Att träna, eller inte träna?!

Alfons blev ganska förvånad till en början när jag satte pannlampan på hans huvud igår. Men sedan var det mest roligt

Det har blivit två nätter med ganska dålig sömn nu och det märks direkt på mitt humör att jag blir lite mer irriterad och får sämre tålamod. Jag behöver mina åtta timmar för att fungera, nu har det blivit typ 6 + 5,5 timmar. Visst, lätt att gnälla och bli irriterad, men det är något jag är ganska duktig på.. 

Jag vet inte om det är för att jag varit lite småirriterad, om jag börjar bli nervös inför Vasaloppet, eller något annat, men igår så tyckte jag verkligen att hela världen skrev till mig för diverse frågor. Just inför Vasaloppet så känns det som om alla ska skriva, fråga, fundera, höra, och så vidare. Det blir väl kanske så när jag är lite av en "offentlig person" på grund av bloggen. Men just igår var det lite jobbigt där ett tag faktiskt, kan dock vara på grund av den nyss nämnda dåliga sömnen. 

Förutom frågor om Vasaloppet så ska det ju analyseras, funderas, frågas, etcetera huruvida jag kunde få stryk av min bror. Har man åkt skidor hela livet, tränar skapligt och har bra material på fötterna så är det väl inte så konstigt. Det är ju ändå roligt att han kunde slå mig tycker jag, då kanske vi kan hjälpa varandra på någon träning och tävling framöver. Jag kan dock tycka det är lite drygt med folk som helt plötsligt ska uppmärksamma hur bra han blivit, men alla hundratals tävlingar jag gjort eller allting jag offrar i form av tid, pengar, med mera är det kanske ingen som riktigt tänker på. Såhär i säsong och såklart även under träningsperioden så är det jävligt mycket att tänka på och som måste pusslas, vändas på, funderas kring och försöka få till. Allt för att kanske bli någon liten procent, eller promille bättre. 

Kanske är det just det här som gör att jag inte blir bättre, att jag kanske blir för seriös och tänker för mycket?! Det är det ju många som säger om min bror också, att han är en sådan talang och så vidare. Visst kan det stämma. Men jag tror att jag skulle kunna prestera ganska bra med mycket mindre träning också. Här tror jag vi kommer in på lite mentala bitar, nu när jag tränar bra och tycker mycket fungerar bra kring det, jag känner mig stark och så vidare. Allt detta gör att jag sätter en medveten och även omedveten press på mig själv om att jag "måste" prestera bra. Hade jag tränat mindre så skulle det främst få två följder (tror jag): jag skulle bli lite fräschare på passen och jag skulle troligen ha en något mer avslappnad inställning till tävling och prestationen. Ja, men varför gör jag inte så då?! Tro mig, det är inte så lätt att ändra på sin plan och träning bara sådär. Att komma med tips till andra är mycket lättare, då tyckte jag att man direkt ser om den personen gör något tokigt, men kommer det till en själv så är då åtminstone jag väldigt rädd och orolig direkt om jag "tappar" träning. 

Men som jag varit inne på tidigare så är planen att jag successivt ska träna mindre och mindre, samt få till en mer optimerad träning med mer korta/hårdas pass. Jag har ju minskat ner träningen en aning till detta året och mer ska det bli framöver. Jag tycke inte jag har blivit sämre, snarare tvärtom, men det är mycket som ska klaffa på en skidtävling för att det ska fungera optimalt. 

Observera att jag inte skriver i affekt, är grinig, bitter, eller sur. Jag bara skriver av lite tankar och funderingar som dykt upp. 

I eftermiddag så ska jag köra ett lättare styrkepass!

Lite spretiga tankar

Jag och min bror Jonatan hade ganska likvärdigt glid igår, han åkte på ett par Double Poling från 2017 och jag på ett par som är ett år nyare. Vi hade Maplus Hot S på skidorna. 

Fy satan vad tufft loppet var igår alltså. Jag har sällan varit så sliten och trött som under det sista varvet. Redan halvvägs in i loppet så fick jag kramp i höger skuldra och höger vad. Sjukt alltså. Men det blev en bra genomkörare. Enligt Strava så var mina varvtider:

40,57

44,59

50,02

Kämpigt är bara förnamnet. 

