50 kilometer motvindsstakning

Tjenare!

Det är kanske inte så kul att åka rullskidor som det ser ut, eller som ni kanske tror. Men det är ju tyvärr något som måste göras om man vill röra sig i hyfsad fart i skidspåren till vintern. Idag var det en dag där det började lovande med helt okej känsla och kropp. Därefter blev det successivt jobbigare och jobbigare. 

När jag stack ut så var det rätt fint väder, soligt och varmt. Planen var en femmil på under tre timmar med mina Elpexfyror. Den första milen via Mellsta, Norr Amsberg och Ängesgårdarna gick rätt fint, bara lätt motvind och den tog endast 32,5 minuter. Flöt på fint med andra ord. 

Sedan åkte jag bort genom Vallmora och vidare höger mot Smedsbo. På vägen mellan Smedsbo och bort mot Valsan så har man nu lagt ett väldigt tungrullat och jävligt gruslager som någon form av förbättring på asfalten, vilket genast fick mig på sämre humör. Det började även blåsa mer (motvind givetvis) och jag började få regnstänk på mig. Jag passerade 20 kilometer på cirka 67 minuter. 

Rutten fortsatte på cykelbanan längs riksväg 293 mot Falun, jag svängde av höger mot Aspeboda och sedan vidare till Ornäs. När jag med motvind längs cykelbanan svängde av ner mot Aspeboda så trodde jag inte det kunde bli värre, men där visade det sig att vindarna mot tog fart än mer och stundtals upplevdes det som om jag stod still. Av någon anledning tycker jag också att sträckan: 293 - Aspeboda - Ornäs (åt båda riktningar) är en riktigt tråkig sträckning på just rullskidor. Så här var jag inte speciellt nöjd eller glad. Började bli en aning sliten också. Passerade 30 kilometer efter 100 minuter. 

Försökte gneta på så gott jag kunde ner mot Ornäs och såg fram emot att få svänga höger mot och genom Dalsjö. Nu skulle jag väl ändå få om inte medvind, så åtminstone inte motvind. Jo hej, precis innan jag vek av mot Dalsjö så blickade jag upp mot fanorna som stod i vinden, det visade sig att jag åkt i någon rövig sidvind som upplevdes som motvind, kommande sträckning skulle bli rak mot. Började bli ganska less och uppgiven, men samtidigt visste jag ju att det bara var att bita ihop och köra. Någon enstaka svordom, samt några gutturala skrik kunde nog höras från mig mellan Ornäs och Dalsjö. Precis innan jag korsade Torsångsvägen över mot Nyckelby så gjorde jag faktiskt ett vindtest, jag vände om och åkte några hundra meter tillbaka mot Dalsjö bara för att se om det var fel på mig, eller om det faktiskt var motvind. Det var medvind då, åt hållet tillbaka mot Dalsjö. Så ni som tvivlar på min upplevda motvind bara är "hitte på" kan sluta tvivla nu. Jag åkte tillbaka mot Nyckelby, Islingby och sedan Domnarvet. Givetvis i upplevd motvind, som egentligen var en missgynnande sidvind. Passerade 40 kilometer efter 2,13 h. 

Den sista milen så åkte jag sedan över Domnarvet, Bullermyren och Sportfältet. Med några små skarvar här och var för att få ihop mina planerade 50 kilometer. Denna sista sträcka så var motvinden lika illa som mellan Ornäs och Dalsjö. Alltså på riktigt rak motvind. Plus lite lätta regnstänk. Jag har haft bättre stunder på ett par rullskidor.. Jag kom till slut hem efter 2,49,05 h, 50,11 kilometer och 290 höjdmeter. Mer eller mindre helt slut. Snittpulsen var dock på blygsamma 121 slag, så jag var inte utpumpad på det sättet, mer less av (ja just det) motvinden och trött muskulärt från gårdagens urladdning!

Bra träningsvecka ändå på 11,20 timmar och 177 kilometer. 

Drygt två min bättre än i fjol och tredjeplats i Vasakvartetten!

Tjena tjena!

Det gick ju bra ändå det där. Jävligt skönt! Känslan överlag var nästan sämre än vad jag minns i fjol, men det där kan man ju aldrig lita på. Jag såg ju på farten att det nästan hela tiden gick bättre än förra året och det var riktigt skönt! Redan efter fyra kilometer började vaderna att värka och nu efteråt så gör det riktigt ont. Dock tror jag bara det är vanlig värk och ingen skada på ingång. 

