Proteinpulver, dålig sömn och Cykelvasan

Igår så fick jag hem lite nya smaker på proteinpulver från Svenskt kosttillskott. Kan kännas lite överdrivet och lite ”broileraktigt” att som konditionsidrottare hålla på med proteinpulver. Något som annars ofta förknippas med gym och personer som oftast förlägger sin träning på just gym. Men jag har faktiskt börjat med proteinpulver på morgonen. Jag blandar i det i ett stort glas, tillsammans med havregryn, havredryck, chiafrön och lite bär. Äter den röran nästan varje morgon och gillar den. Dessutom har jag börjat med att ta en proteindrink på kvällen innan läggdags, jag tycker att jag har blivit mer återhämtad av det, speciellt när jag har kört hårda pass. 

Nu har dock min återhämtning varit sisådär och jag har ändå känt mig trött i säkert tio dagars tid. Det är till stor del på grund av att min sömn varit rena röven en tid. De senaste kvällarna så har jag legat och vridit mig i timmar innan jag kan somna. Är trött när jag lägger mig, men ändå är det helt omöjligt att somna. Tråkigt. Jag vet inte riktigt vad det beror på heller, om det är för att jag tränat skapligt hårt, har ångest inför jobbet, eller om det bara helt enkelt satt sig i huvudet. Nåväl, någon gång lär det väl släppa. 

Nu sitter jag och kollar på Vasaloppets sändning från Cykelvasan. Jag lär dock inte hinna se vem som blir ”segrare Cykelvasan 2019”, plikten kallar nämligen och jag ska strax ge mig ut på ett löpintervallpass. 

41,5 klassiska kilometrar i Skräddarbacken

De annorlunda passen står som spön i backen. Igår var det skate och idag klassiskt. Kul med variation och skönt med några pass där jag inte behöver gå in med hela min själ och halvt plåga ihjäl mig. Två lugna pass i rad nu med hyfsat många timmar. Jag har känt mig skapligt pigg ändå idag och passet gick helt okej. Skönt! 

Dagens träning förhöll sig endast i Skräddarbacken, upp, ner, hit och dit, mestadels på cykelbanor. Fint att snurra där ändå tycker jag. Så nära Lugnet och dess omkringliggande terräng som man kan komma här i Borlänge i alla fall. Undrar om de boende tycker det är kul när jag kommer förbi där, pickandes med stavarna, med jämna mellanrum. Jag tror nästan det. Eller inte. 

Idag körde jag på mina Elpexfyror och dom funkar som vanligt galant. I mina öron på de flesta passen på slutet har jag ett par AirPods från Apple. Jäklar alltså. Vad bra dom är. Det här är ingen suspekt reklam som kanske, eventuellt kan dyka upp ibland på min sida. Jag har inget som helst samarbete med Apple, jag är bara nördigt förtjust i deras produkter och AirPods som är mitt senaste köp är en grym produkt även de! 

Dagens kalas slutade på fina 2,30 timmar, 41,5 kilometer och 580 höjdmeter. Imorgon är det slut på leken och dags för ett tuffare pass med löpintervaller och styrka. 

Bilder, raljeringar och annat

Amanda byggde en liten hylla igår mitt under dödsregnet. Alfons var med och hjälpte till även han. 

Vi brukar mysa lite i sängen på morgnarna efter att Alfons vaknat. Eller jag brukar försöka krama om honom och samtidigt blunda för att med lite tur få lite mer sömn. Medan jag låter Alfons titta på lite ”Greta Gris”. Igår så smet han ur sängen, tog av lampskärmen på lampan som han sen tände och viftade med den som en riktig ljussabel. 

Junior gömde sig i min garderob där jag har träningskläderna. Vanligen brukar han kasta ut så mycket plagg som möjligt, nu slapp jag det åtminstone. 

Han är inte bara vild och galen Alfons. Några minuter per dygn så är han faktiskt lite trött också. 

När Alfons var trött för en gångs skull igår så passade Amanda på att klippa det lille monstret. 

Morgonmys i soffan. 

Nyfriserad, glad och busig. 

Häromdagen tvättade jag min bil, vilket verkligen var välbehövligt. Under tiden så hade Boris full koll på mig från fönsterbrädan i Alfons rum. 

Ja, det blev en del bilder i detta inlägg, utan något speciellt budskap. Men så kan det vara ibland. 

