Lite från gårdagen och lite annat

Sista 400 metrarna gick igår i 2,54 min/km-fart och pulsen peakade på 197. Så nog tog jag i allt..

Foto: Feetingkebab

Tjena. 

Vi börjar lite kort med lite mer från gårdagen.

Resultat:

Ni hittar komplett resultatlista här.

Jag tycker det är perfekt att drämma av ett ytterligare varv runt älven ganska nära inpå målgången. Då är man ju redan uppvärmd, full med adrenalin och har dessutom lätt att komma upp i puls. Det andra varvet gick ju i 3,42 min/km-fart och det kändes ganska kontrollerat. Perfekt för att få upp lite hårdhet i benen. Måste få lite bra känsla i dessa farter inför Lidingöloppet, vilket jag tycker är på god väg. Sen hade jag behövt mer fart och kortare intervaller för att det ska gå bättre på dessa kortare och snabbare lopp. Det är en sjuk skillnad att springa i 3,10-3,20-fart, mot cirka 3,35-3,45-fart, tycker jag i alla fall.

Efter målgången på varv två igår så blev det först en lugn kilometer gå/jogg och därefter 300 tåhävningar för vadernas skull. Direkt därefter satte jag på mig kompressionsstrumpor och sedan sov jag också med kompressions-calfes. Tycker återhämtningen blir lite bättre av det, inbillning eller inte. 

Idag känns inte vaderna så dåliga alls och det är jag glad över. Jobb som vanligt, men mitt i arbetandet så ska jag iväg på ett lunchmöte inför vinterns klubbyte, spännande! I eftermiddag väntar sedan ett nytt dödsstyrkepass, usch. Bara att blicka framåt och beta av pass, efter pass. 

Tvåa på Älven Runt

Sjukt gubbsteg på mig där.. Inte någon riktigt spänst... 

Det blev en hård fight med ”Bossel”-Jimmie Johnsson om segern idag. Kul att få utmana Jimmie för en gångs skull. 

Kände på uppvärmningen att benen inte riktigt var helt återhämtade sedan lördagens Vasakvartetten. Kändes okej, men inte helt 100. Vaderna värkte något. Men det funkade helt okej. Körde ett varv lugnt som uppvärmning, sedan 2 minuter i 3,30 min/km-fart och därefter 10 x 20 steg med 20 stegs joggvila. På sådana här kortare lopp är uppvärmningen ändå ganska viktig, så man kommer in i andra andningen och inte spränger sig när väl tävlingen startar. 

Jimmie drog de första två kilometrarna ungefär. Dessa gick på 3,12 och 3,19. Sedan gick jag upp och drog de kommande två kilometrarna som gick på 3,24 och 3,31. Det kändes okej, men jag hade inte riktigt den fina känslan som i våras. Men det var nog till stor del för de 24 hårda kilometrarna i lördags och inte alls den där dåliga känslan som jag haft de föregående veckorna. Det är jag väldigt tacksam för. 

Med några hundra meter kvar försökte jag mig på ett ryck, Jimmie orkade hänga på och kunde sedan kontra på mitt ryck. Då fick jag tyvärr släppa några meter och var uppskattningsvis fem sekunder efter i mål. Det var jag som sagt ändå nöjd med! 

Siffrorna från racet enligt min pulsklocka:

Någon minut därefter så körde jag och Linus Larsson ett varv ytterligare i ”Tröskel+-fart”. Det tog 16,40 minuter (3,42 min/km, 174 snittpris). Det kändes kontrollerat och bra! En fin dag helt enkelt. 

På tävlingen sprang jag i mina Hoka Evo Carbon och i allt annat sprang jag i mina Napali 2. 

Idag kommer eleverna till skolan

Egentligen en ganska orelevant bild. Men i brist på annat så. Bilden föreställer i alla fall bromsbackarna på Benzen. Eller de före detta bromsbackarna. Dom har nog sett bättre dagar. Tur att jag har hjälp av min pappa som byter ut saker på Benzen, så den hålls i toppskick. Helt onödigt att köpa en ny bil, får inget för min gamla och det är bara onödiga pengar att köpa en ny. Bättre att ägna sig åt börsen, ligger bara en halv årslön back de senaste tre månaderna... Så med facit i hand hade jag ju kunnat köpt en ny bil ändå. Nåja. 