Jag tyckte jag följde planen bra hela loppet igenom. Gick ut kontrollerat, försökte släppa på hela tiden utför. Hålla bra fart på flacken och hålla igen uppför. Fungerade kanon! Tror faktiskt jag persade på sträckan Evertsberg - Oxberg (56,01 min) och då har jag tidigare gått i mål där. Nu hade jag 9 kilometer kvar där... Tror jag kom tvåa på hela sträckan idag också, det var skoj! 1,32,45 var min officiella tid, mot 1,34,51 förra året. Snygg putsning det! 

Mina femkilometerstider var:

17,04 - 3,25 min/km

19,00 - 3,48 min/km

19,59 - 4,00 min/km

19,53 - 3,59 min/km

16,52 - (4,26 km) 3,58 min/km

Jag är supernöjd att kroppen svarade så bra ändå, trots att det inte kändes super. Kul att jag kan prestera ändå, trots att kroppen känts bedrövlig en tid. Då är det bara att fortsätta på samma bana och kriga på! 

Sprang ju i mina Hoka Evo Jaws och det var nog kanske lite dumt. Skulle eventuellt ha sprungit i Tracer 2. Är inte riktigt van i vaderna med dessa utan dämpning, men dom är sjukt sköna, snabba och har grymt greppp. 

Nu ser vi ut att gå mot tredjeplats totalt i Vasakvartetten också och det är ju superroligt!! 

På väg mot Evertsberg

Godmorgon alla pigga!

Tidig uppstigning idag, klockan 05,50 ringde klockan och strax därefter stod jag upp. 

Nu sitter jag i bilen med Sågmyras ledare upp emot Vasaloppsarenan och Evertsberg. Undertecknad ska springa den 3:e av fyra sträckor i Vasakvartetten, mellan Evertsberg och Hökberg. Precis som förra året springer vi i Sågmyra kvartetten, istället för som tidigare Vassstafetten som innehåller tio sträckor. Jag tyckte det var ett roligt arrangemang att springa förra året och det är perfekt att få till 24 kilometer tävling inför höstens Lidingölopp. 

Jag har inga direkta mål med dagen, mer än att jag vill få det att kännas bra i kroppen igen. Formen den senaste tiden har känts bedrövligt dålig. Vad det beror på kan väl ha många olika anledningar, men samtidigt kan det också vara en inbillning och en känsla. 

Tanken med dagens race är att kliva ut i tröskeltempo och hitta en ganska hög fart på så låg ansträngning som möjligt. Försöka hålla igen uppför en aning och springa lite fortare på de lättare partierna. Så gjorde jag förra året och det funkade bra då. 

Vad gäller skoval så vägde jag de två aktuella paren igår, mina Icebug acceleritas vägde 218 gram per sko och mina Hoka Evo Jaws vägde 194, respektive 198 per sko. Av någon anledning brukar det diffa något gram mellan höger och vänster sko på nästan alla mina par. Kanske är det vågen som är lite knepig. Nåväl, jag valde i alla fall mina Hoka Evo Jaws för dagens löpning, tror det blir ett bra val. Nu verkar det dock inte vara något regn, men det är ju några partier med lite brötig stig, så skorna kommer väl till pass ändå tror jag. 

Min start kommer bli omkring klockan 10-10,20 cirka. Hoppas kroppen är på tårna bara!

41 kilometer stakning

Hej där.

Fredagens träningspass är just avverkat. Idag så blev det ett stakpass på mina Elpextreor. Hade för en gångs skull en skaplig tur med vinden och ungefär 50% av passet var emot, resten var med eller vindstilla. Bara det är ju värt att fira. Tanken med passet var att spara musklerna, åka mestadels flackt och få en hyfsat lång runda rent kilometermässigt. 

Som alltid dagen innan tävling så var vätskebältet fyllt med sportdryck när jag begav mig av i motvinden bortåt mot Lindan. Jag körde rundan: Nygårdarna - Lindan - Trönö - Berg - Torsång - Ornäs. När jag sedan var på väg emot Domnarvet så insåg jag att det inte skulle ta två timmar, utan jag blev tvungen att ta en skarv. Bestämde mig snabbt för att åka upp till Fågelmyra (Borlänges soptipp). Det var första gången jag åkte rullskidor upp dit, en ganska fin väg med cirka tre kilometer böljande kupering, enkel väg. Uppe på toppen så åkte jag sedan tillbaka ner, höger mot Domnarvet och hem över Forssa, Bullermyren och Sportfältet. 

