Två timmar skate på blandade underlag + mycket annat

God förmiddag kära vänner, hoppas ni haft en lika fin morgon som mig!

Här bjöds vi på en strålande sol och fem minusgrader till en början, men nu börjar temperaturen leta sig uppåt över nollan. Jag började dagen med att träna med skidprofilen. Startade mitt pass redan klockan 07,20 för att få lite extra tid i träningsdagboken, det gäller att försöka nyttja dagen på bästa sätt. Jag åkte uppe i Bergebo idag, med tanke på gårdagens rejäla töväder och nattens minusgrader så går det ju inte begära att det ska vara lätt att åka skidor i den ganska isiga hinnan. Dessutom så har undertecknad en rejäl träningsvärk från gårdagens gymsession. Så det måste ha sett riktigt roligt ut när jag stapplade runt på skidspåren. Det var riktigt läskigt utför. Jag började med ett varv runt den kuperade elljusfemman, men jag insåg snabbt att det inte skulle fungera att åka där hela passet utan någon vurpa. 

Efter mitt första pass på femman så såg jag att spårgubbarna var ute med skotern och rev upp skatebädden på bland annat Igeltjärnsvägen och konstsnöspåret. Så jag fortsatte rutten bort längs Igeltjärnsvägen och mot Vargliden. Jag märkte snabbt att det var en ganska så åkbar skare på sina ställen, så jag åkte lite på spåret och lite i terrängen bredvid. Ganska roligt att få åka skare igen måste jag lova. Då passets syfte mest var att få ett lugnt återhämtningspass så var det bara att gneta på lugnt. Som det brukar vara för mig när jag har rejäl träningsvärk så var pulsen väldigt låg, idag var inget undantag. 

Totalt skramlade jag ihop 27 kilometer på de två timmarna. Ett lagom lugnt pass och en fin start på dagen. Sedvanligt under dessa fredagar (om jag ej har tävling dagen efter) var att träna på fastande mage.  Övriga fysiska aktiviteter på denna dag blir en promenad på min rast senare under dagen. Jag har fortsatt hålla i traditionen med en rask promenad under varje dag jag jobbar, brukar få till 3-5 kilometer ungefär. Perfekt för att få lite luft och för att få bränna lite kalorier som den matälskare jag är! 

När jag var klar med passet så såg jag detta fina omnämnande på twitter:

 Petrusko är en väldigt inspirerande spar- och aktieperson för mig som jag följer både på twitter och på hans blogg. Så det är kul för mig att kunna inspirera honom och kanske några andra också. När det kommer till mig så kanske jag får lite utbrott ibland och visar upp ett omoget språk. Det får jag be om ursäkt för, jag har lite lätt tourettes eller någon annan bokstavskombination kan jag tänka mig, i alla fall i stressade situationer, tävling- eller tränings-tillfällen eller när jag irriterar mig på något. Oftast är jag inte så i verkligheten, utan jag är ganska lugn och tillbakadragen för det mesta. 

När det kommer till investeringar för egen del så har jag i dagarna sålt av hela mitt innehav i Lendify. Mest för att jag tröttnat på det och tycker det är roligare med börsen och aktier. För pengarna från Lendify så betade jag av lånet på värdepapper ytterligare. För kommande utdelningar och alla intäkter framöver kommer jag fortsätta beta av lånet under året. Med största sannolikhet kommer jag ha betalat av det när året är slut, vilket känns skönt. Börsen har gått bra för mig på slutet och jag är i år upp drygt 12% på mina innehav. För framtiden är jag försiktigt positiv och försöker inte göra några stora beslut, jag ligger lugnt kvar i minna innehav. De största innehaven jag har nu är i följande storleksordning: Investor, Castellum, Industrivärden, Swedbank och Latour. Egentligen är nog det smartaste på sikt att investera i billiga indexfonder, typ ”Avanza Zero” och ”Avanza Global”, men det är inte riktigt lika roligt som aktier. Sen kan det kanske också vara smart att få med lite småbolag och tillväxtmarknader. 