En sak jag märkt på långloppen i år är att så många är så nära bakom, fast det ändå går i hyfsad fart mer eller mindre hela loppen. Jag gillar inte när ”gurkor” och folk som i min värld är led 5-6-åkare är så nära mig. Då kan jag tappa humöret rejält. Men vad kan man göra åt det egentligen, inte mycket, bara att fokusera på sig själv. Igår så höll jag ihop det mentala till 100% och det är jag väldigt glad över och ser det som ett stort framsteg. 

En annan konstig sak är hur seedningen till Vasaloppet fungerar, egentligen brukar jag inte bry mig då jag allt som oftast klarar det ledet jag anser mig hemma i. Jag missade dock elitledet när jag kom trea i Orsa Grönklitt Ski Marathon förra helgen på ett rätt bra lopp av mig.. Att man ens pratat om startled i Vasaloppet bevisar egentligen att man inte hör hemma i elitledet. Men alla kan ju inte vara lika starka och snabba som Stockholms bästa skidåkare som igår blockerade mig på Instagram. Jag som bara försöker vara snäll och peppande emot den som tagit över min gamla titel. 

Idag så känner jag mig ändå okej pigg i kroppen och förhoppningsvis kan jag få till en bra form framöver om jag följer min plan nu med mindre träning fram till Vasaloppet! Planen för dagen är en promenad bara och att umgås med Alfons!

Ett spretigt inlägg kanske, men även spretiga inlägg kan ju kategoriseras som just inlägg!

Åtta Bessemmerloppet 2019

Jag ska väl inte bortförklara mig alltför mycket, jag är inte alltför missnöjd ändå. Igår så kunde jag inte äta någonting. Tanken var ändå att ställa upp på dagens Bessemmerloppet. Mot kvällningen så blev jag dock rejält sämre i min mage och jag fick rejäl diarré. Det blev 5-6 långa sittningar på toan, jag var helt energilös, orolig/uppsvälld mage och sänkt. Så från 50/50 till att starta var det 99,9% säkerhet att jag inte skulle köra. Jag hade dock packat allt och tänkte att det kan gå. 

När jag vaknade imorse så var jag dock pigg och hungrig för första gången på flera dagar. Så jag gav det en chans och drog till Bessemmer. 

Jag hade en skaplig kropp idag i nästan två av tre varv. I ungefär halva loppet låg jag i andraklungan med platserna 2-6. Sedan blev det ridå. Men jag höll ihop det mentalt idag och det var faktiskt ett av målen. Det andra målet var att få en bra genomkörare. Kroppen kändes rätt bra som sagt i en början, men sedan blev det slut på energi. Pulsen var väldigt hög och fin till en början, sen när väggen kom så sjönk den. 

De sista kilometrarna så var jag helt vimmelkantig och jag var rädd att jag inte skulle ta mig i mål. Tappade två platser till på sistavarvet. Men när energin tar slut så är det inte mycket att göra åt saken. 

Jag är ändå nöjd med genomförandet och det var kul för min bror att bli fyra idag, väldigt imponerande! Nu är man förpassad till andraparen av skidor framgent..!

Efter loppet så låg jag i många, många minuter helt utpumpad. Detta var bland det värsta jag gjort. Men får jag bara återhämta mig från detta så tror jag att det kan bli bra till Vasaloppet! Jag mår dock illa igen nu...

Siffror från klockan:

Två (spännande) timmar i Gyllbergen och fortsatt magras

Redan på väg upp till Gyllbergen så började det bli spännande. I en brant uppförsbacke var det ren isgata och mitt i vägen stod det en bil. Jag förstod att det skulle gå åt helvete om jag stannade, så med minsta möjliga marginal så åkte jag förbi bilen. Tyvärr hade jag fått lov att sakta ner farten så pass att jag blev stående jag också, på fel sida vägen. Jag klev ur och skällde ut föraren i bilen jag just kört om och sa att han kanske inte behövde stanna mitt i vägen. Men han hade nog inte gjort det med flit gick det upp för mig lite senare... Vi blev således stående mitt i backen och kunde inte göra något då jag inte kom framåt, samt då den andra bilen stod just bakom mig. Jag bävade för att backa nedför den branta och ishala backen.. Tänkte att vi skulle behöva stå där i en halv industrisemester, men efter några minuters tid så dök det upp fler bilar bakom och det kom några hjälpsamma personer som både hade grus i bilen och även ville hjälpa mig att skjuta på. Så med lite tur lyckades jag till slut krypa iväg med Benzen och ta mig upp till Gyllbergen. Amanda var en av personerna som sköt på och fick sedan åka i en annan bil bakom, då jag inte vågade stanna. 

