Äntligen fredag och Vasakvartetten imorgon

En bild på Alfons från den 1:a augusti. Då var Alfons själv i sommarstugan med mina föräldrar och det gick kanon. Idag är det dags igen för Alfons att vara med mina föräldrar och sova över där. Det kanske är fel att säga det, men ibland kan det vara skönt med lite lugn och ro. Blir ganska intensivt med han och Boris under samma tak, även om det oftast är trevligt och mysigt. 

Igår kväll så gick jag till sängs före klockan 21. Var helt slut. Lyckades faktiskt somna före klockan 22 och vaknade först klockan 06,48. Först förstod jag inte varför jag vaknat innan väckarklocka, eller ens var jag befann mig. Men ganska snabbt så blev Alfons den misstänkte gärningsmannen till mitt uppvaknande. Han låg och dunkade huvudet ner i kudden, därefter låg han och pratade om/med sina tre grisar han har som mjukisdjur. Minns eller hörde inte riktigt vad han sa mer än: ”grisen, grisen, grisen”. Grisarna kommer från en av hans favoritprogram,  nämligen ”Greta gris”. Han är rolig den lille filuren. Skönt också att få in typ 9,5 timmars sömn. 

Idag så är det jobb på schemat. Sedan väntar det ett lugnare stakpass på rullskidorna. Imorgon ska jag återigen springa Vasakvartetten, samma sträcka som förra året, alltså mellan Evertsberg och Hökberg, 24 kilometer. Läs om mitt förra året här. Kommer med största sannolikhet springa i ett par tunna skor utan dämpning, antingen mina Icebug Acceleritas 6, eller Hoka Evo Jaws. Sprang i Icebugsen förra året och det funkade kanon då! Verkar bli regnigt, så det kan vara skönt med bra grepp, vilket det är i båda nyss nämnda paren. 

Nåja, vi hörs senare!

10-8-6-4-2-1...Osv

Tjo.

Så var åter ett träningspass lagt till handlingarna. Idag blev det ett tufft sådant, jag blev rejält trött. Det var välbehövligt med de två tidigare vilodagarna, även om gårdagskvällen gjorde att lite av återhämtningen försvann, samt bidrog till att jag kände mig tröttare än vanligt idag. Men så kan det vara ibland. Det blev åtminstone ett bra pass och jag fick upp pulsen bra. Dock var det inte några snabba hastigheter jag bjöd på, men vinden var ju som vanligt rakt emot mig på cirka 80% av tiden. Positivt dock att jag gjorde det bästa av situationen och inte bara var irriterad på stormen. 

Efter en ganska kort uppvärmning på lite drygt tio minuter så drog jag igång intervallfesten. Såhär körde jag idag:

10 min, 3,52 km, 20 höjdmeter, 10 fallmeter, 166 snittpuls, 173 maxpuls, 21,1 km/h snittfart

2 min vila

8 min, 3,20 km, 15 höjdmeter, 30 fallmeter, 169 snittpuls, 175 maxpuls, 24,0 km/h snittfart

2 min vila

6 min, 2,28 km, 5 höjdmeter, 10 fallmeter, 169 snittpuls, 174 maxpuls, 22,7 km/h snittfart

2 min vila

4 min, 1,21 km, 20 höjdmeter, 0 fallmeter, 174 snittpuls, 180 maxpuls, 18,0 km/h snittfart 

2 min vila

2 min, 0,70 km, 15 höjdmeter, 0 fallmeter, 174 snittpuls, 180 maxpuls, 20,7 km/h snittfart

1 min vila

1 min, 0,54 km, 0 höjdmeter, 10 fallmeter, 170 snittpuls, 175 maxpuls, 31,9(!) km/h snittfart

1 min vila

4 x 30"-30", 170 snittpuls, 177 maxpuls

2 min vila

6 x 40"-20", 170 snittpuls, 175 maxpuls

2 min vila

12 x 10"-20", 169 snittpuls, 174 maxpuls

Jag tycker dessa pass är riktigt bra. Man får med hem registret, från lite längre, till rena spurter. Dessutom blir det naturligt en ökning av intensiteten passet igenom. Perfekt! Det var väl varken någon toppenkänsla eller dålig känsla idag, det var lagom helt enkelt. Körde endast stakning hela passet och på mina Elpexfyror. Tycker fyrorna har börjat rulla lite tyngre nu, kanske för att jag själv är svag..  

Det rullar på

Två kvällspigga grabbar. 

