Löpdödsband - 5 x(4+2’)

Två dagars ”sjukdom”, en dags säkerhetsvila och intervaller idag. Anledningen till att jag skriver sjukdom inom citationstecken är att jag inte tror det var någon förkylning. Jag tror det var en liten allergisk reaktion på pollen eller något liknande. Har haft lite huvudvärk, nästäppa och kliande ögon nämligen. Jag är inte allergisk, men det ryktas ju om en jävla pollensäsong just i detta nu. Nåväl, är träningsbar igen och det känns bra!

Idag var jag där igen: varför gör jag det här? Vad håller jag på med? Ska jag inte strunta i detta och dra hem? Och så vidare. Tankarna kom på första intervallen, av tio...

Här är dagens pass, med hjälp av siffror från pulsklockan:

- Löpning till gymet (i barüber): 16,42 min, 3,78 km, 4,26 min/km

- Löpintervaller på bandet: 

Fem set med: 4 minuter, 16 km/h, 4% - 1 min vila - 2 minuter, 17,5 km/h, 2,5% - 2 minuter vila

Pulskurvan avser intervallerna inne på bandet 

- Löpning hem från gymet, längs med stora delar av Blodomloppet-banan (i barüber, motvind 50% cirka): 34.25 min, 8,02 km, 4,18 min/km

Bra pass idag! Kände ingenting från den eventuella sjukdomen, löpningen börjar kännas bättre, men långt ifrån bra, kul att ta lite steg i alla fall. Fint att först få blåsa ur mig rejält inne på bandet (188 maxpuls) och sedan få ”flyta” omkring tröskeln i drygt en halvtimme på vägen hem. Det är nog fostrande! Nog fan ska dessa pass ge mer än att åka runt och staka med knappt hundra i puls, där jag är hungrig, irriterad och bara vill hem?! Dom där timmarna har jag väl gjort förr?!

Händelserik dag igår med bilservice och akuten

Tjena. 

Igår började dagen med en promenad tillsammans med familjen. Vid lunchtid så började Amanda jobbet och jag åkte till Falun. Jag började med att skaffa olja + oljefilter till min bil, sedan åkte vi ut till mina föräldrar. Pappa hjälpte mig med att serva bilen, bland annat genom att byta nyss nämnda olja + filter, dessutom bytte vi bromsbelägg bak (fram byttes i höstas), luftfilter och justerade bromsarna. Jag passade på att byta till filtmattorna för en mer vardagsrumsliknande känsla i bilen och jag lät även laddaren till batteriet stå på under tiden. Skönt att ge Benzen lite kärlek, även om jag såklart alltid behandlar den med en oerhört varsam hand. Tanken har ju varit att sälja den, men jag tror inte jag får något för den, så det är kanske lika bra att ha den kvar. Folk köper ju hellre Volvo och andra sosse-härkar i detta land. 

En liten parentes angående sossar: ”alla” ogillar Löfvén, sossarna och vänstern i viss mån. Åtminstone om man ska tro folk på sociala medier, men även de man träffar i verkligheten. Det delas klipp och citat hit & dit. Men det konstigaste av allt är att sossarna är det största partiet, hur kan det ens gå till när ”ingen” röstar på dom?!

Tillbaka till Falun.

Jag bokade en besiktning för bilen igår också, skönt att få det gjort. Nu borde den vara i fin form ett tag till. 

På väg hem mellan Falun och Borlänge så ringer min bror till mig och ber mig komma till akuten. Han hade kolliderat med en bil i en korsning i centrala Falun. Jag tvärvänder och hastar till akuten. Hittar en parkering långt bort och springer med 10 kilo Alfons + babyskyddet till, in och runt på akuten för att leta efter Jone. Ingen i personalen verkar vet var han är, eller ens om han är där till en början. Lite panikartat. Det var även två poliser där inne som letade efter honom för att försöka redogöra för hir olyckan skett. Jag var rätt stressad där ett tag. Till slut kommer de inblandade i olyckan fram till mig och de berättar i vilket rum han befinner sig. 