Jag har även skiftat mellan olika banker för min buffert till de som erbjuder bäst ränta. För närvarande har jag Nordax som erbjuder 0,95%, fria uttag och insättningsgaranti. 

Nog om börs. 

Avslutningsvis så vill jag visa upp Amandas senaste kreation när det kommer till att göra mäktiga efterrätter:

Denna goda skapelse ska vi få äta ikväll då vi firar Alfons mormor som fyller år imorgon! Hon är den nya tårtgeneralen Amanda!

Avslutningsvis vill jag tipsa er om lån utan uc!

155 i marklyft och lite mer jobbigheter

Kettlebellsswing

Jobbigt att träna nu igen alltså, eller det är väl alltid jobbigt, men den senaste tiden har jag haft en lätt ångest på dagens som stegrats in mot passen. Kanske för att jag ständigt vill se till att göra bra och jobbiga pass, trots att det nu är lite "off season" så vill perfektionisten i mig fortsätta göra ett gediget jobb. Dessutom har jag inte planerat in att ta någon direkt vila mellan säsongerna och träningsåren, men jag tänker att det blir bra ändå. Snart har jag dessutom en del ledigt från jobbet med påsklov och två semesterdagar där vi ska upp till Sälen. Det är främst efter jobbet som jag tycker det är jobbigt att ge mig ut på faktiskt alla träningspass nu. Speciellt dessa pass som är så jäkla jobbiga med en ganska tuff löpning och diverse tunga lyft. Jag blir rätt stressad inför och även under passen, då jag vill skynda mig att bli klar så jag hinner hem och umgås med familjen. Men det är väl bara att ta tjuren vid hornen och ge mig ut! Det går upp och ner med det mesta här i livet. 

Här är dagens träning:

Löpning till gymet: 4,06 min/km, 2,64 kilometer, 10,51 minuter

Löpning hem från gymet: 4,05 min/km, 2,52 kilometer, 10,21 minuter

Sprang i Icebugsen för att slippa halka. 

På gymet (Actic maserhallen):

A) Frivändningar från knäna: (10x30 kilo - 6x40 kilo - 4x50 kilo)  + 5x3 @ 60 kilo

B) (Knäböj: 10x50 kilo - 6x60 kilo - 4x70 kilo) 

Tre varv: 6 knäböj 80 kilo - 6 enbens-upphopp + nedhopp på bänk per ben - 6 chins L-sit. Start var tredje minut.

C) Marklyft 3 x 140 kilo - 2 x 150 kilo - 1 x 155 kilo (de sista lyften på ren vilja, tungt järnet!!)

Bänkpress 3x80 kilo - 2x85 kilo - 1x90 kilo

Lutande rodd 3x60 kilo - 2x65 kilo - 1x70 kilo

D) Tre varv (TRX): 12 stakövning (plankanposition - upp på händer) - 8 armhävning + bendrag - 10 rodd 

E) Fem varv: 30 sekunder burpees (12 st) - 30 sekunder vila - 30 sekunder kettlebellsswing 24 kilo (15 st) - 30 sekunder vila (testa gärna detta, dödens jobbigt på "bara" tio minuter!)

Imorgon och övermorgon kommer jag att översköljas av en träningsvärk som ej är av denna värld!

Just det, köp min Polar V800 också!

Vår nya hund, med mera!

Amanda har under morgonen börjat fixa med en efterrätt inför ett födelsedagsfirande i helgen. Alfons fick sitta och hjälpa till. Efter en kort sekund utan uppsikt så hade han snabbt som vinden börjat smaka på smeten. Mer vild än tam den mannen. 

På tal om vilda saker så har vi i måndags hämtat hem en ny hund:

Han heter Boris och är en engelsk staffordshire bullterrier. Alltså en liknande hundras som Boss var, men en variant som är lite mindre. Jag skulle personligen inte vilja ha någon annan sorts hund än just dessa ”bullraser”, eller ”kamphundar” som vissa i media vill kalla dom. 

