Jag går under snart.

Igår var jag sjukt trött hela eftermiddagen. Trasig. Vid klockan åtta bestämde vi oss för att gå till sängs och klockan 20,44 var jag redo för att somna. Alfons sov bra hela tiden till cirka 23-00 någon gång. Det brukar han göra, det är sen eländet börjar. 

När jag la mig så gick jag från att vara trött till klarvaken direkt. Vände och vred på mig, gick upp för att kissa, svettades på grund av värmen, tankarna snurrade. Jag vägrade kolla på mobilen och tänkte att det var en bra idé. Klockan 23 gav jag upp och slösurfade en stund, kollade även Jens Burmans vlogg, den är bra. Försökte somna igen, klockan blev 00, den blev 01 och den blev 02.  Någonstans i denna vevan så började Alfons vakna, gnälla och härja runt. Irritationen växer inom mig, stressen över all missad sömn, stressen över att dagens vilodag inte blir en bra vilodag om jag inte får sova riktigt, stress över att snart börja jobba, jag som inte hinner någonting nu när jag är ledig ens. 

Jag somnade väl någon gång långt in på småtimmarna och blev väckt klockan 06 av Alfons. Kul. Skrev och frågade Amanda om hon kunde ta honom ifall hon var vaken och sovit. Det gav mig 90 minuters sömn, värd sin vikt i guld. Tack. 

Min stubin har blivit kortare den sista tiden, mer och mer lättirriterad. Stör mig på allt och alla. Usch vad drygt det är att inte få sova. 

Nu ska vi ner och måla lite i källaren, Amanda jobbar och min mamma ska passa Alfons. Känner att jag behöver någon timme ifrån honom och hans numer nästan ständiga gnällande. 

Kämpa Adam, det finns folk som har det värre, men även bättre...

60 minuter tröskel med impulser

Tjena!

Jag bestämde mig redan i början av uppvärmningen att jag skulle göra ett bra pass, trots pissvädret och då var inställningen sedan därefter. Skönt att man har lite skalle ibland ändå. Regnet till trots så var det riktigt varmt att träna idag, även om det stundtals hällde ner. Jag valde kort-kort, långa kläder blir ju bara blöta, tunga och kalla. Jag mötte upp Adam i Medväga och sedan så var det dags för att avverka dagsverket. Idag körde vi båda på förhållandevis nya Elpex-skidor med fyror bak och treor fram. Senast vi körde detta tillsammans så åkte Adam skate på Marwe 6 och jag stakade på skidor med fyror fram och treor bak, dessutom så var det torrt då, idag körde vi ungefär samma vända. Lite förenklat så startade vi i Bomsarvet, åkte ut till riksväg 293, in förbi Vallmora, Smedsbo, Stråtenbo, vände strax innan infarten till Aspeboda, raka vägen tillbaka på 293 och målgång i Bomsarvet igen. 

Adam hade fått för sig att jag var starkast idag, kanske för att jag stötte på honom med ett bra självförtroende i mötesögonblicket. Det mentala spelet är viktigt.  Idag blev det faktiskt att jag drog hela tiden, men även om man har någon bakom sig så tycker jag att det gör mycket många gånger, hade nog inte klarat att åka så fort som jag gjorde idag själv. Det känns inte så i alla fall. Man blir liksom tvungen att hålla i, även om det känns tungt ibland. 

Vi körde 60 minuter i ett svep, impuls (spurt/maxinsats) med 12 stavtag var sjätte minut. Såhär blev siffrorna (snittgudarna kan förbise kommande avsnitt):