Efter en genomgång av honom så verkar det ”bara” vara materiella saker som gick sönder och ett sår i hakan som dom sydde. Han har dock ont i struphuvudet, nen förhoppningsvis är det inte någon fara. Han hälsar att hjälmen räddade honom. 

Bilder:

Inget halsont längre, spartips och gröna fingrar

Från gårdagens grill-lunch. Egenmarinerad kyckling, sallad, majskolvar, chili, champinjoner, halloumi, med mera. Gott! Jag gillar att laga mat numer, före min 32-årsdag hade mina matlagningar gått att räkna på båda händerna. Och det är ingen lögn. 

Vi var ute på en lagom promenad om nio kilometer igår i det härliga solskenet igår. Jävlar vad jag älskar sol och värme. Egentligen förstår jag inte vad det är som hindrar mig(/oss) från att flytta ner till medelhavet, eller liknande. Jag skulle utan problem kunna tänka mig att bo där. Det får bli ett av mina mål i livet. 

Förutom promenad igår så köpte vi pallkragar, planteringsjord och lite annat. Jag köpte nämligen lite frön förra veckan som vi ska plantera här hemma på gården, bland annat: majs, chili, tomat, morötter, rödbetor och spenat. Det kan nog bli kul! Vi tänker också att vi ska fixa ett potatisland eventuellt. 

Jag är ju ekonomisk av mig och försöker vara sparsam. Men samtidigt så vill jag ju inte handla kläder på lågpriskedjor eller budgetmärken. Jag visste att jag behövde nya shorts, eller jeans-shorts. Kom då på den briljanta idéen att jag klipper av jeans som jag inte använt på länge och gör dom till shorts, då slipper jag köpa nya och dessutom så hade jag ju inga budgetmärken, win-win!

Idag vaknade jag äntligen upp utan halsont. Att det ska behöva ta två hela dagar för att bli frisk från det, har väl aldrig varit med om maken till lång sjukdomsperiod! Jag tar en dag till off från träning dock. Jag och Alfons ska till Falun för att ta hjälp av min pappa att fixa Benzen. Bromsbelägg, olja och filter ska bytas. Sen ska den besiktigas och sedan kanske jag ska försöka sälja den och byta till en nyare, eventuellt. 

Ridån är fortsatt nere

Det gick ju åt fanders med min friskskrivning. Fortsatt halsont i morse när jag vaknade någonstans efter klockan sju, så showen är inställd och ridån fortsatt nere. Men vi släpper ältandet, jag har det rätt bra ändå och nog hinner jag träna sen. 

Jag hade en trevlig morgon ensam tillsammans med Alfons idag. Vi gick upp lite tidigare än Amanda, som vi lät sova ut. Jag får bara starkare och starkare känslor för vår fina Alfons, ju mer tiden går. Fascinerande. Sådant där trodde jag inte på innan jag blev förälder. 

Igår blev det 15,5 kilometer promenad och två grillningar. Idag siktar vi på åtminstone 10 kilometer gång och en grillning. Svårt med två då middagen är planerad till tacos. Men det är inte omöjligt väl?! 

Jag har i alla fall njutit av solen

Jag tog mig samman efter mycket självömkande imorse och gick till affären + omväg såklart. Totalt sju kilometer. Måste ju försöka röra på mig i någon mån, även om jag inte var träningsbar i morse. Just nu känner jag inte något i halsen och är i prima form. Är läget detsamma imorgon så måste jag skicka in en fyratimmars stakning. Kan ju inte förfalla helt och hållet. Alltså, hur klarar folk att lägga av?! Visst, att tävla kan man väl sluta med imorgon redan om så är. Men att bli i dålig form och tjock(are, i mitt fall) är ju inte så kul?! Jag kommer nog aldrig klara av det alltså. 