Det kommer bli en spännande, rolig, mysig och såklart lite stundtals jobbig tid framöver. Alfons och Boris har redan börjat busa med varandra. Båda dessa herrar har en tendens att bli lite väl hårdhänta emellanåt..

Idag har jag lite lätt treäningsvärk här och var i kroppen. Gårdagens löpning och efterföljande TRX-styrka satt på sin plats efter en tid utan båda. Snyggt! Idag är tanken att jag ska försöka få till ett styrkepass efter jobbet. 

10 x 3 minuter @ 18,0 km/h!

Godkväll.

Valet på träningsform föll på löpband och intervaller på detsamma, med löpning till och från gymet. Löpningen dit och hem gick sedvanligt i strax under 4,30 min/km-fart, nog så ansträngande bara det kan jag tycka. 

Inne på gymet snörade jag på mig mina Hoka Napali och startade igång löpbandet. Dagens pass blev:

10 x 3 minuter @ 18,0 km/h - 0% lutning, 1 minuts vila mellan varje

Fina pulser på löpband vill jag lova. Den peakade på 191 slag/minut!

Efter löpbandet så blev det en kvart i TRX-banden, för att få underhålla bålen en aning!

Birken 2016 och träning framöver

Drog en liten bläddring i det gedigna fotoarkivet jag samlat på mig i mobilen. Denna bild är tagen cirka 15 minuter innan startskottet för Birkebeinerrennet 2016. Första och enda gången jag åkte det loppet, plats 67 slutade det kalaset på!

Idag är det en ny dag i jobbandets tecken. Jag cyklade imorse till jobbet och för första gången på en tid så var det ett till största delen fint underlag på vägen. Kanske börjar det bli vår nu! Den är efterlängtad i alla fall. 

När det kommer till träning denna veckan och kanske även ett antal veckor framöver så tänker jag att jag försöker träna på efter känsla. Jag försöker hålla igång så bra jag kan, åka lite skidor och försöka smyga igång löpningen också. Ska försöka få till intervaller, framförallt på löpning och sedan lite underhållande styrka. Resten får bli lite efter känsla, väder och smak. Jag får tillåta mig själv att kanske ta det lite lugnare nu några veckor, men jag känner mig själv alltför väl och vet hur det kommet bli, troligen kommer jag träna på som vanligt ändå. Som det ser ut nu så blir det dock inga mer skidtävlingar denna säsong, skönt att få varva ner lite och slippa resandet. 

Dagens träning blir något av följande: löpbandsintervaller, styrka eller skidor distans!

Vilodag och andra saker

Från morgonens frukostbatalj. Om ni undrar vad han äter så är det en variant på pannkaka/omelett där vi har blandat ihop och steker: ett ägg, en halv banan, lite havregryn och några blåbär. En ganska nyttig, enkel och god frukost. 

Efter de två löpdagarna så trodde jag att benen skulle vara mer ömma än vad dom är. Faktum är att jag inte känner någonting i dom, skönt. Jag gick förvisso med stödstrumpor hela dagen igår efter träningen, det kan ju ha snabbat på återhämtningen en aning. Annars så inbillar jag mig ändå att jag är i en okej fas rent löpmässigt inför våren och sommaren. Jag tänker att jag ju fått något litet pass på löpbandet, men framförallt ett antal löpningar till och från gymet, där jag har sprungit i sub 4,30 min/km-fart. Det har nog gjort att "förtvinandet" av löpmusklerna gått långsammare än om jag bara åkt skidor under vintern. Sen är jag ju också helt övertygad om att du inte blir bättre på att springa om du joggar i "skidåkartempo" på distanspassen, det är bra för hjärta/lungor, mitokondriebildandet och hela den biten, men du blir inte bättre av att springa fort. För att bli det så gäller det att stå på lite mer när man springer. Tanken är att jag ska försöka få till lite sådana pass sen i sommar, bara mina ben och min kropp håller. Jag hade ju en jäkligt härlig känsla i löpningen under hösten och dessutom tyckte och tycker jag det är riktigt kul att springa! Du får ju en väldigt bra träning för syreupptaget och dessutom så tror jag att man blir lite mer "tight" av att springa, så det ska jag verkligen hålla i!