Väl uppe i Gyllbergen så var det oerhört skräpiga och isiga spår. Jag hade skins-skidor som inte bet en enda gång på två timmar, men som ständigt låg i. Jag har börjat hata dessa skidor mer och mer, troligen då de är lite för hårda, men också då fällen är slut. Till Amanda så hade jag vallat med Guruwax-klister, men även hon var enligt uppgift helt utan fäste. Efter några kilometrar så kollade jag under hennes skidor och halva skogen hade fastnat därunder. Jag testade faktiskt hennes skidor och tyckte det var någorlunda fäste åtminstone. Men jag är ju både tyngre och mer van att åka skidor. 

Jag åkte lite fram och tillbaka, för att dels få sällskap med Amanda, men också för att hon skulle hitta. Vi började med att åka den rejäla stigningen upp till masten, som därefter följa av rejäla nedförsbackar. Jag är faktiskt rätt så rädd när det är sådär isigt i spåren. Att sen åka med skins som kan hugga vilken sekund som helst och med grunda/smala spår så blir det inte lättare direkt. 

Det blev i alla fall 1,55 timmar, 25,8 kilometer och 330 höjdmeter. 

Innan passet så lyckades jag få i mig ett ägg och en tugga havregrynsgröt. Efteråt så har jag ätit två pannkakor och druckit lite sockerberikad Cola. Magen är inte helt med på noterna. Jag är liksom halvt illamående och uppblåst, typ som en rejäl bakfylla (nu har jag givetvis aldrig varit bakfull, men jag har ju läst om eländet). Är även ganska trött och småseg. Men jag är liksom inte förkyld och inte heller några riktiga magsjuke-symptom. Knepigt alltså. Planen är ändå att tävla Bessemmerloppet imorgon. Jag tror jag kan åka okej i alla fall, med tanke på skierg-passet häromdagen när jag hade liknande symptom men ändå presterade skapligt. I värsta fall får jag väl åka loppet som ett träningspass, med några procent från maximal insats, men frågan är om jag klarar det mentalt..?!

Mobilabonnemang

Hejsan!

Det här med mobiltelefoner är ju en djungel i sig, det finns ju en rad modeller från olika företag. Själv har jag haft min favorit i Apple och iPhone sedan cirka 10 år tillbaka och det ska mycket till om jag ska byta märke där.

När det kommer till mobilabonnemang så finns det ju också en djungel. Tidigare hade jag operatören Tre (3) i närmare tio år, men jag var aldrig riktigt nöjd med dom, dels tyckte jag mottagningen var bedrövlig så fort jag kom ut på landet/i skogen, dessutom så var priset alltför dyrt. Nu använder jag mig av Fello (Telias nät) och är supernöjd med både mottagning och priset. Är du intresserad av att hitta Sveriges billigaste mobilabonnemang så finns det sidor på nätet för att hitta det, exempelvis: billigamobilabonnemang.se, den tjänsten använde jag mig av när jag bytte till Fello!  

Någonting jag ser fram emot är det nya 5G-nätet, det tror jag kommer bli riktigt mäktigt! Ska bli galet skönt med snabbare hastigheter och mindre fördröjningar, framförallt. Här i Sverige så tippa jag på att det nya 5G-nätet kommer någon gång under nästa år.

En trevlig morgontur + ett bra erbjudande

God förmiddag och trevlig fredag på er vänner!

Klockan 07,02 så startade jag pulsklockan imorse. Tog en tidig morgon uppe i Bergebo, för att hinna träna en del innan skidprofilen. Totalt skramlade jag ihop 2,15 timmar stakning, 31,8 kilometer och 495 höjdmeter. Under den sista timmen så körde jag också tio spurter á 18 stavtag. 