Här rullar dagarna på i en rasande takt. Försöker klämma in min träning, därefter göra de vanliga måstesakerna såsom tvätt, städning, med mera och så givetvis umgås med Alfons + Boris. 

Jag är småsliten och trött ständigt. Men det har jag ju varit inne på ett otal antal gånger. Vi får helt enkelt hoppas på att det släpper. Jag tänker att jag tränat nästan på gränsen vad jag klarar i mitt livspussel just nu, att jag då när jag ligger på gränsen får svårare att sova bra och därigenom blir sliten. Det bästa nu när jag börjar jobba igen är nog att acceptera situationen som den är och anpassa det hela därefter. Försöka intala mig själv om att göra bra pass och att istället se till att vara pigg på de passen, så att dom blir gjorda efter bästa förmåga och inte bara klämma in pass + timmar bara för att. Det kan vara nog så svårt. Men jag tror att allt skulle bli bättre av det. Om jag tränar 8-10 bra timmar i veckan och håller mig pigg tror jag blir bättre än att jag försöker pressa upp det hela till 12-15 timmar och konstant vara sliten och trött. Så får det nog bli! 

Idag väntar det ett nytt lugnare distanspass på rullskidorna, hörs efter det!

42 skate-kilometer

Det är inte ofta jag skejtar. Idag var andra gången denna barmarksperiod. Planen för veckan var att få in skaplig volym i träningen, ur mina mått mätt. Jag har varit lite småsliten och trött. Så istället för att endast springa och staka så ville jag försöka få lite mindre belastning på musklerna, men ändå träna. Så idag fick det bli ett lugnt pass skate. Perfekt med helkroppsarbete och lite genomblödning av muskulaturen. 

Det är lite ovant med skate nu när jag kör det så sällan. Jag har börjat bli rädd för små stenar som ligger längs vägbanan. Kommer ihåg min krasch för ett par år sedan då det tog tvärstopp. Så nu när jag åker skate har jag alltid full koll på vägen framför mig. På klassiska skidor upplever jag inte samma ”tvärstoppskänsla” när jag kör på en småsten, såsom jag gör på just skate. Kanske ovana, eller kanske på grund av att hjulen är smalare och högre på skateskidorna. 

Passet blev en lugn och fin historia. Först lite drygt en halvtimme i Skräddarbacken för att få in lite höjdmeter. Därefter runt vändan: Lindan - Trollebo - Baggbo - Spraxkya - Alderbäcken - Lindan. Sedan avslutade jag den sista halvtimmen i Skräddarbacken, för nya bestigningar av höjdmeter. 

Jag körde på mitt enda par skaterullskidor, vilket är Elpex Composite. Jag kör inte med originalhjulen, utan med en variant som rullar tyngre. Tror att det är deras 3:or. Dom rullar ungefär som mina fyror, om jag får killgissa lite. 

Kändes helt okej i kroppen ändå, så det var skönt. Skramlade ihop 2,30 timmar, 42,14 kilometer och 430 höjdmeter. 

Fint löppass på 34 kilometer

Strax innan toppen på Snöberget, Romme alpin

På väg mot topp nummer två: Solklinten

Här bor Frodo, han har låst dörren och vill inte bli störd

Mysig bro mellan Norr Sellnäs och Esaiegårdarna

Tjena. 

Nu sitter jag här hemma och försöker återhämta mig från ett ganska tufft löppass. Tanken var att det inte skulle bli så tufft, men tiden, längden och de redan trötta musklerna gjorde ju sitt till, vilket gjorde att det blev rätt slitsamt mot slutet. 

Alfons har ju inte varit speciellt mycket på sitt dagis och dessutom har han inte varit där på hela sommaren. Så vi kom överens med fröken där att vi skulle ha honom där på prov en stund idag. Det hela passade bra ihop med min plan på ett längre löppass. Så jag sprang med joggingvagnen till dagiset i Alderbäcken, vilket blev 5,52 kilometer och tog 27 minuter. 

Efter att jag såg att allt var lugnt med Alfons så tog jag sikte mot toppen av Romme Alpin. Ville få lite utmanande terräng, så att jag inte bara nöter platt asfalt och grus. På bortvägen sprang jag över ängarna förbi Gunnarsbo, Grevbo och Fagerbacken. Jag tog mig sedan upp på Snöberget och sedan Snöklinten. Två riktigt tuffa och fina stigningar som drog ner snittfarten rejält. Planen var att hålla sub 5 min/km. På toppen av topp nummer två så låg jag nästan fem minuter efter det schemat. Men efter den långa och fina utförslöpningen med flera kilometrar kring låga fyra minuter och den snabbaste på 3,55 så hade jag ätit upp hela försprånget. 