Idag kommer eleverna till skolan. Spännande. Lite nervöst för mig inför nästa vecka då jag ska börja undervisa i idrott. Men jag får fin hjälp från kollegorna, så det kommer nog gå bra. Det kommer bli lite variation i mitt jobb nu, pappaledig måndagar, assistent plus idrottslärare tisdag till fredag och skidprofilen på fredagsmorgnar. Kommer jag bara in i det hela så ska det nog gå galant. 

Det är lite stressigt i vardagen att få allt att gå ihop, jobb, lämna Alfons på dagis, laga mat, få till träningen och så vidare. Jag imponeras verkligen av folk med fler barn och som jobbar heltid. Själv är det helt galet stressigt bara på 80% jobb och med ett barn. Men det blir väl vad man gör det till antar jag!

Ikväll klockan 18,30 är det älven runt. Vaderna känns bättre idag i alla fall, vilket är skönt. Får se hur kroppen svarar sen bara!

En liten enkel stakvända (ja, i stormen)

Godkväll.

Idag har det tränats nu mot kvällningen. Inget exklusivt, glamouröst, härligt eller roligt träningspass. Utan ett helt vanligt, lugnt och enkelt pass i mängden. 

Jag var vid gott mod och fint humör hela dagen, ända tills jag satte mig på cykeln och cyklade hem från jobbet i dödens stormmotvind. Det och att jag sovit lite för lite de senaste nätterna gjorde mitt humör en aning sämre. 

På träningspasset så började jag sen med dödens motvind ungefär hälften av passet, innan jag vände om och faktiskt fick medvind. Kroppen kändes varken bra eller dålig, varken trött eller pigg. Tror jag känner mig lite mer seg och låg på grund av att det är tävling imorgon (Älven runt, löpning, 4,6 km), det är som att jag omedvetet sätter kroppen på lågvarv, för att spara energi. Inget som för mig är konstigt och något jag är van vid. 

Jag stakade endast, på mina Elpexfyror, i två timmar, 33,18 kilometer och åkte följande rutt: 30 min i Skräddarbacken för höjdmeter (330 totalt på passet) - Lindan - Trollebo - Baggbo - Spraxkya - Alderbäcken - Lindan - Kort vända i Skräddarbacken. Ett pass som bara behövdes göras, nu är det tio dagar träning kvar i rad och följande tre dagar kommer bli lite tuffare, bara att bita ihop och ta en dag i taget. 

Hoppas på bra sömn inatt och att mina vader känns ännu bättre imorgon så att jag kan springa obehindrat. Då kommer jag köra i mina Hoka Carbon Rocket, är tanken!

Byggde en grind i staketet igår +ANNAT

De två herrarna som jag fick äran att hänga med igår. Inte ofta dom sitter så där stilla och fint, så då får man vara snabb att ta fram kameran. 

Igår blev det en jäkla massa gjort alltså, riktigt skönt att beta av en del måsten. Allt på fastande mage fram till middagen. 

Vi började med att hämta gräsklipparen hos Alfons morfar, jag klippte kanterna med den manuella gräsklipparen och fixade lite annat smått där hemma, bland annat så plockade jag hundskit på gården.

Vi har ju byggt ett staket på vardera sida om huset på baksidan, staketet är klart på båda sidor, men bara ena sidan har vi gjort klar grinden. Så jag har varit tvungen att flytta över automovern på vardera sida om staketet och tvingas flytta tillbaka den när den ska laddas. Ganska jobbigt. Mer om det strax. 

Kring lunch så gick jag först till kupolen och köpte två presenter till Alfons födelsedag, därefter köpte jag mat på Willys innan vi sedan gick hem. 

Under eftermiddagen så hann jag raka benen, raka skägget och gå en sväng med grabbarna till den närmsta återvinningscentralen i Skräddarbacken för att slänga lite skräp. Jag lagade även mat till Alfons och försökte mysa lite med honom. 

Mot kvällningen så kom Alfons morfar förbi och han hjälpte mig att komma igång med arbetet på den andra grinden till staketet. Jag är ganska osäker på min förmåga som snickare och vågar inte riktigt göra för mycket själv. Men efter en god starthjälp så fixade jag klart hela grinden helt själv, ganska nöjd och stolt över det slutliga resultatet:

Jag kan bara jag vill! Så kanske jag måste lära mig resonera inom de flesta områden här i livet, även idrotten. 

_____

Idag är jag på jobbet igen. Trivs bra här, härligt gäng och det verkar vara en bra skola. Kul! Idag fick jag även en egen jobbdator (dock PC, men det får duga), vilket känns ganska mäktigt. 