20,76 kilometer, 165 höjdmeter, 162 snittpuls, 175 maxpuls, 20,76 km/h snittfart

Det var dyngblött på vägbanan och jag kände mig lite sliten muskulärt sedan veckans styrkepass. Pulsen var lite seg att få upp till en början, därför kan det vara "skönt" att lägga in lite spurter för att bli lite extra trött och för att få bryta av det monotona rörelsemönstret en aning. Även vinden var stundtals lite jävlig idag, skulle jag sätta en ungefärlig procent på motvind så säger jag 50%, men jag har ju satt mig i en sådan situation att det blir lite "vargen kommer-syndrom" när det kommer till motvind, ni tror mig säkert inte längre. Men allt det till trots så kändes det stabilt och helt okej. Dessa pass är något jag ska försöka köra återkommande, tidseffektivt och ger en bra hårdhet. Jag har ju som ni vet inte tid eller lust att köra en massa fyratimmars- och vasapass. De tävlingar jag kör är ju oftast två timmar långa och då tror jag att jag klarar mig skapligt på detta. Känns som jag försöker rättfärdiga min mindre träningsmängd med en massa bortförklaringar här och där, men ni förstår säkert.

Efter träningen som totalt blev 2,15 timmar och 37,5 kilometer så blev det sju kilometers promenad med min mamma till IKEA, jag hann även med tre kilometers promenad imorse innan frukost, så veckans totala mängd där är 70 kilometer, snyggt! Jag har ju även fått dille på pannkakor som ni kanske märkt och igår testade jag ett nytt recept utan mjöl (LCHF alltså): tre ägg, tre deciliter havremjölk, lite salt och 1,5 matskedar fiber husk. Dom var nästan lika goda som vanliga pannkakor och utan kolhydrater, grymt!! Jag försöker ju i största möjliga mån att undvika kolhydrater i vardagen, för att tappa lite vikt. Men inför, under och efter hårda träningar och tävlingar så intas det såklart kolhydrater. Även i vardagen från och till när suget blir för stort..

Avslutningsvis så måste jag nämna den tragiska nyheten om att Vibeke Skofterud avlidit. Jag blev oerhört tagen av den nyheten och tyckte verkligen att det var sorgligt. Vibeke som jag haft som idol  och varit lite småförälskad i sedan jag såg henne första gången på Svenska skidspelen i början av 2000-talet. Må du vila i frid. Vid sådana här besked så får man ju sig en tankeställare, är det så viktigt med alla tjafs och bråk här i livet, politik hit och dit, att det är städat hemma, att man sparar sina pengar istället för att göra roliga saker. Det viktigaste i livet är nog ändå att man försöker uppskatta det man har och att man i största möjliga mån försöker vara här och nu. Ta hand om er kära läsare!

Folk som klagar på hettan.

Grattis till er som gnällt på hettan, nu har ni ställt till det för oss som älskar sol och värme. Från och med idag tog sommaren officiellt slut. Nu kommer det regna varenda dag till november ungefär. Från november till mars blir det slask och tö. Jag hoppas att jag har fel, men jag har varit här i Sverige förr och bevittnat både somrar och vintrar. 

Jag kan ju inte påverka vädret direkt (det kan bara ni som gnäller på värmen), så jag får väl försöka acceptera läget så gott det går bara.. 

Nu strax ska jag i sällskap av blixtar, åska och Adam Larsson dra ut på ett längre tröskeldrag stakning. Kan bli hur kul som helst det!

25 kilometer löpning

Tjena!

Dagens 2,30 timmar tog bra mycket längre tid än 150 minuter. Alfons var fortsatt gnällig, så det blev några mat- och tröststopp. Men efter cirka 40 minuter så var han lugn. Skönt det. Fokuset på dagens pass var att få lite löpning i benen och mitt sällskap skulle inte vara med mig hela turen, så det gick bra ändå. 

Amanda, Alfons och Boss var med på den första svängen. Endast grusväg, upp till toppen av Muskboberget och sedan hem igen. Det blev 1,34 timmar, 15,62 kilometer och en snittpuls på 118 för min del. Jag hade lite ont i vaderna sedan löpintervallerna i torsdags  så jag sprang med mina Hoka Napali. 