Efter promenaden så har jag grillat mat åt oss medan Amanda och hennes föräldrar var nere i källaren och bilade ur golvet för en ny tvättstuga. Inga gammaldags könsroller här inte! Patriarkatet faller.

Nu väntar en ny promenad, ikväll ska vi grilla (såklart) och kolla ”The rain”. Myz. 

Bilder:

Hallå?! Var är ni?!

Alfons var hungrig och skrek i samband med min grillning. Jag kollade bort några sekunder för att vända köttet, när jag sedan tittade tillbaka igen så hade han själv lyft upp flaskan och börja dricka. Första gången jag ser det, stolt pappa! 

Jag fick drygt en timmes soltid, medan Alfons sov i vagnen. 

Sötaste Alfons har fått ett eget pass!

Livet är orättvist!

Samtidigt - någonstans i Sverige.. 

God förmiddag. 

Framtidsutsikterna för dagen var fantastiska: solsken, (Barüber), rullskidor med Adam Larsson, timmar som rullar in och hela den biten. Men livet tog en annan vändning och pissade mig rätt i ansiktet. Jag som helt har slutat med att bli sjuk vaknade upp med halsont på ena sidan. Hur i helvete gick det till ens?! Nu är livet över, det blir inte något mer skidåkande, hur ska jag kunna åka fort i vinter, bla bla bla bla. Fan. 

Jag kände mig trasig igår. Fredagarna är tuffa fysiskt alltså:

Förmiddagsfasta 

2 x 5,5 kilometer cykel

Jobb

1,30 löpning

1,40 stakning 

Jag trodde det var på grund av den aktiva dagen som jag var helt slut. Men det kanske var en liten förkylning som gjorde sitt till också. Helvete. Men det är ändå bra tror jag, att komma ur komfortzonen som för mig innebär att träna mer än ett pass per dag och att vara väldigt aktiv. Kanske inte blir träning allting, men det är fostrande. 

När jag var hemma efter jobbet igår så var jag ruskigt trött, blandade i ordning en smoothie med bland annat två deciliter flytande grädde, i hopp om att få lite pang. Jag blev pigg och fick till ett bra stakpass på 100 minuter med Måns. Bland annat på den nyasfalterade vägen mellan Alderbäcken och Spraxkya, sex kilometer enkel väg i böljande kupering. Ruskigt fint. Där och då fanns det hopp om livet igen, shorts-väder och lediga dagar på väg. Det var innan helvetet slog till mig med full kraft, nu sitter jag här vacklande och bevittnar det vackra solskenet utanför fönstret. Jävelberg alltså. 

Nu väntar ju fyra dagar ledigt, en dag jobb och sedan ytterligare sex dagar ledigt. Då har jag väl inte ”råd” att vara sjuk och vila. Vem ska då köra mina timmar och fylla i min träningsdagbok, den kön med folk är nog inte ringlande lång kan jag tro?! 

Jag höll ju kanske på att bli lite smalare ändå med träning, sockerfri månad och hela kitet. Nu är ju det över också. Känner i denna stund när jag skriver detta hur fetman väller in över hela mig och min arma lekamen, dränker mig både ut- och invändigt. Det är fint, att som 33-åring drunkna i fetma, då har man lyckats här i livet. 

Nej, nu är det bittert alltså. Att jag inte lärt mig än att ett litet uppehåll bara kan vara bra?! Dessutom så tror (hoppas iaf) jag att jag redan imorgon är frisk och vid god vigör igen. 