Hade rätt fin fart på skidorna idag och låg puls (118 i snitt och 137 i max), så det var bara att mata på lugnt och metodiskt. Rena Skånehastigheterna med 41,06 kilometer på 2,04 h, vilket ger en snittfart om 19,7 km/h. Ibland får man till det. 255 höjdmeter blev det också, nästan 100 av dessa var på vägen upp mot Fågelmyra. Bra och fint pass!

Äntligen fredag och Vasakvartetten imorgon

En bild på Alfons från den 1:a augusti. Då var Alfons själv i sommarstugan med mina föräldrar och det gick kanon. Idag är det dags igen för Alfons att vara med mina föräldrar och sova över där. Det kanske är fel att säga det, men ibland kan det vara skönt med lite lugn och ro. Blir ganska intensivt med han och Boris under samma tak, även om det oftast är trevligt och mysigt. 

Igår kväll så gick jag till sängs före klockan 21. Var helt slut. Lyckades faktiskt somna före klockan 22 och vaknade först klockan 06,48. Först förstod jag inte varför jag vaknat innan väckarklocka, eller ens var jag befann mig. Men ganska snabbt så blev Alfons den misstänkte gärningsmannen till mitt uppvaknande. Han låg och dunkade huvudet ner i kudden, därefter låg han och pratade om/med sina tre grisar han har som mjukisdjur. Minns eller hörde inte riktigt vad han sa mer än: ”grisen, grisen, grisen”. Grisarna kommer från en av hans favoritprogram,  nämligen ”Greta gris”. Han är rolig den lille filuren. Skönt också att få in typ 9,5 timmars sömn. 

Idag så är det jobb på schemat. Sedan väntar det ett lugnare stakpass på rullskidorna. Imorgon ska jag återigen springa Vasakvartetten, samma sträcka som förra året, alltså mellan Evertsberg och Hökberg, 24 kilometer. Läs om mitt förra året här. Kommer med största sannolikhet springa i ett par tunna skor utan dämpning, antingen mina Icebug Acceleritas 6, eller Hoka Evo Jaws. Sprang i Icebugsen förra året och det funkade kanon då! Verkar bli regnigt, så det kan vara skönt med bra grepp, vilket det är i båda nyss nämnda paren. 

Nåja, vi hörs senare!

10-8-6-4-2-1...Osv

Tjo.

Så var åter ett träningspass lagt till handlingarna. Idag blev det ett tufft sådant, jag blev rejält trött. Det var välbehövligt med de två tidigare vilodagarna, även om gårdagskvällen gjorde att lite av återhämtningen försvann, samt bidrog till att jag kände mig tröttare än vanligt idag. Men så kan det vara ibland. Det blev åtminstone ett bra pass och jag fick upp pulsen bra. Dock var det inte några snabba hastigheter jag bjöd på, men vinden var ju som vanligt rakt emot mig på cirka 80% av tiden. Positivt dock att jag gjorde det bästa av situationen och inte bara var irriterad på stormen. 

Efter en ganska kort uppvärmning på lite drygt tio minuter så drog jag igång intervallfesten. Såhär körde jag idag:

10 min, 3,52 km, 20 höjdmeter, 10 fallmeter, 166 snittpuls, 173 maxpuls, 21,1 km/h snittfart

2 min vila

8 min, 3,20 km, 15 höjdmeter, 30 fallmeter, 169 snittpuls, 175 maxpuls, 24,0 km/h snittfart

2 min vila

6 min, 2,28 km, 5 höjdmeter, 10 fallmeter, 169 snittpuls, 174 maxpuls, 22,7 km/h snittfart

2 min vila

4 min, 1,21 km, 20 höjdmeter, 0 fallmeter, 174 snittpuls, 180 maxpuls, 18,0 km/h snittfart 

2 min vila

2 min, 0,70 km, 15 höjdmeter, 0 fallmeter, 174 snittpuls, 180 maxpuls, 20,7 km/h snittfart

1 min vila

1 min, 0,54 km, 0 höjdmeter, 10 fallmeter, 170 snittpuls, 175 maxpuls, 31,9(!) km/h snittfart

1 min vila

4 x 30"-30", 170 snittpuls, 177 maxpuls

2 min vila

6 x 40"-20", 170 snittpuls, 175 maxpuls

2 min vila

12 x 10"-20", 169 snittpuls, 174 maxpuls

Jag tycker dessa pass är riktigt bra. Man får med hem registret, från lite längre, till rena spurter. Dessutom blir det naturligt en ökning av intensiteten passet igenom. Perfekt! Det var väl varken någon toppenkänsla eller dålig känsla idag, det var lagom helt enkelt. Körde endast stakning hela passet och på mina Elpexfyror. Tycker fyrorna har börjat rulla lite tyngre nu, kanske för att jag själv är svag..  