Efter att vi kommit tillbaka hem så kastade jag av mig vätskebältet (skavsår satan runt midjan sedan jag sprang med bälte och bar överkropp i torsdags) och snörade på mig mina Inov8 x-talon 212 och drog iväg. Jävlar vad jag älskar dessa skor, sitter som en smäck på foten, bra grepp, hållbara och inte en känning i vaderna, trots noll dämpning. Det finns ju vissa som hävdar att man ska ha uppbyggda skor och andra menar att man inte alls ska det. Jag är lite kluven och föredrar båda delar. Men springer man i skogen så föredrar jag de odämpade trailskorna!

Den andra löpdelen för dagen blev 56 minuter utan stopp. Jag räknade snabbt ut att jag kunde springa 30 minuter bortåt och sedan försöka mig på att springa hem på 26 minuter. Turen gick på stigarna över Tjärnaberget, mot Bjusan. Mestadels uppför först och utför sedan. Men det är ju inte alltid så lätt att springa fort utför på rotbeklädda stigar för en gammal banlöpare som mig, men jag klarade mig hem på under 26 minuter och tvingades skarva två minuter. 9,64 kilometer hann jag och snittade 132 i puls. Totalt 2,30 timmar, 25,27 kilometer och 480 höjdmeter. Fint pass och fin kupering. 

När jag springer så sällan som jag gör och de gånger jag springer själv så försöker jag springa istället för att lufsa som skidåkare ofta gör. Det för att underhålla löparbenen så gott det går inför de få löptävlingar jag deltar i. Sen försöker jag köra lite hårdare än vanlig lugn AI så ofta jag känner mig sugen på det och är pigg. Speciellt idag så funkar det ju bra då löpningen mest belastar benen och morgondagens pass är planerat för stakintervaller. Sen är ju tanken som jag varit in på tidigare att successivt (under kommande åren) träna mindre i mängd och tid, samtidigt som intensiteten höjs. Det blir nog bra!

Efter träningen så har vi slipat väggar och golv i nya tvättstugan. Vi hann även med att måla väggarna. Det blir nog bra när det blir klart! Nu är jag ute på en liten smygpromenad medan Amanda hjälper sin mamma med håret. Jag tar alla chanser jag får till vardagsmotion nu. Lite som en missbrukare eller alkis, fast med promenader istället. Kanske jag borde söka för detta?

En vägg i tvättstugan

Ena natten lite sömn, andra sämre

Alfons tycker om att mata Boss, samtidigt som han själv äter. Han gillar Boss och han är glad i alla djur han ser, kul. 

Jag försökte mig på ett tricks med is och en tornfläkt i sovrumsfönstret igår. Det blev väl lite svalare i alla fall, sen om det kom från min anordning eller på grund av att det var svalare ute än inne är oklart. 

Sov med Alfons i natt och det var åter en pärs. Han smågnäller från och till under nästan hela natten. Det enda som får honom lugn då är att mata honom med ersättning, så blöjorna blir ju ständigt fyllda under natten, vissa nätter överfyllda.. Vi misstänker att det är nya tänder som spökar, gör att han får ont och gnäller på grund av det. Han är en del i munnen och pillar i alla fall. Annats har vi funderingar på om han har reflux, någon form av mag- eller magmunsåkomma. Hans sömn har ju varit bättre i perioder och sen blir det åter sämre igen. Slitsamt är ordet. Ena dagen är man som en zombie och nästa dag när man sovit i eget rum så är man som en överkörd räv på grund av tidigare sömnbrist. Är det inte härligt med livet, barn, semester och så vidare?! Har nog aldrig varit såhär sliten under tidigare långledigheter, men det har ju sina förklaringar. Jag får försöka tänka att det är ett långt träningsläger som jag deltar i. 

Idag ska det tydligen bli regn här i Borlänge, som om det inte regnat tillräckligt i sommar? Har vi haft en dag med sol ens? Tveksamt. 

Är inte alltför sliten i musklerna sedan gympassen denna veckan, lite konstigt faktiskt, men jag kanske börjar bli van övningarna och vikterna. Därför tycker jag att det är en bra plan som jag lagt upp i år med stegrande vikter och sjunkande antal reps. 