Nere vid Fagerbacken igen så sprang jag tillbaka till dagiset via Norr Sellnäs, Esaiegårdarna och Frostbro. Tillbaka vid dagiset så hade min egna lilla utflykt gett följande siffror: 1,41,57 h, 20,81 km, 370 höjdmeter, 4,54 min/km snittfart och 134 i snittpuls. 

Här återstod det ”bara” att springa hem. Det var först så varmt att jag tog av mig på överkroppen. När jag sedan blickade hemåt så såg jag att det var ett helt galet regnväder på väg emot oss, snabbt klädde jag på mig själv igen och satte på en regnjacka på Alfons. Jag tog en liten skarv/extrasväng över Lindan, mest för att få springa en annan väg hem. Hemvägen landade på 38,22 minuter och 7,68 kilometer. 

Totalt fick jag idag in fina 34 kilometer på 2,47 och med hjälp av Romme även 420 höjdmeter. Ett riktigt bra pass som avslutades med 300 tåhävningar och lite rullning på foamroller över vaderna. 

Jag sprang i mina gamla Hoka Napali idag, fungerade klockrent överallt!

Nu väntar två dagar med lite lättare distanspass. Känner att det behövs. Är rätt sliten och trött. Lättirriterad, ljud- och ljuskänslig, är väldigt lättstressad och har ett lite allmänt dåligt humör. Antingen är jag på väg rätt in i väggen, eller så är det ångest inför att börja jobba. 

Dags att åter lasta +Watt

Det går hårt åt vattenflaskorna här hemma. Boris har väl bitit upp ett gäng, några har blivit utslitna då jag ofta använder dom istället för glas, någon har jag tappat bort och Alfons har lekt sönder en eller två. Så ibland kan det behövas lite nya. Igår fick jag in ett nytt gäng från +Watt. 

Jag fick även hem sportdryck, vilket kan behövas till de tuffare passen, men också till längre tävlingar. Jag gillar smaken i sportdrycken, fräsch apelsinsmak. Egentligen har jag inte haft något problem men vilket märke jag än använt som sportdryck, alla har fungerat bra. Men det jag tycker utmärkt Watt från andra märken är att jag mer sällan fått kramp i musklerna. Det kan ju vara värt att tänka på. Det man kan göra är att blanda drycken ganska starkt, dock får man testa på träning innan, så att man vet att man tål det. 

En produkt som ska bli spännande att testa är deras Carbo+ Flash. Den kommer jag blanda i sportdrycken mot slutet av loppen. Tror det kommer bli en fin och snabb skjuts av både snabba kolhydrater, samt koffein!

Beställer ni produkter från +Watt och använder koden: ”ADAM” så erhåller ni 25% rabatt. 

60 minuter hård stakning

Där står vi igen på bild, jag och Adam. Cirka en minut efter avklarad intervall. 

Jag brukar ju kalla dessa 60 minutersdrag för tröskel och även typ alla intervaller jag gör för tröskel. Men om sanningen ska fram så är det bara för att försöka avdramatiserar det hela för mig själv. Egentligen kör jag det jag har, möjligen sparar jag någon liten procent. 

Idag stod det 60 minuter hårt på planen. Jag hade bjudit in Adam igår, så det var skönt med sällskap. Kroppen var ganska sliten rent muskulärt från gårdagens mördande styrkepass, så det var rätt skönt att köra på elpextreor idag. Jag inbillar mig att jag lättare får upp en högre puls med lättare rull, speciellt då musklerna är trötta. Det kändes också idag då jag tyckte jag tappade lite i tekniken, orkade liksom inte hålla emot tillräckligt i bålen och dessutom kände jag mig lite svagare uppför än normalt. Men jag tolkar det hela som att min styrketräning tar där den ska. 

Det vi körde idag var som ni redan förstått 60 minuter stakning, hårt. Eller typ tävlingsfart på långlopp. Startade med en impuls på 12 stavtag och fortsatte med det var sjätte minut. Alltså totalt 11 impulser. Siffrorna blev: 23,53 kilometer, 195 höjdmeter, 195 fallmeter, 162 snittpuls och 172 maxpuls. 