Efter jobbet väntar ett lugnare distanspass på rullskidorna. Tror jag kör stakning för att spara benen. Vaderna känns lite bättre än igår, men dom värker än. Gjorde en riktigt smärtsam massage med hjälp av foamroller och bandyboll igår, så sjukt ont gjorde det, men tror smärtan i dom blev lite bättre efteråt. 

Full rulle hela dagen!

Vi börjar inlägget med tre bilder:

Här ser vi Alfons i mina nya utetofflor som jag blev tvungen att beställa förra veckan då Boris ätit upp den ena av mina gamla flip flops. Typiskt. När det är lite varmare ute så brukar jag gå i tofflor för det mesta, för att mina fötter och tår ska få luftas. Inomhus så använder jag alltid mina tofflor från Hoka som jag tycker är riktigt bra och sköna, speciellt om man är lite trött och sliten i benen. Nu efter Vasakvartetten så har jag varit totalt förstörd i vaderna och kan knappt gå utan dessa tofflor. Faktiskt ganska sjukt att det gör en sådan skillnad. 

Under gårdagen så lagade jag mat åt Alfons. Helt plötsligt så hör jag han gnälla och gny. Jag går för att se vad han gör och upptäcker honom i barnvagnen så som ni ser ovan. Han har då krupit in i det nedre förvaringsfacket och kommer inte loss. I det facket så brukar Boris ligga när vi är ute och går. 

Amanda har fixat i ordning Alfons rum jättefint. Ordnat med en ny säng som inte är en spjälsäng, tapetserat, målat, fixat och köpt in en massa saker för att han ska trivas där. 

De två senaste nätterna så har Alfons fått sovit i sitt rum i sin nya säng. Det har faktiskt gått hur bra som helst. Dock så har han vaknat före oss båda morgnarna. Igår så stod han i köket och ropade: "mamma, pappa". Idag så stod han i hallen och var lite ledsen. Det ska tilläggas att vi haft båda dörrarna öppna och även en babywatch installerad, så han fick inte stå länge i sin ensamhet. Så nu blir det inte varannan natt med Alfons, istället får vi gå upp och vara med honom varannan morgon. Det var min tur idag och vi började morgonen med att kolla lite på barnprogram i soffan, så att jag fick en chans att vakna till.

_____

Det är ju måndag idag, vilket jag tror det flesta av er redan listat ut. När det är måndag så kommer jag fortsatt vara pappaledig ända till skolavslutningen nästa år. Kommer nog gärna fortsätta att vara "ledig" en dag i veckan även efter det. Jag gillar det verkligen och det är ju bra för oss alla. Dessutom behöver Alfons endast vara på dagis tre dagar i veckan då Amanda är föräldraledig på fredagarna. 

Idag så ska jag ta en vilodag och det ska bli galet skönt. Därefter så har jag i min träningsplan mer eller mindre bestämt mig för att träna 11 dagar i rad, om det känns okej. Vi ska nämligen till Stockholm sista helgen i augusti och då har jag ju "råd" med två vilodagar i rad. Vissa dagar kommer ju bli ganska lätta träningsmässigt, exempelvis imorgon blir det endast ett lättare distanspass då det på onsdag väntas Älven runt igen. Mina vader är långt ifrån springklara idag, men förhoppningsvis hinner dom repa sig till onsdag kväll. 

Planen för dagen är att hämta tillbaka gräsklipparen hos Alfons morfar, klippa gräskanter med handjagaren (ja, jag använder en gräsklippare utan motor, tycker faktiskt det är rätt roligt), handla tacos, handla presenter till Alfons tvåårsdag den första september och sedan ska jag försöka göra lite rövövningar. Vad gäller det sista så har jag läst mig fram till att vadproblem vid löpning kan bero på att man inte riktigt aktiverar sätesmusklerna på rätt sätt, så jag tänkte att jag ska försöka köra lite enklare övningar med gummiband mellan knäna, för att hitta aktiveringen av gluteus-muskulaturen. 

Så även om jag är ledig från jobbet så finns det att göra idag, minst sagt!

50 kilometer motvindsstakning

Tjenare!

Det är kanske inte så kul att åka rullskidor som det ser ut, eller som ni kanske tror. Men det är ju tyvärr något som måste göras om man vill röra sig i hyfsad fart i skidspåren till vintern. Idag var det en dag där det började lovande med helt okej känsla och kropp. Därefter blev det successivt jobbigare och jobbigare. 