Snart ska jag ut på ett lugnt löppass, jag tror att hela konkarongen med barnvagn, Amanda och Boss ska med, till en början åtminstone. Det blir skoj! Hoppas bara man kan klara sig från detta eviga regnande, men det har ju inte gått hittills i år, så det blir väl en blöt historia idag igen!

Tunga och långa gympass

Bra pump i musklerna idag, trots pannkaks-frosseriet igår. Får försöka skärpa mig. Idag blir det två måltider: sen frukost och taco-middag. Måste bli deff till varje pris!

Vänder 70 kilo som om det inte fanns någon morgondag. 

Tjena. 

Dessa styrkepass alltså, dom tar kål på mig. Jag försöker bygga upp pass som inte tar sådan lång tid och att jag inte ska ha så ”mycket grejer att göra” under passen, men det går ändå sån jävla tid på varje pass och det gör mig sjukligt stressad. Måste kanske modifiera dessa pass när jag börjar jobba, jag kan ju inte vara borta 2,5-3 timmar bara för att köra styrka med lite rullskidor, men det är den tid det tar nu.. Kanske tar jag bort övningarna i cablecrossen framöver. 

Idag blev det i alla fall stakning på fyror till och från gymet och tio spurter á 25 stavtag (cirka 15 sekunder). Lyckades staka av en spets på andra spurten, det gjorde mig än mer stressad, men inte överdrivet irriterad, något framsteg åtminstone. Jag körde inte med mina Leki-stavar först, för den ena gick av häromdagen, så jag väntar in en ny. Nåväl, spurterna gick okej och det var huvudsaken. 

Styrkan då, såhär körde jag:

- Uppvärmning, 30 kilo: 10 kickstöt, 10 overhead squats, 10 lutande rodd

- Frivändningar 4 x 6, 70 kilo 

- Bänkpress 4 x 6, 75 kilo

- Lutande rodd 4 x 6, 62,5 kilo

- Magchrunches i cable cross 4 x 6, 109 kilo

- Tricepspress med låsta armbågar i cablecross 4 x 6, 73 kilo

- Chins 6 x 9 + 4 x 10, start varje minut

- Fyra TRX-övningar med fokus på bål och triceps

Nu är vi på väg till Willys för att handla middag, hörs imorgon!

Aktiva dagar och ändrat mitt efternamn

Tjabba!

Inatt var det min tur att sova i eget rum, förväntansfull gick jag till sängs strax efter klockan 22, men värmen var olidlig och det verkligen rann om mig. Det slutade med att jag vände huvudet till fotändan och flyttade sängen så att den stod rakt under fönstret. Ute var det nog strax under 20 grader och med alltför ojämna mellanrum så fläktade det jävligt skönt in på mig. Varför kan det inte blåsa dödsmotvind mot mig då när jag ska sova, som det gör på 99% av alla mina träningspass?! Nåväl, jag somnade väl omkring klockan 24 och vaknade strax efter klockan 08. 

Igår var jag väldigt aktiv måste jag säga. Jag cyklade ju till och från Adam för träning, 16 kilometer. Jag promenerade totalt 10 kilometer med barnvagnen och jag sprang tuffa löpintervaller. Min kost höll sig bra ända in på kvällen efter middagen och jag fick ett omättligt sug (igen) på pannkakor med grädde och hjortronssylt. Fet, mätt och glad så fick jag en lätt ångest över mitt tilltag. Så nu är jag ute på promenad innan frukost för att dels få Alfons att sova, men också för att kicka igång förbränningen igen. Den ständiga mentala och fysiska kampen. Ni kanske känner igen problematiken. Eller så är det jag som har någon lätt släng av diverse diagnoser.