Det rullar på

Två kvällspigga grabbar. 

Igår kväll så hade vi kick off med jobbet på en restaurang nere på stan. Mycket trevligt med god mat, härligt sällskap och så vidare. Blev lite lätt halvsen hemgång vid strax efter kl 22. Väl hemma så väckte jag upp hela familjen, kanske inte alltför smart, men det blev så. Det här sockerförbudet har inte gått alltför bra med fusk igår igen, men det är bara att ta nya tag och blicka framåt. Jag måste ju försöka få ner vikten nu inför löploppen framöver. 

Idag har jag lite lätt ont i huvudet, men det börjar gå över nu som tur är. Jag inledde dagen med en cykeltur till Alfons dagis för att lämna honom där, sedan fortsatte jag till jobbet och kunde inkassera 15 fina kilometer cyklandes. Man kan ju inte vara stillasittande bara för att man vilar från träning. 

Efter jobbet idag så väntar det någon form av stakintervaller. Får se hur det går med denna kropp, men det är väl bara att ta tjuren vid hornen och göra det bästa av situationen!

Jag har väl kommit upp mig, eget skrivbord osv

Inte en sådan upplyftande bild kanske. Men skenet bedrar. Detta är nämligen min nya arbetsplats och mitt egna skrivbord inne i lärarrummet. Man har väl kommit upp sig, så att säga. Ganska mäktigt ändå kan jag tycka. Kommer få en egen dator, betald planeringstid och ferietjänst. Det är ju alltid något! 

Spännande med nya jobbet ändå. Det verkar vara en trevlig skola med bra arbetskamrater, vilket känns skönt. Jag tror jag kommer in i både gruppen och de nya arbetsuppgifterna på ett bra sätt, samt ganska snabbt. Skönt med en mjukstart nu med lite planering och så vidare, innan eleverna börjar nästa onsdag. Då får jag tid att bekanta mig med lokaler och hela alltet. 

Idag är det en långdag med jobbet, först arbete till 16 och därefter betald kick off på en restaurang i Borlänge klockan 17-22. Tur att  jag planerat vila både igår och idag. Ibland tänker man till! 

Så ja, det känns ändå skönt att vara igång med jobbet, även om det är tråkigt att inte vara ledig. Jag har varit lite smått orolig inför. Men det är nog mycket för att det är en ny plats och nya människor. Ni kanske inte tror mig, men jag är rätt blyg egentligen. 

____

Jag har slitit lite med sömnen under snart två veckors tid. Eller egentligen, när jag väl somnar så går det bra. Skulle jag av någon anledning vakna mitt i natten så somnar jag alltid om väldigt lätt. Det är den där första insomningen som är så svår. Jag kan ligga i timmar och bara vrida mig, klarvaken. Igår var likadant. Förra natten fick jag ihop strax över sex timmar, även inatt. Alldeles för lite och jävligt frustrerande. Men vad gör man. Någon gång ska väl även det vända.. 

_____

Träningen denna vecka blir lite lättare. Två vilodagar, därefter rullskidor och så Vasakvartetten (Evertsberg - Hökberg) på lördag. Blir fint det!

Fotbollsfebern tar aldrig slut

Ingen rast och ingen ro. Den som trodde att fotbollsfebern var över efter att herrlandslaget tog sig till kvartfinalen i VM i Ryssland 2018, och att damerna tog VM-brons i Frankrike tidigare i sommar, trodde fel. Vi skiftar bara fokus från världen till Europa. Fotboll och Sverige går hand i hand och det är inte mer än rätt att ta en titt på vilka matcher vi ska boka biljetter till eller bänka oss framför i höst. 

Herrlandslaget

Herrlandslaget med Andreas ”Granen” Granqvist som lagkapten har verkligen imponerat sedan VM. Kritikstormen som mötte dem innan de åkte till Ryssland var enorm och ingen trodde att de skulle gå så långt som de gjorde. Tyvärr kom England och satte käppar i hjulen för en semifinalplats, men Sverige har fått sin revansch.

Just nu är landslaget mitt uppe i ett viktigt EM-kval och de ligger tvåa i gruppen efter Spanien. Nästa match är mot Norge på Friends Arena den 8 september. Det blir andra gången som vi möter grannationen. Förra gången slutade mötet 3-3. Däremot måste laget verkligen tänka över sin strategi. Sverige förlorade med 3-0 i mötet mot Spanien den 10 juni. Det stod 0-0 efter 60 minuter men därefter föll det svenska försvaret. En hands på Sebastian Larsson gjorde att Spanien fick straff och efter det kom målen efter varandra. 