Igår kväll så hade vi kick off med jobbet på en restaurang nere på stan. Mycket trevligt med god mat, härligt sällskap och så vidare. Blev lite lätt halvsen hemgång vid strax efter kl 22. Väl hemma så väckte jag upp hela familjen, kanske inte alltför smart, men det blev så. Det här sockerförbudet har inte gått alltför bra med fusk igår igen, men det är bara att ta nya tag och blicka framåt. Jag måste ju försöka få ner vikten nu inför löploppen framöver. 

Idag har jag lite lätt ont i huvudet, men det börjar gå över nu som tur är. Jag inledde dagen med en cykeltur till Alfons dagis för att lämna honom där, sedan fortsatte jag till jobbet och kunde inkassera 15 fina kilometer cyklandes. Man kan ju inte vara stillasittande bara för att man vilar från träning. 

Efter jobbet idag så väntar det någon form av stakintervaller. Får se hur det går med denna kropp, men det är väl bara att ta tjuren vid hornen och göra det bästa av situationen!

Jag har väl kommit upp mig, eget skrivbord osv

Inte en sådan upplyftande bild kanske. Men skenet bedrar. Detta är nämligen min nya arbetsplats och mitt egna skrivbord inne i lärarrummet. Man har väl kommit upp sig, så att säga. Ganska mäktigt ändå kan jag tycka. Kommer få en egen dator, betald planeringstid och ferietjänst. Det är ju alltid något! 

Spännande med nya jobbet ändå. Det verkar vara en trevlig skola med bra arbetskamrater, vilket känns skönt. Jag tror jag kommer in i både gruppen och de nya arbetsuppgifterna på ett bra sätt, samt ganska snabbt. Skönt med en mjukstart nu med lite planering och så vidare, innan eleverna börjar nästa onsdag. Då får jag tid att bekanta mig med lokaler och hela alltet. 

Idag är det en långdag med jobbet, först arbete till 16 och därefter betald kick off på en restaurang i Borlänge klockan 17-22. Tur att  jag planerat vila både igår och idag. Ibland tänker man till! 

Så ja, det känns ändå skönt att vara igång med jobbet, även om det är tråkigt att inte vara ledig. Jag har varit lite smått orolig inför. Men det är nog mycket för att det är en ny plats och nya människor. Ni kanske inte tror mig, men jag är rätt blyg egentligen. 

____

Jag har slitit lite med sömnen under snart två veckors tid. Eller egentligen, när jag väl somnar så går det bra. Skulle jag av någon anledning vakna mitt i natten så somnar jag alltid om väldigt lätt. Det är den där första insomningen som är så svår. Jag kan ligga i timmar och bara vrida mig, klarvaken. Igår var likadant. Förra natten fick jag ihop strax över sex timmar, även inatt. Alldeles för lite och jävligt frustrerande. Men vad gör man. Någon gång ska väl även det vända.. 

_____

Träningen denna vecka blir lite lättare. Två vilodagar, därefter rullskidor och så Vasakvartetten (Evertsberg - Hökberg) på lördag. Blir fint det!

Fotbollsfebern tar aldrig slut

Ingen rast och ingen ro. Den som trodde att fotbollsfebern var över efter att herrlandslaget tog sig till kvartfinalen i VM i Ryssland 2018, och att damerna tog VM-brons i Frankrike tidigare i sommar, trodde fel. Vi skiftar bara fokus från världen till Europa. Fotboll och Sverige går hand i hand och det är inte mer än rätt att ta en titt på vilka matcher vi ska boka biljetter till eller bänka oss framför i höst. 

Herrlandslaget

Herrlandslaget med Andreas ”Granen” Granqvist som lagkapten har verkligen imponerat sedan VM. Kritikstormen som mötte dem innan de åkte till Ryssland var enorm och ingen trodde att de skulle gå så långt som de gjorde. Tyvärr kom England och satte käppar i hjulen för en semifinalplats, men Sverige har fått sin revansch.

Just nu är landslaget mitt uppe i ett viktigt EM-kval och de ligger tvåa i gruppen efter Spanien. Nästa match är mot Norge på Friends Arena den 8 september. Det blir andra gången som vi möter grannationen. Förra gången slutade mötet 3-3. Däremot måste laget verkligen tänka över sin strategi. Sverige förlorade med 3-0 i mötet mot Spanien den 10 juni. Det stod 0-0 efter 60 minuter men därefter föll det svenska försvaret. En hands på Sebastian Larsson gjorde att Spanien fick straff och efter det kom målen efter varandra. 

