Jag och min bror Jonatan hade ganska likvärdigt glid igår, han åkte på ett par Double Poling från 2017 och jag på ett par som är ett år nyare. Vi hade Maplus Hot S på skidorna.
Fy satan vad tufft loppet var igår alltså. Jag har sällan varit så sliten och trött som under det sista varvet. Redan halvvägs in i loppet så fick jag kramp i höger skuldra och höger vad. Sjukt alltså. Men det blev en bra genomkörare. Enligt Strava så var mina varvtider:
40,57
44,59
50,02
Kämpigt är bara förnamnet.
En sak jag märkt på långloppen i år är att så många är så nära bakom, fast det ändå går i hyfsad fart mer eller mindre hela loppen. Jag gillar inte när ”gurkor” och folk som i min värld är led 5-6-åkare är så nära mig. Då kan jag tappa humöret rejält. Men vad kan man göra åt det egentligen, inte mycket, bara att fokusera på sig själv. Igår så höll jag ihop det mentala till 100% och det är jag väldigt glad över och ser det som ett stort framsteg.
En annan konstig sak är hur seedningen till Vasaloppet fungerar, egentligen brukar jag inte bry mig då jag allt som oftast klarar det ledet jag anser mig hemma i. Jag missade dock elitledet när jag kom trea i Orsa Grönklitt Ski Marathon förra helgen på ett rätt bra lopp av mig.. Att man ens pratat om startled i Vasaloppet bevisar egentligen att man inte hör hemma i elitledet. Men alla kan ju inte vara lika starka och snabba som Stockholms bästa skidåkare som igår blockerade mig på Instagram. Jag som bara försöker vara snäll och peppande emot den som tagit över min gamla titel.
Idag så känner jag mig ändå okej pigg i kroppen och förhoppningsvis kan jag få till en bra form framöver om jag följer min plan nu med mindre träning fram till Vasaloppet! Planen för dagen är en promenad bara och att umgås med Alfons!
Ett spretigt inlägg kanske, men även spretiga inlägg kan ju kategoriseras som just inlägg!