Förbundskaptenen Janne Andersson har fått kritik för att vara för defensiv i sin taktik och spelarna måste börja göra mål. Herrlandslaget har tyvärr också tappatpå FIFA:s ranking och ligger på en 17:e plats. Statistiskt sett bör Sverige ta sig till EM. Enligt bet365 är oddsen för att Sverige vinner gruppen 11.00, även om de som gillar att spela på fotboll ska veta att Spanien har lägst odds på 6.00.

Damlandslaget

Damlandslaget hade ett fantastiskt VM och kom hem med en välförtjänt bronsmedalj. De fick också ge England en knäpp eftersom det var de engelska damerna de mötte i matchen om bronset. Resultatet blev 2-1. Förhoppningsvis kan de göra om bedriften när EM spelas i England 2021.

EM-kvalspelet börjar i september och Sverige har hamnat i grupp F tillsammans med Island, Lettland, Slovakien och Ungern. Damlandslaget spelar sin första match mot Lettland på bortaplan den 3 september. Den första hemmamatchen är mot Slovakien den 8 oktober på Gamla Ullevi i Göteborg. Sverige är förhandsfavoriter i gruppen och den högst rankade nationen enligt FIFA. Sverige ligger på en sjätteplats medan det bäst rankade motståndet är Island, som ligger på en 17:e plats. 

Bortsett från prestationerna från de båda landslagen kokar det runt det Svenska fotbollsförbundet. Trots damlandslaget fantastiska prestationer i sina senaste EM- och VM-spel är löneskillnaden mellan de båda landslagen enorma. Det har nu lett titt att SvFF har anmälts till diskrimineringsombudsmannen. 50 före detta landslagsspelare och fotbollsprofiler har även skrivit ett öppet brev som kritiserar SvFF och lyfter fram att de ska representera all fotboll i Sverige, och inte bara herrarna.

Det är ibland svårt att tro att det är 2019. Förhoppningsvis nås en rättvis lösning inom kort så att landslagen kan fortsätta att göra det de gör bäst – spela riktigt bra fotboll! 

Dyr dag igår och läskig bilfärd

Här är vår favorit. Han var tröttare än oss i morse för en gångs skull. Det hör inte till vanligheterna. Idag så börjar han på dagiset lite mer på riktigt. Nu blir det tre dagar i veckan där för honom, tisdag till torsdag. 

Igår så blev det en ny dag. Bilen hade fastnat när jag skulle köra ut den från garaget. Det var handbromsen som satt fast efter att jag tvättat den under förra veckan. Den har gjort så förr också, men nu var det värre än någonsin. Det rasslade och lät i den hela vägen till mina föräldrar. När pappa tog av hjulen och bromsskivorna så var det som att en hel tillbehörssats, eller ett reservdelslager ramlade ur där bak. Kul. Blev en beställning på prylar för närmare 1500 kronor och då hittade vi inte allt som behövdes. På hemvägen tankade jag bilen för närmare 1000 kronor också, inte det roligaste. Dock så har jag inte tankat sedan vi var på Gotland, så jag åker ju inte alltför mycket med den. Väl hemma så hade jag en saftig räkning på drygt 1600 kronor för skatten också. Billigt och roligt med bil! Skönt att jag numer oftast går eller cyklar i alla fall, det är än så länge kostnadsfritt! Den som vill swish-bombnings-sponsra en fattig man gör det på: 076-1664997, pengarna går till välgörande ändamål. 

På tal om pengar så ska jag väl egentligen inte ens nämna aktieportföljen som sjunkit som en Sten den senaste tiden. Kul det med. Eller inte. Funderar på att avinstallera Avanza-appen och bara låta det hela ticka på. Det kommer garanterat vända på lång sikt!

Det läskigaste som jag varit med om på länge hände igår på hemvägen. Mitt på motorvägen så öppnade Alfons bildörren(!), eller den var inte vidöppen, dock så lyste lampan i instrumentpanelen om en öppen dörr, plus att jag hörde vinddraget. Kastade bak armen och höll fast honom, för att sedan så sakta jag kunde svänga av på första avfart vid Falukrossen. När jag då svängde av så öppnades dörren på vid gavel. Efter att jag tagit mig ur så ser jag även att Alfons hade knäppt upp sitt bälte i stolen,  något han emellanåt har börjat göra. Det var ganska läskiga bilder som spelades upp i mitt huvud.. Men allt gick bra och nu har jag tryckt ner barnspärren på hans dörr åtminstone!

Nu ska jag strax ta mig till mig nya jobb, hörs!