Förbundskaptenen Janne Andersson har fått kritik för att vara för defensiv i sin taktik och spelarna måste börja göra mål. Herrlandslaget har tyvärr också tappatpå FIFA:s ranking och ligger på en 17:e plats. Statistiskt sett bör Sverige ta sig till EM. Enligt bet365 är oddsen för att Sverige vinner gruppen 11.00, även om de som gillar att spela på fotboll ska veta att Spanien har lägst odds på 6.00.

Damlandslaget

Damlandslaget hade ett fantastiskt VM och kom hem med en välförtjänt bronsmedalj. De fick också ge England en knäpp eftersom det var de engelska damerna de mötte i matchen om bronset. Resultatet blev 2-1. Förhoppningsvis kan de göra om bedriften när EM spelas i England 2021.

EM-kvalspelet börjar i september och Sverige har hamnat i grupp F tillsammans med Island, Lettland, Slovakien och Ungern. Damlandslaget spelar sin första match mot Lettland på bortaplan den 3 september. Den första hemmamatchen är mot Slovakien den 8 oktober på Gamla Ullevi i Göteborg. Sverige är förhandsfavoriter i gruppen och den högst rankade nationen enligt FIFA. Sverige ligger på en sjätteplats medan det bäst rankade motståndet är Island, som ligger på en 17:e plats. 

Bortsett från prestationerna från de båda landslagen kokar det runt det Svenska fotbollsförbundet. Trots damlandslaget fantastiska prestationer i sina senaste EM- och VM-spel är löneskillnaden mellan de båda landslagen enorma. Det har nu lett titt att SvFF har anmälts till diskrimineringsombudsmannen. 50 före detta landslagsspelare och fotbollsprofiler har även skrivit ett öppet brev som kritiserar SvFF och lyfter fram att de ska representera all fotboll i Sverige, och inte bara herrarna.

Det är ibland svårt att tro att det är 2019. Förhoppningsvis nås en rättvis lösning inom kort så att landslagen kan fortsätta att göra det de gör bäst – spela riktigt bra fotboll! 

Dyr dag igår och läskig bilfärd

Här är vår favorit. Han var tröttare än oss i morse för en gångs skull. Det hör inte till vanligheterna. Idag så börjar han på dagiset lite mer på riktigt. Nu blir det tre dagar i veckan där för honom, tisdag till torsdag. 

Igår så blev det en ny dag. Bilen hade fastnat när jag skulle köra ut den från garaget. Det var handbromsen som satt fast efter att jag tvättat den under förra veckan. Den har gjort så förr också, men nu var det värre än någonsin. Det rasslade och lät i den hela vägen till mina föräldrar. När pappa tog av hjulen och bromsskivorna så var det som att en hel tillbehörssats, eller ett reservdelslager ramlade ur där bak. Kul. Blev en beställning på prylar för närmare 1500 kronor och då hittade vi inte allt som behövdes. På hemvägen tankade jag bilen för närmare 1000 kronor också, inte det roligaste. Dock så har jag inte tankat sedan vi var på Gotland, så jag åker ju inte alltför mycket med den. Väl hemma så hade jag en saftig räkning på drygt 1600 kronor för skatten också. Billigt och roligt med bil! Skönt att jag numer oftast går eller cyklar i alla fall, det är än så länge kostnadsfritt! Den som vill swish-bombnings-sponsra en fattig man gör det på: 076-1664997, pengarna går till välgörande ändamål. 

På tal om pengar så ska jag väl egentligen inte ens nämna aktieportföljen som sjunkit som en Sten den senaste tiden. Kul det med. Eller inte. Funderar på att avinstallera Avanza-appen och bara låta det hela ticka på. Det kommer garanterat vända på lång sikt!

Det läskigaste som jag varit med om på länge hände igår på hemvägen. Mitt på motorvägen så öppnade Alfons bildörren(!), eller den var inte vidöppen, dock så lyste lampan i instrumentpanelen om en öppen dörr, plus att jag hörde vinddraget. Kastade bak armen och höll fast honom, för att sedan så sakta jag kunde svänga av på första avfart vid Falukrossen. När jag då svängde av så öppnades dörren på vid gavel. Efter att jag tagit mig ur så ser jag även att Alfons hade knäppt upp sitt bälte i stolen,  något han emellanåt har börjat göra. Det var ganska läskiga bilder som spelades upp i mitt huvud.. Men allt gick bra och nu har jag tryckt ner barnspärren på hans dörr åtminstone!

Nu ska jag strax ta mig till mig nya jobb, hörs!

30 kilometer finlöpning i gamla hemmatrakter

Godkväll.