När jag stack ut så var det rätt fint väder, soligt och varmt. Planen var en femmil på under tre timmar med mina Elpexfyror. Den första milen via Mellsta, Norr Amsberg och Ängesgårdarna gick rätt fint, bara lätt motvind och den tog endast 32,5 minuter. Flöt på fint med andra ord. 

Sedan åkte jag bort genom Vallmora och vidare höger mot Smedsbo. På vägen mellan Smedsbo och bort mot Valsan så har man nu lagt ett väldigt tungrullat och jävligt gruslager som någon form av förbättring på asfalten, vilket genast fick mig på sämre humör. Det började även blåsa mer (motvind givetvis) och jag började få regnstänk på mig. Jag passerade 20 kilometer på cirka 67 minuter. 

Rutten fortsatte på cykelbanan längs riksväg 293 mot Falun, jag svängde av höger mot Aspeboda och sedan vidare till Ornäs. När jag med motvind längs cykelbanan svängde av ner mot Aspeboda så trodde jag inte det kunde bli värre, men där visade det sig att vindarna mot tog fart än mer och stundtals upplevdes det som om jag stod still. Av någon anledning tycker jag också att sträckan: 293 - Aspeboda - Ornäs (åt båda riktningar) är en riktigt tråkig sträckning på just rullskidor. Så här var jag inte speciellt nöjd eller glad. Började bli en aning sliten också. Passerade 30 kilometer efter 100 minuter. 

Försökte gneta på så gott jag kunde ner mot Ornäs och såg fram emot att få svänga höger mot och genom Dalsjö. Nu skulle jag väl ändå få om inte medvind, så åtminstone inte motvind. Jo hej, precis innan jag vek av mot Dalsjö så blickade jag upp mot fanorna som stod i vinden, det visade sig att jag åkt i någon rövig sidvind som upplevdes som motvind, kommande sträckning skulle bli rak mot. Började bli ganska less och uppgiven, men samtidigt visste jag ju att det bara var att bita ihop och köra. Någon enstaka svordom, samt några gutturala skrik kunde nog höras från mig mellan Ornäs och Dalsjö. Precis innan jag korsade Torsångsvägen över mot Nyckelby så gjorde jag faktiskt ett vindtest, jag vände om och åkte några hundra meter tillbaka mot Dalsjö bara för att se om det var fel på mig, eller om det faktiskt var motvind. Det var medvind då, åt hållet tillbaka mot Dalsjö. Så ni som tvivlar på min upplevda motvind bara är "hitte på" kan sluta tvivla nu. Jag åkte tillbaka mot Nyckelby, Islingby och sedan Domnarvet. Givetvis i upplevd motvind, som egentligen var en missgynnande sidvind. Passerade 40 kilometer efter 2,13 h. 

Den sista milen så åkte jag sedan över Domnarvet, Bullermyren och Sportfältet. Med några små skarvar här och var för att få ihop mina planerade 50 kilometer. Denna sista sträcka så var motvinden lika illa som mellan Ornäs och Dalsjö. Alltså på riktigt rak motvind. Plus lite lätta regnstänk. Jag har haft bättre stunder på ett par rullskidor.. Jag kom till slut hem efter 2,49,05 h, 50,11 kilometer och 290 höjdmeter. Mer eller mindre helt slut. Snittpulsen var dock på blygsamma 121 slag, så jag var inte utpumpad på det sättet, mer less av (ja just det) motvinden och trött muskulärt från gårdagens urladdning!

Bra träningsvecka ändå på 11,20 timmar och 177 kilometer. 

Drygt två min bättre än i fjol och tredjeplats i Vasakvartetten!

Tjena tjena!

Det gick ju bra ändå det där. Jävligt skönt! Känslan överlag var nästan sämre än vad jag minns i fjol, men det där kan man ju aldrig lita på. Jag såg ju på farten att det nästan hela tiden gick bättre än förra året och det var riktigt skönt! Redan efter fyra kilometer började vaderna att värka och nu efteråt så gör det riktigt ont. Dock tror jag bara det är vanlig värk och ingen skada på ingång. 

Jag tyckte jag följde planen bra hela loppet igenom. Gick ut kontrollerat, försökte släppa på hela tiden utför. Hålla bra fart på flacken och hålla igen uppför. Fungerade kanon! Tror faktiskt jag persade på sträckan Evertsberg - Oxberg (56,01 min) och då har jag tidigare gått i mål där. Nu hade jag 9 kilometer kvar där... Tror jag kom tvåa på hela sträckan idag också, det var skoj! 1,32,45 var min officiella tid, mot 1,34,51 förra året. Snygg putsning det! 