Idag så är grabbarna i huset hemma. Vi är lediga från jobb, dagis och träning. Det känns superskönt at bara få vara hemma och ta det lugnt, det behövs emellanåt. Inget speciellt är planerat heller, det enda vi har att sköta är tillagningen av middag tills Amanda slutat jobbet ikväll. Idag kommer det bjudas på lax, samt rotsaker i ugnen. Fint det! Tanken är nu att åter försöka få till en period där vi inte äter socker på ett tag, vi har ju börjat med en sådan period ett antal gånger nu i vinter, men bara lyckats hålla den över veckodagarna, för att misslyckas i det närmsta kapitalt till helgen igen. Nåväl, det är inte hela världen det heller, gott med godis ju.. 

Vi hörs kamrater!

Nya strapatser med barnvagn och snökaoz + viktig teknikdetalj i stakningen

Tjena tjena mittbena!

Ny vecka, ny måndag, nytt snökaoz, nytt löppass med barnvagn. Dock ingen ny vända, utan exakt samma rutt som igår. Vändan är i stort ett varv runt Skräddarbacken på cirka sex kilometer och sedan Blodomloppets milbana baklänges. Idag hade dom lata plogbilsförarna tagit sig ut i alla fall, så det var en aning mer lättsprunget än igår, vilket var en fröjd. Kroppen var ungefär lika pigg som igår, något mindre sprutt i benen av förklarliga skäl, då jag är ovan att springa. Det kan tyckas onödigt och dumt att träna likadant två dagar i rad, men för att allt i livspusslet ska fungera efter bästa sätt denna vecka så fick det bli så. 

Jag noterade både igår och idag att min Polar Vantage V visar lite för kort distans, precis som på femmilen i lördags alltså. Idag så mätte jag varvet runt milbanan jag nämnde ovan och det blev 9,64 kilometer på klockan. Alltså 360 meter för kort, vilket blir 3,6%, det är fan inte okej Polar. Ni får ta och skärpa till er med denna klocka. Det känns som att dom stressade ut denna modell, troligen för att dom haft det gamla flaggskeppet V800 som bästa modell i flera år. Mellan dagens och gårdagens löptur så diffade den dock bara 40 meter och det känns ju ändå okej på 16,5 kilometers löpning. Igår tog rundan 1,40, idag 1,31,30, förbättringen berodde till största del på att det rullade lättare. 

Teknikdetalj i stakningen

Kommande stycke kan tyckas vara orelevant till inlägget kanske och det är det nog. Men det händer att man funderar en del på en träningstur som nyss beskriven. Jag har i ett antal år tyckt att min stakning rent tekniskt inte är så bra, men jag har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det är. Jag borde ju såklart ha filmat mig mer och jobbat på den biten. Men när jag såg mig själv på TV under Vasaloppet så insåg jag en sak och en nyckel som jag ska försöka jobba med:

Tidigare så har jag försökt komma fram med stavarna, för att få ett bra häng och tryck över dom. Grejen är den att jag har sträckt fram armar/händer för långt, vilket gjort att vinkeln mellan över- och underarm blivit för stor. I och med detta så blir det att jag viker fram överkroppen innan stavarna sätts i, jag "tappar" höften en aning och blir mer sittande i min åkning. Nu har jag kommit på (hoppas att jag har rätt) att jag ska försöka minska ner vinkeln mellan över- och underarm. Sikta på att få fram stavarna nere vid trugan, samtidigt få upp händer mot huvud och fram med armbågar. På det sättet så får jag fram stavarna ändå, men samtidigt så får jag händer/armar närmare kroppen och jag kan ändå sätta i stavarna vertikalt, vilket man gärna eftersträvar i stakningen. Det känns som om jag har hittat en nyckel med det jag ovan försökt beskriva. Jag tror detta kan få mig mer upprätt i åkningen och att jag får bra hjälp med kroppsvikten över stavarna. Hur länge man än åkt skidor så finns det alltid tekniska detaljer att jobba med!