Nu har jag kollat av de gamla löpstigarna här i det som nu för mig blivit grannkommunen, nämligen Falun. Jag stack ut i hopp om att bränna av 30 kilometer och få så mycket höjdmeter som möjligt. Jag tycker jag lyckades bra med båda uppdragen, det blev exakt 30 kilometer och så 825 höjdmeter, det på 2,48 timmar. Ett fint pass som tog där det skulle! Nu har jag tränat åtta dagar i rad och på dessa dagar har jag fått in 18,15 timmar. Det är fina siffror det i mitt liv! Så nu kan jag med gott samvete vila två dagar. Har även bombat in 83 kilometer löpning under den senaste veckan, så det var inte alltför konstigt att benen var lite småtrötta redan efter 15-20 kilometer idag. 

Idag fick jag springa i mina Hoka Eva Jaws, skön löpkänsla i dessa skor utan dämpning och med grymt grepp! Perfekt att variera sig med sådana typer av skor, med mer dämpade. 

Jag sprang upp på sju toppar och så här såg det ut: 

Första toppen, Lostenen på Hornberget i Skuggarvet, 1,5 kilometer från föräldrahemmet

Andra toppen, Urfjäll, eller Jungfruberget

Tredje toppen, hoppbackarna, efter att ha besegrat mördarbacken

Fjärde toppen, Lugnets högsta punkt, 305,9

Femte toppen, Björnmyrberget, på det gamla militärområdet

Sjätte toppen glömde jag fotografera, men den är där någonstans, där jag pekar, Lövängesberget

Sjunde toppen, återigen Hornberget och masten där, 330 meter över havet. Rundans högsta punkt. 

Såhär såg rutten ut på kartan:

De små strecken ni ser i närheten av Skuggarvet är skarvar, jag sprang lite extra åt fel håll för att få känna kilometrar, innan jag vek av åt rätt håll, för att få ihop 30 kilometer. Jag är sjuk, jag vet..

Och så lite mer siffror för den nördige:

Snabbaste kilometern gick idag på 4,00. Fint det!

Tack för idag!

Sista dagen i frihet..

Idag laddar vi upp för den sista dagen i frihet och utanför murarna. Nu är det ju dock inte något fängelsestraff jag ska beta av, även om det känns som det just nu. Imorgon börjar jag jobba igen, efter cirka åtta veckor på fri fot, eller ledighet om man så vill. 

Idag så väntar det lite allt möjligt faktiskt. Först så ska vi gå ner till Willys för att inhandla varor till kvällens taco-middag. Därefter ska jag packa ihop hela gänget och dra till Falun. Medan Alfons får umgås med farmor och farfar så ska jag passa på att beta av ett fint löppass i terrängen där. Planen är väl att trycka in ett nytt pass på cirka 30 kilometer. Denna gång är tanken att bara springa i skogen och nästan uteslutande på mjukt underlag. Känner mig nästan som ett barn på julafton, nu när jag ska få återuppleva de fina stigarna i grannkommunen. 

Häromdagen så gjorde jag trolldeg åt Alfons som han fick leka med. Det uppskattades och var kul en stund i alla fall. 

Alfons har även fått klicka lite på min gamla dator, från tiden när jag inte var lika Apple-frälst som jag är nu. Dock har han endast fått trycka, klicka och fippla med den avstängd. Han får vänta ett tag innan han är betrodd till en påslagen dator, annars kommer han väl lyckas släcka ner hela internet. 

Söndagsfemmilen

Dom är inte speciellt snygga, varken mina radarlock, eller Prizm trail-linsen. Men rätt bra i vissa förhållanden. Exempelvis i det gråtrista vädret vi bjöds på idag. Herrarna på bilden är dock snygga

Hej hej.

Jag passade på att stänga denna träningsveckan med en  femmil stakning. Lika bra att bara gasa på ända in i kaklet, inför tisdagens jobbstart. Ångesten växer sig starkare för varje minut. Usch alltså, nu vill jag verkligen inte börja. Men jag tror att mycket hänger på att det blir ett nytt ställe och att jag känner lite oro inför det. Bara jag är där så blir det nog bra. Jag tänker dock belöna mig med en mjukstart och vila från träning både tisdag och onsdag. 

Tidigare så hörde Simon Andersson av sig och ville slå följe en stund på träningen. Så jag tog vägen över Kvarnsveden ut till cykelbanan mellan Falun och Borlänge. Sedan åkte vi tillsammans följande runda: Bomsarvet, Ornäs, Aspeboda och tillbaka ut till 293:an där våra vägar skiljdes åt här:

Vilken väg hade du tagit?