Mina femkilometerstider var:

17,04 - 3,25 min/km

19,00 - 3,48 min/km

19,59 - 4,00 min/km

19,53 - 3,59 min/km

16,52 - (4,26 km) 3,58 min/km

Jag är supernöjd att kroppen svarade så bra ändå, trots att det inte kändes super. Kul att jag kan prestera ändå, trots att kroppen känts bedrövlig en tid. Då är det bara att fortsätta på samma bana och kriga på! 

Sprang ju i mina Hoka Evo Jaws och det var nog kanske lite dumt. Skulle eventuellt ha sprungit i Tracer 2. Är inte riktigt van i vaderna med dessa utan dämpning, men dom är sjukt sköna, snabba och har grymt greppp. 

Nu ser vi ut att gå mot tredjeplats totalt i Vasakvartetten också och det är ju superroligt!! 

På väg mot Evertsberg

Godmorgon alla pigga!

Tidig uppstigning idag, klockan 05,50 ringde klockan och strax därefter stod jag upp. 

Nu sitter jag i bilen med Sågmyras ledare upp emot Vasaloppsarenan och Evertsberg. Undertecknad ska springa den 3:e av fyra sträckor i Vasakvartetten, mellan Evertsberg och Hökberg. Precis som förra året springer vi i Sågmyra kvartetten, istället för som tidigare Vassstafetten som innehåller tio sträckor. Jag tyckte det var ett roligt arrangemang att springa förra året och det är perfekt att få till 24 kilometer tävling inför höstens Lidingölopp. 

Jag har inga direkta mål med dagen, mer än att jag vill få det att kännas bra i kroppen igen. Formen den senaste tiden har känts bedrövligt dålig. Vad det beror på kan väl ha många olika anledningar, men samtidigt kan det också vara en inbillning och en känsla. 

Tanken med dagens race är att kliva ut i tröskeltempo och hitta en ganska hög fart på så låg ansträngning som möjligt. Försöka hålla igen uppför en aning och springa lite fortare på de lättare partierna. Så gjorde jag förra året och det funkade bra då. 

Vad gäller skoval så vägde jag de två aktuella paren igår, mina Icebug acceleritas vägde 218 gram per sko och mina Hoka Evo Jaws vägde 194, respektive 198 per sko. Av någon anledning brukar det diffa något gram mellan höger och vänster sko på nästan alla mina par. Kanske är det vågen som är lite knepig. Nåväl, jag valde i alla fall mina Hoka Evo Jaws för dagens löpning, tror det blir ett bra val. Nu verkar det dock inte vara något regn, men det är ju några partier med lite brötig stig, så skorna kommer väl till pass ändå tror jag. 

Min start kommer bli omkring klockan 10-10,20 cirka. Hoppas kroppen är på tårna bara!

41 kilometer stakning

Hej där.

Fredagens träningspass är just avverkat. Idag så blev det ett stakpass på mina Elpextreor. Hade för en gångs skull en skaplig tur med vinden och ungefär 50% av passet var emot, resten var med eller vindstilla. Bara det är ju värt att fira. Tanken med passet var att spara musklerna, åka mestadels flackt och få en hyfsat lång runda rent kilometermässigt. 

Som alltid dagen innan tävling så var vätskebältet fyllt med sportdryck när jag begav mig av i motvinden bortåt mot Lindan. Jag körde rundan: Nygårdarna - Lindan - Trönö - Berg - Torsång - Ornäs. När jag sedan var på väg emot Domnarvet så insåg jag att det inte skulle ta två timmar, utan jag blev tvungen att ta en skarv. Bestämde mig snabbt för att åka upp till Fågelmyra (Borlänges soptipp). Det var första gången jag åkte rullskidor upp dit, en ganska fin väg med cirka tre kilometer böljande kupering, enkel väg. Uppe på toppen så åkte jag sedan tillbaka ner, höger mot Domnarvet och hem över Forssa, Bullermyren och Sportfältet. 

Hade rätt fin fart på skidorna idag och låg puls (118 i snitt och 137 i max), så det var bara att mata på lugnt och metodiskt. Rena Skånehastigheterna med 41,06 kilometer på 2,04 h, vilket ger en snittfart om 19,7 km/h. Ibland får man till det. 255 höjdmeter blev det också, nästan 100 av dessa var på vägen upp mot Fågelmyra. Bra och fint pass!