

_____

Idag har vi måndag, pappaledigt och regnväder ute. Det väntar lite ärenden nu strax och i eftermiddag ska jag träna gym. Med tanke på att jag är galet trasig i kroppen så kommer jag frångå mitt vanliga styrkeprogram vad gäller set, repetitioner och vikter. Istället kommer jag köra lite lättare idag och hoppa över planen tills nästa gång när jag fortsätter där jag skulle ha fortsatt idag. Tror det är en bra plan!

Inatt hade vi en sagolik otur och tur! Hade kunnat gå hur som helst

Fick en bild skickad till mig av Stefan Wallin från gårdagens lopp. Det kommer säkert komma upp fler bilder, observationer och fler tankar från loppet under den närmsta framtiden. 

Nu sitter vi och äter frukost på hotellet i Kista efter en sen kväll och natt. Jag bestämde mig dock redan under gårdagens frukost att jag skulle vara chaufför under kvällen, dels med tanke på morgondagen, alltså idag. Men också att jag visste hur trasig jag skulle vara efter tävlingen. Ändå ganska imponerande och duktigt av mig kan jag tycka. Det blev hur som helst en trevlig kväll med Amandas bror som fyllde år. Vi åt mat på en bra thairestaurang på söder, sedan fick vi runt på lite diverse lokaler. Medan några drack så passade jag själv på att beställa in någon extra liten matbit här och där. Så långt allt väl. Där och då var vi dock lyckligt omedvetna om att vi snart skulle ställas inför något riktigt jobbigt.. 

När jag parkerade Benzen så ställde jag den i ett parkeringsgarage på söder. Smidigt och så långt allt väl. När vi sedan skulle försöka ta oss hem mot Kista vid 00,30 ungefär så uppstod det ett problem som snabbt gjorde oss rejält ångestfyllda. Det visade sig att parkeringsgaraget som vi hade parkerat bilen i stängde klockan 00, vilket stod på en pytteliten skylt vid infarten. Ridå. Efter mycket dividerande och funderande hit och dit med taxi, über, tunnelbana eller annat för att ta oss till hotellet då och sedan tillbaka dit idag så ringde jag till parkeringsägarna. När jag stått i telefonkö i närmare 20 minuter kom jag äntligen fram till jouren och dom kom med ett glädjens besked till mig: det gick att låsa upp och det skulle kosta 550 kronor på faktura. Jag sa att de pengarna skulle vara de bäst investerade pengarna det dygnet, utan tvekan. 

Efter 10-15 minuters väntande så kom sedan en vakt och låste upp åt oss. Känslan då var i det närmsta lika skön som när jag passerade under målportalen på Lidingö några timmar tidigare. Det hade varit oändligt mycket jobbigare, meckigare och säkert dyrare att försöka ta sig hem och sedan tillbaka idag. Så jag ska med glädje betala fakturan för väktarutryckningen. 

Det blev en lite senare hemkomst än planerat, men hem kom vi. Natten sen blev dock ingen höjdare, alla intryck från dagen, uppskruvad efter loppet och så vidare gjorde att det tog ännu många timmar att sova. Så jag har inte fått alltför mycket sömn i natt, men känner mig ändå helt okej. Benen är dock utom räddning idag, dödens värk från gluteus och ner till vaderna. Härligt! 

Nu ska vi snart bege oss hemåt mot Borlänge igen. Det bästa med Stockholm är ändå när man får åka hem! 

En femtiofyra och fyrtiotvå!!!!!

Hej hej!

Nu är jag glad, nöjd och trött kan jag lova!

Jävlar vad kul att jag klarade mitt ganska höga mål på sub 1,55! 

Jag startade i ett lagom tempo och tyckte det kändes lätt i 3-4 kilometer ungefär. Sedan började det bli slitsamt. Jag vrickade till foten lätt vid 6-7 kilometer och tänkte att detta inte kommer gå bra. Vid passeringen efter drygt 7 kilometer där Amanda stod första gången så låg jag cirka 30 sekunder före fjolårets placering, men jag kände mig seg och hade bara typ 170-173 i puls. Bet ihop och passerade första milen på 36,26 (36,51 förra året). Försökte bara intala mig själv hela tiden att skita i alla andra och att hitta ett bra driv i löpningen. 

Sedan rullade det på fint över 15 kilometer på cirka 55,25 (56,00 förra året). Jag var halvtrött, men det kändes aldrig sämre och jag blev liksom inte tröttare. Kände mig pigg i backarna mellan 16 och 19 kilometer. Tog en Watt energy stack vid 18 kilometer och passerade sedan 20 kilometer på typ 1,15,20 (omkring 1,16,20 förra året). 

In på sista milen så kände jag mig inte något tröttare än efter sju kilometer och hade börjat få upp förhoppningar om att klara sub 1,55. Det rullade på fint hela vägen, visst det var jobbigt men ändå helt under kontroll hela vägen. Abborbacken kändes helt okej och sedan tycker jag att kroppen svarade fint hela vägen in i mål. Jävligt skön känsla att komma in på upploppet med marginal och fixa 1,54,42 och en 64:e plats! 