Jag åkte sedan raka spåret hem och klockan stod på 50,4 kilometer när jag klev av rullskidorna. Ganska bra planerat ändå, då målet var 50 kilometer. Jag körde på mina Elpextreor idag och Simon på ett par Swenortreor. Våra skidor rullade likvärdigt. Femmilen tog för mig 2,44. Ett fint pass med 115 i snittpuls. 

Då jag är rätt sliten så lyxade jag till det med sportdryck i vätskebälte idag. Det satt fint, kändes helt okej och inte så trött känsla som de senaste dagarna. Om det berodde på sportdrycken eller inte är dock oklart.   

Fick en fin träningsvecka med 15,55 timmar och 240 kilometer. Nu har även den fjärde fyraveckorsperioden för detta träningsår avslutats och jag kan notera att jag fick in 53,5 timmar, årets mesta under en period. Långt ifrån rekordet på 84, men det är andra tider nu, är mer sliten av 53 nu, än 84 förr, innan Alfons föddes. Så kan det vara.

Nu ska jag försöka njuta av kvällen med familjen!

Dödspass med stundtals bedRÖVlig känsla

Dödstrött efter ungefär halva passet.

Tjena.

Jag ljuger om jag säger att jag var peppad och sugen på dagens pass. Usch och fy alltså. 5,5 timmars sömn inatt, sliten sen länge och allmänt trött. Hade jag gett någon annan råd kring träning idag så hade jag sagt vila. Men det är svårt också, man vill så mycket, vill spänna bågen, vill försöka utvecklas, vill få in allting i livspusslet och så vidare. Jag försöker så gott jag kan, men den senaste tiden kanske jag har varit lite för hård mot mig själv om man räknar till allmänbelastningen. Men som jag tidigare nämnt så är planen att gå på veckan ut, sen får jag ge mig själv två dagars vila när jag börjar med jobbet på tisdag. Förhoppningsvis kommer energin tillbaka igen och jag blir åter i hyfsat slag. Ändå rätt trist att känslan är så bedrövlig nu, medan jag i våras tyckte löpningen fungerade kanon. Nåja, det kommer nog släppa och det var inte helt katastrof idag. Nog med gnäll, såhär körde jag idag på mitt "multisportpass":

- Löpning uppvärmning: 11,49 min, 2,02 km

- Löpning "tröskel" (sprang på det jag kunde, utan att helt maxa), startade nere vid oss i Nygårdarna, sprang stig upp till Bjusan, grusväg ner tillbaka till oss och sedan asfalt ner till gymet vid Maserhallen. 50,00 minuter, 12,60 kilometer, 167 snittpuls, 174 maxpuls, 150 höjdmeter, 150 fallmeter, 3,57 min/km snittfart. 

På stigdelen hade jag följande siffror: 22,10 min, 5,19 km, 130 höjdmeter, 20 fallmeter, 4,17 min/km

På grus- och asfaltsdelen: 27,50 min, 7,42 km, 15 höjdmeter, 125 fallmeter, 3,45 min/km

- Löpbandsintervaller: 2 x 5 min, 2,5 min vila. 

Första femman: 19,3 km/h, 1% lutning (sista 30 sek 2,5%), 165 snittpuls, 177 maxpuls

Andra femman: 9,5 km/h, 15% lutning (sista 30 sek 10 km/h), 169 snittpuls, 178 maxpuls 

Det blev en ganska lång vila mellan den långa tröskeln och löpbandet. Löpbandet kändes ändå rätt hyfsat bra, vilket var glädjande. Nu återstod bara styrkan och löpning hem:

- Bänkpress: (uppvärmning 10 x 55 - 6 x 65 - 4 x 75 kilo) 4 x 6 @ 75 kilo

- Lutande rodd: (uppvärmning 10 x 40 - 6 x 50 - 4 x 60 kilo) 4 x 6 @ 62,5 kilo

- TRX, 4 övningar, 3 set, 12-18 reps

- Löpning hem: 11,44 min, 3,00 km

- 300 tåhävningar

Sprang i mina Hoka Napali idag, inte det minsta optimalt på stigen, men som vanligt perfekt på grus och asfalt. Bra pass ändå till slut, skönt att jag betade mig igenom det jag skulle göra. 

Väl hemma så kunde jag se klart cykelvasa-sändningen och se Emil Lindgren äntligen få ta hem sin första seger i Cykelvasan 2019. Det blev jag glad för och tycker han är väl värd den segern. Stort grattis Emil! Resultat för cykelvasan 2019 hittar du här.