Jag har enda sedan mina föräldrar gifte sig 1990 hetat Steen i efternamn, tidigare hette jag Pettersson. Grejen har dock varit att vi i folkbokföringen stavat Steen med ett e, även om vi alltid själva stavat med två e. Det har väl aldrig varit något stort problem, men det har ju ändå varit lite irriterande ska erkännas. Så för två månader sedan ansökte jag om att få lägga till ett e i mitt efternamn och igår fick jag godkänt. Nu heter jag alltså Adam Steen officiellt, kanon!

Efter min morgonpromenad så ska jag träna veckans andra gympass och avsluta med spurter, kämpa!

Bra löpintervaller i "hög" fart

Köp dessa shorts (eller andra plagg) med 20% rabatt på Wearecolour, ange koden SS18Adam20

Tjena!

Klara med dagens pass före klockan 10, trött, utpumpad och glad. En bättre start på dagen, helt klart. Skönt att jag kom igång med sex kilometers väldigt lätt cykling till Adam först. Jag var lite orolig inför intevallpasset, då jag glömt att ta koffeintabletter innan, jag brukar nämligen ta 2-3 stycken inför alla intervallpass och 3-4 inför alla tävlingar. Men det är nog mest mentalt, det gick ju bra idag ändå, visade det sig till slut. 

Vi värmde upp till Bergebo och lite extra där uppe. Intervallerna körde vi sedan på den kuperade elljusfemman och en bit på Igeltjärnsvägen, ingen intervall var platt, utan det var mest upp och ner. Jag hade en förhoppning om att klara sub 4 min/km i snitt på alla, det gjorde jag med marginal, förutom på den första. Inget som imponerar på "snittfartsgudarna" kanske, men jag kan ju inte jämföra mig med dessa bragdmän. 

Vi körde 6 x 6 minuter, med 2 minuters gångvila mellan varje, nedan följer siffrorna:

1:a - 1,48 km, 45 höjdmeter, 20 fallmeter, 158 snittpuls, 167 maxpuls, 4,04 min/km snittfart

2:a - 1,68 km, 20 höjdmeter, 5 fallmeter, 168 snittpuls, 173 maxpuls, 3,35 min/km snittfart

3:e - 1,74 km, 15 höjdmeter, 15 fallmeter, 171 snittpuls, 176 maxpuls, 3,28 min/km snittfart

4:e - 1,71 km, 20 höjdmeter, 45 fallmeter, 171 snittpuls, 179 maxpuls, 3,32 min/km snittfart

5:e - 1,58 km, 35 höjdmeter, 30 fallmeter, 172 snittpuls, 181 maxpuls, 3,49 min/km snittfart

6:e - 1,76 km, 20 höjdmeter, 40 fallmeter, 176 snittpuls, 183 maxpuls, 3,25 min/km snittfart

Känslan var bra idag, intensiteten var hög men inte max och underlaget var grusväg eller stig/elljusspår, så för mig var det hög fart. Jag använde mina Inov8 x-talon 212, en kanonsko för ändamålet, inga vadproblem i dessa, till skillnad från de där franska skorna..

Nu vankas det löpintervaller

Alfons blev så glad att ratta Benzen igår. Ni som blir kränkta kan sluta med det, vi körde bara in bilen i garaget, en billängd. 

Alfons har börjat ta tag i flaskorna själv och dricker på egen hand. Han växer fort.

Satan vilka hemska nätter varannan är alltså. Först så har jag ofta så svårt att somna och när jag väl nästan somnat så börjar Alfons med sina gnällpreioder. Inatt vaknade han säkert 10-20 gånger och gnällde. Det enda som hjälper då är att mata honom med ersättning. Det är närmast en tortyr alltså. Kommer det någonsin att bli bättre?! Just nu känns det inte så i alla fall och min känsla idag är som om jag blivit överkörd av en skördetröska ett dussintal gånger. 