Det var skapliga förhållanden idag, eller rätt bra ändå. Jag åkte stora delar av Bergebo Ski Marathon-banan och nu var stavfästet okej. Stundtals var det riktigt sugig snö, medan det på andra ställen var isigt och lättfört. Fint att få till en skaplig längd på passet såhär på fredagsmorgonen!

Kroppen kändes okej, men ändå inte. Jag är inte riktigt hundra i magen, vet inte riktigt vad det är, typ orolig, lätt illamående och inte så hungrig. Idag blev det träning på fastande mage också. Nåja, hoppas det släpper. 

Nu inför Vasaloppet så vill jag passa på att rekommendera er lite produkter från +Watt: bland annat deras Liquid Carbo+ Flash som nu är nedsatt med 22%, använder ni dessutom koden: ADAM så erhåller ni ytterligare 25% rabatt (gäller hela sortimentet!). 

Ny halvfail på mördarmaskinen

Jag drar lite snabbt från träningen. Jag är helt färdig och mår inte speciellt bra. Tidigare under dagen var jag jävligt nära att gå hem från jobbet, småfrös och kände mig konstig i magen. Ingen aptit hade jag heller. Alfons har ju också varit dålig i magen och är det fortsatt. Det släppte dock något när jag kom hem så till slut körde jag följande på skiergen:

- 8 minuter uppvärmning, motstånd 7, 2,00,9 min/500m

- 2 x 4 min (planen var under 1,45), 2 min vila: 1,44,8 + 1,44,8, motstånd 7

- 3 x 3 min (planen var under 1,44), 2 min vila: 1,43,6 + 1,43,8 + 1,43,8, motstånd 7

- 4 x 2 min (planen var under 1,43, men här dog jag rejält och tog en lång vila på säkert fyra minuter efter den första 2:an, jag blev stum och pulsen sjönk som en sten), sedan 2 min vila: 1,46,3 + 1,45,8 + 1,46,5 + 1,46,7, motstånd 6

- 5 x 1 min (planen var under 1,41), 1 min vila: 1,43,0 + 1,42,7 + 1,42,7 + 1,42,7 + 1,42,0, motstånd 6

- 8,.45 min nedvarvning, motstånd 1, 2,13,7 min/500m

Helt färdig blev jag efteråt, kanske bara för att jag är dålig, eller en kombination med mitt konstiga mående med lätt frysning och knepig i magen. Ska ta en tidig vända i sängen nu och hoppas på att jag känner mig piggare imorgon. Trist att misslyckas med ytterligare ett pass på Skiergen, men så är det väl ibland.. Snittpulsen på passet blev: 148 och maxpulsen endast 180.. 

Tack för mig.

God ”alla hjärtans dag”-frukost av Amanda <3

Amanda bjöd på en väldigt god ”alla hjärtans dag”-frukost imorse. Inte helt fel med våfflor + tillbehör. Hon är snäll Amanda, tack för att vi har dig! Vågen lär väl slå frivolter idag, men det lär väl lösa sig tids nog ändock. 

Han har varit rätt trött och hängig i några dagar nu Alfons. Inte velat äta och lite dålig i magen. Vi vet inte riktigt vad problemet är, men vi tycker i alla fall att han kändes lite piggare idag. Hoppas det vänder nu då. 

Det var ju skönt med två vilodagar in i denna veckan och jag tror inte det är så dåligt att göra det ibland. Men ni vet hur det är, man blir rädd att man ska tappa allt så fort man inte tränar. Men jag tror det kan vara  välbehövligt att få vila upp muskler, kropp och psyke från träningen ibland. Jag tror det kan vara bättre att få till bra pass, än att träna många pass. 

Tanken inför nästa år är att jag ska träna lite mindre igen. Det kommer väl successivt bli mindre nu för var år. Istället får jag försöka träna smartare och bättre. Detta träningsåret så får jag nog cirka 570-580 timmar och har i regel tränat sex dagar i veckan. Nästa år tänker jag att jag ska ligga kring 500 timmar och fem dagar i veckan. Det ska nog bli bra. Har börjat fundera lite på en plan där jag kör 14-dagarsblock och försöker planera in vettiga nyckelpass. Men först ska vi väl ta oss an resten av denna säsong. 