100 min löpning med barnvagn i blöt nysnö

Tänk att det ska vara ett sådant busväder varenda gång jag ska röra på mig. Jag gick igenom veckan i huvudet och kunde konstatera att det endast var bra före på två pass denna veckan: klassiskt i tisdags och skate i fredags. Det blir svårt att få några respektabla kilometermängder med sådana förhållanden, men som alltid är det bara att konstatera att vädret inte är någon faktor man rår på. 

När jag stack ut på dagens löptur så var det runt nollan, när jag kom hem så stod temperaturen på plus två grader. Under hela passet så kräksnöade det och inte någonstans hade man plogat. Man kan nog lätt tro att jag var irriterad, men det var jag faktiskt inte. Det ska dock sägas att det var sjukt tungsprunget i det 4-5 centimeter tjocka blötsnölagret som låg på cykelbanorna. Jag gnetade på så gott jag kunde, men lyckades inte klara mig under sex minuter per kilometer ens, illa. Dock så sprang jag först en vända i Skräddarbacken på fem kilometer, vilket gjorde att det förutom tungt underlag även var en fin kupering. Efter vändan i Skräddarbacken så sprang jag Blodomloppets milbana baklänges. Totalt så fick jag ihop 1,40 timmar och 16,5 kilometer. Kroppen kändes rätt så lätt och jag hade heller inte några speciella men från gårdagens femmil, förutom lite ömma ljumskar/höftböjare. Jag sprang i mina Icebug, vilket känns trygg och skönt i detta snölandskap. 

Nu ska jag och Alfons äta lunch. Sedan blir det skidlektion. 

Mysmorgon innan fysförmiddag

God söndag vänner och bekanta!

Inatt när jag var upp för att gubbpissa så värkte det i vaderna som av träningsvärk. Det har dock försvunnit nu. Mina ljumskar värker en aning, men inte speciellt mycket konstigt nog. Kanske för att jag hade så pass bra fäste och även för att det lite lösare föret gjorde att man blev tvungen att ”smyga” fram lite mer i sin åkning. Annars så kanske mina klassiska pass på slutet har gjort sitt till också. Jag är glad att jag ”hittat tillbaka” till den klassiska skidåkningen denna vinter med riktigt vallade klassiska skidor, det kommer jag köra mer av nästa år också. För det är ju både härligt (vid rätt valla) och bra träning! I övrigt så känner jag mig inte speciellt sliten sedan gårdagen, men jag var ju pigg hela loppet och åkte i en för mig jämn och hård fart/intensitet, utan att gå över rött. 

Jag har läst lie recensioner på nätet om min Polar Vantage V-klocka och då har jag noterat att GPS:en ibland ska vara lite sämre. Igår så hade jag 48,87 km på min klocka, medan Simon på sin V800 hade 49,74 km. Lustigkurrar kan bespara mig med kommentarer om att jag åkt kortare. Men då banan såg ut som följer:

Så kanske klockan inte hängde med riktigt överallt. Polar ska ha bytt GPS-chip på dessa klockor kontra de nyare. Men jag hoppas dom fixar till det med kommande uppdateringar av mjukvaran. Annars är jag nöjd med klockan, även om jag saknar vissa funktioner från den gamla V800. Men det kommer förhoppningsvis framöver. 

Idag så snöar det satan ute igen, kan inte vintern släppa taget nu tack? Planen är att jag ska springa en sväng med Alfons i vagnen nu på förmiddagen. I eftermiddag så ska jag ha en skidlektion, det blir en bra dag!