Sprang i mina Hoka Tracer 2 och det är fan en riktigt grym sko för Lidingöloppet måste jag säga. Inga krampkänningar någon gång och en stabil insats även om det inte kändes toppenbra. Andra milen gick på 38,20 och den sista på 39,15. Sista 240 meterna som är utöver 30 km gick på 38,6. Fin spurt där. 

Tack för idag!

Timmar kvar nu

God förmiddag!

Nu är det bara timmar kvar till start. Nervositeten börjar smyga sig på. Blev faktiskt lite vin och godis för att stilla nerverna igår. Jag märker direkt på pulsen att den blir högre när jag ska sova efter sådana intag. Men men, tror inte det är någon fara. Glömde berätta att jag vägde in på 72,7 kilo igår. Går jag tillbaka cirka ett år så vägde jag då 71,9.. Nåja, det är differenser som lika gärna kan bero på vätskebalansen. 

Efter frukosten så blir det en vända upp till rummet och nerva omkring med alla prylarna inför loppet. Sedan drar vi väl ut mot ön i en alldeles för god tid före! 

Vi hörs. 

Dags för årets löparhöjdpunkt imorgon; Lidingöloppet

Hej från Kista!

Nu befinner jag och Amanda oss på hotellet i Kista. Resan ner gick bra och vi drog direkt till Lidingö för att hämta ut nummerlappen på Lidingövallen. Jag har startnummer 24 och startar klockan 12,30 i startgrupp 1A. Spännande och roligt! 

Förra året var första gången jag sprang hela Lidingöloppet. Jag sprang som ungdom många gånger med en femteplats som bäst som trettonåring. Sprang även den sista milen som junior på tiden 35,37 och kom då på en 12-13:e plats. 

Det som nu är skönt med hela detta evenemang för min del är att jag inte tävlar för någon placering, faktum är att jag nästan helt skiter i vilken plats jag kommer på, även om det så klart är lite roligt att bli topp 100. Jag bryr mig mer om tiden och där har jag väl tre mål: det första är att gå under två timmar, det andra är att slå förra årets tid på 1,57,40 och det sista målet är att kunna komma under 1,55. Kan bli tufft med det sista målet, men jag ska ge det ett försök. Behöver springa cirka 2,5% snabbare, eller ungefär en minut per mil. Tänker att jag öppnar ungefär som förra året, men att jag kanske har lite mer kvar i benen i år mot slutet. Vi kan alltid hoppas! Förra året dog benen omkring 20 kilometer och den sista milen gick på 41 minuter. I år har jag kört minst åtta stycken pass på över 30 kilometer, hoppas det räcker!

Det ska i alla fall bli roligt att springa, jag hoppas mina ben och min kropp är på bra humör imorgon. Det är ett helt annan nervositet än Vasaloppet. Imorgon kommer jag ju gå ut i tröskelfart och behöver inte bry mig om de runt mig på samma sätt som Vasaloppet där det är fullt blås från start!

Vi hörs!

75 minuter stakning - Någon som kan langa dricka på Lidingöloppet åt mig?

75 minuter, 22,2 kilometer, 127 höjdmeter, på Elpextreor, med sportdryck i vätskebältet. Ett lagom lugnt pass såhär dagen innan Lidingöloppet. Åkte bort förbi Pusselbo och Länsanvägen, vände efter 38,5 minuter och åkte samma väg tillbaka. Flackt och fint. Stundtals vindstilla och stundtals halvstorm. I Pusselbo stod det en civil polisbil och ett gäng poliser vallade runt där på platsen. Det såg ut som att någon eller något har mejat ner ett staket där. 

EDIT klockan 12,24. Jag såg nu att det var en olycka med dödlig utgång i Pusselbo. Därför alla poliser. Tragiskt...

Inom 1-2 timmar så åker vi neråt Stockholm och Lidingö. Tanken är att först hämta ut nummerlappen på Lidingö. Även mitt Ormsalva-linne ska finnas där. Därefter ska vi installera oss på hotellet i Kista. Blir skoj! Alfons kommer att spendera helgen med både min och Amandas mamma, lite delad vårdnad där. Kul för honom och lite skönt att få två förhoppningsvis lugna nätter utan väckning i ottan. Vi blir nämligen kvar i Stockholm till söndag. Förra året så körde jag en femmil stakning på söndagen, det lär det tyvärr inte bli i år.. Men jag överlever nog ändå.

Är det möjligen någon som kommer befinna sig på Lidingö imorgon och skulle kunna tänka sig att langa lite dricka åt mig någonstans? Det hade varit väldigt uppskattat!! 

10 - 7,5 - 5 - 2,5

Godkväll kamrater. 

Jag har just avklarat ett lite lättare stakintervallpass på mina Elpextreor. 