I eftermiddag väntar skiergen!! 

Tre timmar stakning + jogg

Det har varit en väldigt aktiv dag för mig idag. Jämför jag med er heltidssatsande så är det väl inte så mycket så klart, men för mig så har det ändå blivit drygt fem timmar i rörelse idag. Innan träningen så blev det:

- Cykel till och från jobbet, cirka 11 kilometer och 30 minuter
- Promenad med klassen till och från centrum, 5 kilometer + 4 kilometer promenad på min rast. Totalt cirka 90 minuter.

Visst att det inte är träning, men ändå någon form av rörelse och förbränning för mitt väl tilltagna midjemått!

Träningen idag blev en lång historia, jag fick med mig Elis Weslien på nästan hela passet. Elis som numer bor i Falun tillsammans med sin sambo. Varav Elis svärföräldrar bor i närheten av mig. Trevligt med sällskap, Elis är en väldigt snäll och enkel person att prata med. 

Jag joggade upp till Skräddarbacken i pjäxorna och med skidor, samt stavar i händerna. Efter passet joggade jag även hem. Så totalt blev det 15 minuter jogg. Tanken var först att jag skulle köra totalt tre timmar, men efterhand så bestämde jag mig för att jag skulle få till tre timmar stakåkning. Mest för att det kändes rätt bra, spåren var väldigt fina och för att det blir det sista längre passet inför Vasaloppet. 

Efter två timmar åkta så lade vi in tio impulser á 10 sekunder (18 stavtag), med några minuters vila mellan varje. Till en början av passet var jag väldigt seg, troligen på grund av att jag vilat två dagar. Men en timme in så började det kännas bättre och jag tyckte kroppen var pigg. Det är nog inte så dåligt att vila lite extra ibland. Jag ska försöka ta med mig det till kommande år med träning. Våga vila är nog bra både för mig själv och mitt idrottande, men även för familjesammanhållningen...

Skönt att det blir ljusare och ljusare ute, det var först på den sista halvtimmen som jag behövde tända pannlampan. Inte illa det och ute så har jag fått rejäla vårkänslor under hela denna veckan. Jag tror nästan att jag tar tillbaka det jag skrev tidigare idag om att jag ville ha minusgrader, vintern får gärna ta slut nu.. Men jag ska väl försöka få till något mer skidlopp efter Vasaloppet, bland annat "En riktig femmil". Tävlingar är för mig på den tiden av året viktigt för att jag ska orka hålla motivationen uppe och träna. Sedan i sommaren så brukar det vara skönare art träna och inte tävla. Men planen är at få till en del löptävlingar i sommar också, får se hur det blir med den saken!

Jag fick ihop 44,5 kilometer och 630 höjdmeter på passet, fint så!

Jag har lite pengar investerade hos Lendify

Detta är ett inlägg som är sponsrat i samarbete med Lendify. Men orden är mina egna.

Jag har sedan drygt ett år tillbaka använt mig av Lendify och då som investerare. Så det är den tjänsten jag tänker skriva om. Jag brukar spara undan så mycket pengar jag bara kan, största delen av dessa går till börsen och aktier. Resterande del av mina sparpengar brukar jag fördela på mitt sparkonto (givetvis ett med så bra ränta som möjligt) och den andra delen på Lendify. 

Jag brukar för det mesta låta pengarna sitta på deras autoinvestkonto. Med det kontot så sprids pengarna automatiskt mellan olika låntagare och man får även en täckning från Lendifys egna kreditförlustfond vid uteblivna betalningar. Ibland så blir jag dock otålig och gillar inte att låta mina pengar ligga "arbetslösa" i väntan på att dom ska bli fördelade på privatlån, så då brukar jag istället göra en manuell investering på lån, helst med hög ränta. 

Det fungerar bra med Lendify och deras kundtjänst är faktiskt väldigt hjälpsamma. Jag var i kontakt med dom till en början för att fråga hur det hela fungerade och jag tycker jag fick utförliga svar. Den största anledningen varför jag använder mig av Lendify är för att jag vill få en liten diversifiering på min aktie- och fondportfölj. Dessa lån och räntor kommer ju ticka på oavsett hur börsen går och det känns tryggt.