Första loppet med fäste på 4-5 år. The story

Från det ena arrangemanget till det andra. Jag passade på att kolla de sista loppen på svenska skidspelen efter mitt eget lopp på "En riktig femmil".

Nu är jag äntligen hemma igen. Det blev en lång dag det här. Men en fin och rolig dag som jag också är nöjd med. Jag visste inte alls vad jag kunde förvänta mig på dagens tävling, har ju som sagt inte tävlat med fäste på år och dagar. Visste inte heller om skidorna skulle fungera bra. Jag åkte på Briko Maplus BP1 som glidvalla. På fästzonen hade jag starts skarklister blandat med black magic från samma fabrikant. En specialvariant signerat min pappa. Dock så kan det ha varit lite för mycket vinter där uppe i Sörskog, då det var minus tre grader och kallsnö. Fästet var kanon, det frös aldrig i, men jag hade nog lite för dåligt glid. 

Jag startade på slutet av det rejäla fältet på drygt 100 anmälda. Jag tycker att jag öppnade så hårt jag kunde, men det var lite ovant och svåråkt att åka med fäste, samt med skoterdragna spår. Dock så var det klart över förväntan fina spår. Men det gick lite småtungt och stavfästet var sisådär, som det är ute i skogen sådär. Jag nyttjade det hela som så att jag använde benen så mycket jag bara kunde, även på platsen, tyckte det gick fortast och var energieffektivast. 

Efter 8-9 kilometer så kommer Simon ikapp mig, han startade hela tre(!) minuter bakom mig. Jag som tyckte jag öppnade ganska hårt. Här tänkte jag vika av banan och dra hem. Men då jag tröståt ett kilo lösgodis igår efter den galna elräkningen så var det bara att bita i det sura äpplet och fortsätta oavsett resultat. Dessutom så kändes ändå kroppen bra och Simon berättade att han öppnat "järnet". Simon smiter förbi mig, åker och snicksnackar med mig, medan jag har fullt upp att gå med, stundtals ligger jag på "ironman-rulle" (på rulle med rejäl lucka), sådär håller vi på fram och tillbaka till varvningen (totalt tre varv á 17 kilometer). Då säger jag åt honom att han inte behöver vänta på mig mer. Här tänker jag att jag kommer vara 10-15 minuter efter honom i mål. 

Ungefär i varvningen så kommer jag ikapp Robert Eriksson med en minut och han är ju en bra åkare, så jag tänkte att det ändå kunde gå okej, bara jag körde på det jag hade. Jag fick även påminna mig om att Simon är en klassåkare med ett antal fina världscuplopp på meritlistan. En annan är ju en vanlig syltrygg. Kroppen fortsatte att kännas bra och jag fick besked på mitten av det andra varvet om att jag troligen låg på andraplatsen. Jag tyckte att tekniken kändes skapligt och jag orkade verkligen köra på bra, speciellt uppför. Jäklar vad jag saknat att diagonala i "hög" fart! 

Någonstans ute på det sista varvet så såg jag även Mikael Sandgren (startade två minuter före) och Anders Böhlmark (startade 3,5 minuter före) som båda slog mig på Vasaloppet. Jag passerar dom i en av de tuffaste backarna på banan och säger: "häng på så kanske ni får en bra tid".  Det känns bra hela vägen in i mål och jag orkar köra på utan varken kramp eller en trött känsla. Det var helt klart långt över förväntan! Varvtiderna enligt Strava blev: 53,13 - 54,15 - 55,18. 

När jag också är "bara" sju minuter efter Simon, som var ikapp mig redan efter åtta kilometer så får det ändå anses som ett stabilt lopp som gav mersmak inför framtiden. Tack till David Holmström och övriga i arrangörsstaben för ett riktigt fint arrangemang. Skönt med ett lite mer avslappnat sådant såhär i slutet av säsongen. Jag kommer garanterat att köra även nästa år!