Vi höll till mestadels på cykelbanan mellan Falun och Borlänge, med start och målgång i Bomsarvet. På bortvägen åkte vi igenom Vallmora också, för något mer kuperad terräng. Enda gången vi hade medvind var cirka en kilometer i början. På bortvägen längs 293:an så blåste det motvind och jag tyckte det var rakt emot, så jag hoppades på fin medvind hemåt. Men givetvis så var det än mer motvind när vi vänt, så det blev som vanligt onödigt slitsamt.. Sluta blås någon gång!! 

Det blev i alla fall ett fint pass. Nu ska jag endast köra ett till hårt pass denna vecka. Resten distans. Det för att jag ska få in lite volym denna sista lediga vecka. Dessutom för att jag vill försöka få lite energi igen och slippa ha ångest inför varje träningspass. 

Gett kroppen en duvning på gymet

Efter allt svullnade den senaste tiden så fick det bli fasta idag och träning på just fastande mage. Jag föredrar helst att träna distans när jag fastar, därefter gym och sist intervaller. Men mitt midjemått struntar ju i allt det där, så det gäller att passa på och att försöka minska ner det igen. För vilken gång i ordningen är dock oklart.

Jag stakade på Elpexfyrorna ner till Actic Maserhallen och betade sedan av mitt andra pass med sex repetitioner. Jobbigt, jävligt, svettigt och kämpigt. Men något som måste göras tyvärr. Just nu känns alla pass jobbiga och slitsamma, undrar om det är åldern eller huvudet som spökar?! 

Såhär körde jag i alla fall:

- Marklyft: (uppvärmning: 10 x 90 - 6 x 100 - 4 x 120 kilo) 4 x 6 @ 135 kilo

- Knäböj: (uppvärmning: 10 x 60 - 6 x 70 - 4 x 90 kilo) 4 x 6 @ 105 kilo 

- Frivändningar: (uppvärmning: 10 x 50 - 6 x 60 - 4 x 70 kilo) 4 x 6 @ 72,5 kilo

- Chins 10 x 10, start varje minut

- TRX, 4 övningar för bålen, 3 set och 8 - 16 repetitioner 

Avslutade träningspasset med totalt 30 minuter stakning och 10 stycken inlagda spurter á 25 stavtag. Trött som vanligt, men ett bra pass!

Inleder den sista lediga veckan!

Tjena. 

Ny måndag och den sista veckan innan livet med måsten brakar loss igen. Denna sommaren har gått i en rasande takt och det kändes som att det nyss var skolavslutning. Jag ljuger om jag säger att jag ser fram emot att börja jobba igen. Men det är väl så när det vankas förändring, med ny skola, annorlunda tjänst och sedan en förändring från att ha varit ledig till att åter börja jobba. Lite ångestfylld just nu, men det brukar gå bra så fort man är igång, det har då gjort det förr. Sen har jag varit lite ur gängorna med lite onyttig mat, sen kväll i lördags, sliten från tidigare träning, dålig sömn och så vidare. Bara att kämpa vidare, så vänder det. Allting går upp och ner. 

Igår var vi väldigt sega hela familjen. Det enda vi gjorde i princip var att ta en promenad i skogen, bygga koja inomhus med Alfons (bilderna ovan), cykla till affären, äta och vila. Jag sov hela 10,30 timmar inatt, nästan för mycket, så nu är jag trött för det istället. Välbehövligt var det i alla fall. Nu ska vi strax ge oss ut på en promenad, Amanda tränar och sedan efter lunch så ska jag få träna. Idag väntar det styrkepass på gymet. Slit och släp. 

Vi hörs senare kamrater!

Mycket trevlig kväll igår, (mindre trevligt nu)

Tja tja!

Det blev en väldigt trevlig kväll igår. God mat och gott sällskap. Kvällen fortsatte sedan på lite olika ställen, till ganska sen. Kul då, men känns lite onödigt nu kanske. Tanken var att träna cykel med Simon Andersson idag klockan 10. Men Simon ställde in det eventet, då var jag snabb att rätta mig in i ledet och ställa in även jag. Lika bra då jag varit seg och sliten i några dagar, samt inte fått speciellt bra sömn inatt. Men efter detta så är det åter dags för skärpning med bra träning och mat!