Jag måste ut och gå en sväng i alla fall, Apple watchens ringar måste ju ha sitt, dom tar ej hänsyn till en blötfet förkylning direkt. Under den tiden tänker jag lyssna på ljudbok, men jag har ett rejält problem även där, nämligen att jag lyssnat klar på böckerna om Christopher Silfverbielke och kommisarie Evert Truut. Båda serierna är grymma. Nu har jag snart lyssnat på tre böcker i serien om kommisarie(?) Harry Hole av Jo Nesbø och jag har inte alls fastnat. Jag tror inte jag gillar dom alls och det är elva böcker i serien.. Antingen är det böckerna eller uppläsaren Jonas Malmsjö, men jag tappt fokus hela tiden och hänger inte alls med. Hur ska jag göra?! Det verkar ju ändå som att Nesbøs böcker är populära, men hur många böcker ska jag ge honom i chans?! Jag har tagit en paus nu och lyssnar på klassikern ”1984”, den är sådär att lyssna på, men den är ju ändå ett måste att ha tagit sig igenom känner jag. Så snälla läsare, ge mig tips på BRA böcker och serier att sträcklyssna på, tack!

Dagsform (bättre förr), lånejacka, (o)motvind och tränat

Här har ni den skrämmande sanning, färsk sånär som på någon timme. Resultatet av att inte ha ätit godis (+ANNAT) sedan den 9:e april, vilket blir 26 dagar i dag. 73,3 visade vågen mig imorse, med ilskna siffror. Fan. Det var lite annat sommaren 2016, när jag ständigt låg under 70 kilo och dessutom var deff. Nu harvar jag omkring med fettprocent och BMI närmare 25-30. Drömmer mig tillbaka:

Men men, man kan inte få allt här i världen. Jag är ju i alla fall stum och otränad, det är ju en egenskap även det. 

På tal om att få saker så glömde jag nämna jackan i gårdagens blogginlägg. Den har jag lånat av min kompis Simon Andersson sedan säkert 2013. Tack för lånet och jag behåller den nog några dagar till. 

Jag glömde också nämna att det igår för första gången på närmare två år inte blåste motvind i alla riktningar när jag åkte rullskidor. Kanske så var det på grund av att det regnade i alla riktningar istället?! 

Idag har jag börjat dagen med det sedvanliga: fasta, cykel till jobbet och löpning med skidprofilen (1,30 timmar, 13,75 km, 475 höjdmeter). En perfekt start på dagen helt enkelt och snart kommer dagens höjdpunkt: lunch! I eftermiddag ska jag staka en sväng. Hörs!

Diggilo diggilej alla tittar på mig, när jag flyger i mina Hoka-skor!

Formel 1

Tjenare kamrater. 

Gillar ni motorsport och Formel 1?! Isåfall vill jag gärna tipsa er om sidan Formel1biljetter.se, här kan ni få tag i biljetter runt om i världen till olika evenemang. Sidan samlar nämligen erbjudanden från en massa olika resebyråer och biljettförsäljare, så att du då på så sätt kan välja och vraka mellan en massa olika och på så sätt få tag i det bästa priset och den bästa dealen för just dig. Bra va?! 

Morgonmys

Diagonalat(!) i regn med hjälm(!) och Måns

Hej vänner, fiender och kamrater. 

Ibland så ställer jag mig frågan: ”Vad håller jag på med?”. Idag var en sådan dag, trött, hungrig, kall, regn, fem plusgrader och Elpex-fyror  Det finns miljarder bättre kombinationer, minst. Som tur är så hade jag med mig Måns Sunesson idag, skönt med sällskap i dessa lägen. Jag hade även bestämt mig i sann egocentrisk anda att jag skulle använda benen och diagonala uppför (även på platten och utför var lämpligt idag), det var rätt skönt och välbehagligt. Minns jag rätt så körde jag inte ett pass diagonal under fjolåret. Tider förändras. Dags för trad-satsning igen kanske?! Nej, fy. 

Det blev 2,15 timmar åkt idag i kylan, maxfarten landade på 28,6 km/h, då åkte vi bara i kuperade Skräddarbacken. Tungfört är bara förnamnet. Vi hann precis passera 30 kilometer åtminstone, innan vi tvingade oss själva av rullskidorna. Hade vi fått som vi velat så hade vi åkt några timmar till, men vi har ju annat i livet också... Numer har man ju något att komma hem till och så vidare. 

”Månsunen” sträcker ut som om det inte fanns någon morgondag!