Jag ska försöka skaka liv i mig själv så mycket jag kan nu. Sedan ska jag cykla till Adam Larsson och därefter så ska vi springa löpintervaller i Bergebo, innan jag cyklar hemåt igen. King att slippa använda Benzen och grymt för Apple watchen att då få lättare att stänga ringarna, då jag har den på under cyklingen. Veckans totala promenadlängd är uppe i 34 kilometer, det är inte illa. Men hur ska jag hinna med att jobba sen i höst, om jag ska gå mina promenader och träna? Det kommer ju inte funka?! 

När det är för varmt för att sova

Bildkälla: Goodfrephotos

Som ni säkert märkt kämpar jag en hel del med sömnen på sistone. För en person som tränar så pass mycket och hårt som jag är detta självklart väldigt jobbigt och stressande. Jag vill ju helst vara mitt vanliga pigga, glada jag jämt och kunna leka med Alfons utan att känna mig helt utmattad efteråt.

Jag har helt enkelt hamnat i en negativ sömnperiod som jag hoppas vänder snart. Den pågående tropiska hettan i Sverige gör ju även sitt. Det känns bortskämt och tråkigt att klaga på fint väder på sommarledigheten, särskilt med tanke på att vi har ett antal somrar bakom oss som regnat bort. Det är en lyx att kunna vara ute så pass mycket som vi är just nu, njuta av naturen, ljusa, ljumma kvällar och grillmiddagar på löpande band. Ibland när jag tittar ut genom fönstret, eller tar ett dopp i sjön känns det nästan som om jag är utomlands.

Trots sol och bad och alla härligheter som hör värmen till har jag dock märkt att vi i Sverige är illa rustade för att hantera en denna ihållande, tryckande hetta. För att återkoppla till mina sömnproblem vet jag att stengolv och AC exempelvis hade hjälpt extremt mycket för att hålla hemmet svalt och sömnvänligt. Vi bor ju dock inte på den spanska solkusten, utan i Sverige och jag får hålla tillgodo med mitt hederliga trägolv och fläktar - för någon AC har jag ju inte heller. Lite lustig kuriosa i sammanhanget är att det visst råder ”fläktbrist” i landet och att hela centrallager tömts på fläktar på sina håll. Glad att jag hade några i garaget sedan innan.

Bildkälla: Maxpixel

Så vad gör jag då för att lindra denna hopplösa situation och alla sömnlösa nätter. Tja, när jag väl kastat mig av och an i sängen och inte vill störa Amanda mer än nödvändigt går jag helt enkelt upp. Jag har insett att det är värdelöst att ligga kvar, höra klockan ticka, och stressa upp sig inför ytterligare en morgondag som levande zombie. På sistone har jag istället tagit mig an en ny hobby nattetid. Jag har hört att det ska vara bra att trötta ut sig genom att aktivera och stimulera hjärnan, gärna genom att lära sig något nytt. Jag har därför börjat spela poker online. Än så länge har jag inte blivit något proffs. Det fungerar dock som ett välkomnande avbrott för att bryta negativa tankemönster kring sömnlösheten, och efter ett tag börjar jag faktiskt känna mig trött och gå tillbaka till sängs. 

Ett annat husmorstips som jag ännu inte testat men som jag lär prova på redan i veckan är att frysa lakanen. Uppenbarligen ska man ta en våt trasa och stryka mot lakanen så det blir lite lagom våta. Sedan ska man lägga de i en plastpåse och in i frysen – helst 3-4 timmar innan det är dags att sova. Det är 32 grader hemma hos oss just nu så bara tanken på att krypa ner i iskalla lakan låter ljuvlig. 

Avslutningsvis tänkte jag råda bot på sommar-sömnlösheten genom att införa ytterligare en rutin. Jag brukar ju i regel duscha direkt efter träning och helst inte så sent. Läste dock att en ljummen (inte kall) dusch innan läggdags hjälper till att reglera kroppstemperaturen och gör att man sover gott i hettan. 

 Jag ska köra på med de här tipsen ett tag och lovar att återkomma om det går så pass bra som jag hoppas. Under tiden får ni gärna kommentera hur ni gör för att få en hel natts sömn just nu?