Direkt på uppvärmningen så tyckte jag att det faktiskt kändes rätt skapligt och jag tyckte mig vara hyfsat pigg. När jag tittade på pulsklockan så såg jag att jag inte ens kommit upp i 120 i de första backarna upp emot Skräddarbacken och vattentornsbacken. Tycker jag fick åka på rätt hyfsat för att den på toppen av nyss nämna backe skulle gå upp i 124. Givetvis kommer tankar som att jag är seg, sliten, trött och dåligt direkt vid sådana här tillfällen. Det för att jag brukar ha lite högre puls när jag är pigg. Men jag försöker ständigt att inte stirra mig blind på den där pulsen, det finns ju många faktorer som kan påverka den. Jag bestämde mig för att målet med passet var att köra så gott jag kunde och att nå 170 någon gång under passet. 

Efter cirka 20 minuter så satte jag igång med intervallerna som följer:

- 10,05 min, 3,83 km, 22,8 km/h snittfart, 38 höjdmeter, 13 fallmeter, 155 medelpuls, 165 maxpuls 

2,30 min vila

- 7,30 min, 3,13 km, 25,0 km/h snittfart, 20 höjdmeter, 38 fallmeter, 162 snittpuls, 168 maxpuls 

2 min vila

- 5 min, 2,01 km, 24,0 km/h snittfart, 15 höjdmeter, 19 fallmeter, 164 snittpuls, 172 maxpuls 

1,30 min vila

- 2,30 min, 0,99 km, 23,6 km/h snittfart, 8 höjdmeter, 0 fallmeter, 164 snittpuls, 171 maxpuls 

Avslutade passet med lite drygt 20 minuter lugn åkning och kunde på så sätt inkassera 25 minuter intervalltempo, samt totalt 75 minuter och 23,2 kilometer. Fint och lagom pass helt enkelt. Kändes helt okej också!

Följande klubb kommer jag representera i vinter

Från min seger i Sixten Jernberg memorial 2017, efter att ha glidit förbi Axel Bergsten in i mål. Ett fint ögonblick och en bra dag. Minns att kroppen inte kändes på topp, men att vi just fått reda på att vi skulle få tillökning till den hösten!

Här har vi då mitt avtal, eller ja, en liten del av det med min nya klubb till vintern, alltså Team Ormsalva Athletic Club. Jag har tidigare tävlat för Ormsalva på Vasaloppet 2015, ni kanske minns hur det slutade? 48:e plats i mål, direkt därefter möte med jury då jag hade för stor reklam på benet och riskerade diskning. Det hela gick väl och slutade med böter. Det var tider det! 

Det känns skönt att åter få representera en dalaklubb, då jag själv är bördig från trakten. Det har varit några fina år med AXA Sports Club och det är inga hard feelings mellan oss. Axa hade inte möjligheten att hjälpa mig på samma sätt längre, jag hade fått täck kvar för dom, men väljer nu alltså Ormsalva istället. Det ska bli spännande och roligt! Tack för att jag fick den möjligheten och tack för de fina åren hos Axa. 

_____

Idag väntar sista dagens arbete för denna vecka. Imorgon har jag tagit ledigt, då vi åker till Stockholm. Planen för dagen är ett lite lättare stakintervallpass och imorgon ett kortare pass stakning distans. 

Vi hörs senare!

90 minuter klassiskt

Fullt fokus på bilden ovan med AirPods i öronen, jawbreakers på näsan, hjälm på flinten, handsklös och med väst, (dock utan några öl innanför dito) 

Tjena tjena.

Just hemkommen efter ett lugnare pass i Skärddarbacken på mina Elpextreor. Jag snurrade runt, runt på min bana som jag har där i området. En bana där jag försöker få så mycket höjdmeter som möjligt, utan att åka på samma ställe alltför många gånger. Det märks verkligen att det blir allt kallare och mörkare ute nu.. Energin och hela allting kring träningen blir liksom lite lägre. Ser fram emot att få hem mitt löpband och att köra Skierg hemma i källaren framöver. Men det är väl som vanligt bara att härda ut och kanske är jag bara nervös inför helgens Lidingölopp. Egentligen så kändes hela passet helt okej idag. Jag skramlade ihop 26,16 kilometer och 419 höjdmeter. Snittpulsen blev rätt så låga 112. 

Imorgon väntar ett lättare stakintervallpass. 

Vi hörs!

Promenad med boysen, snål-Garmin och upprättelse av Polar

God morgon!

Under gårdagens vilodag så tog jag med mig grabbarna på en liten promenad. Alfons satt mestadels på sin lilla bil som vi har fäst ett hundkoppel i och Boris var lös. Alfons tycker det är väldigt roligt att åka omkring på sin bil och Boris är väldigt lydig faktiskt. Jag tränade honom flera gånger på att stanna, sitta kvar medan vi fortsätter gå och sedan låta honom springa ikapp oss. Imponerande av den lilla jäveln Boris. Mot slutet så ville även Alfons gå och givetvis prova att ha honom i koppel, även det gick bra. Skoj! 

Jag fick svar av Garmin igår angående sponsoransökan. Dom kunde inte ge mig någonting, snåla jävlar. Allt ska man fixa själv. Har även fått en liten upprättelse av röv-bolaget Polar som ska skicka mig ett nytt pulsband. Det är så dags nu... Men ändå en okej gest av Polar, tack för det! 

Idag så väntar givetvis jobb och därefter är planen att träna ett kortare distanspass klassiskt. 

Hej hej!