Vasaloppet är utan tvekan den mest klassiska av alla skidtävlingar i Sverige. Tro det eller ej, men om några år fyller faktiskt en av de viktigaste milstolparna i den svenska skidhistorien 100 år och då kan det ju även vara läge att ta en liten titt på hur allting började en gång i tiden.
Första loppet på över 7 timmar
Några minuter efter klockan sex på morgonen den 19 mars år 1922 ställde sig 116 skidåkare på startlinjen vid Olnispagården i Sälen för att bege sig de nio milen mot Mora.
Strax efter halv två på eftermiddagen dök den första åkaren upp i Mora i form av 22-årige
Ernst Alm från IFK Norsjö som gick i mål på tiden 7:32.49, vilket gjorde västerbottningen till den förste Vasaloppssegraren och fram till dags dato också den yngste. Värt att notera är också att endast fyra åkare bröt loppet.
De följande åren gick utvecklingen för Vasaloppet i rasande fart, åtminstone vad gäller segertiden. I det andra Vasaloppet sänkte vinnaren Oskar Lindberg med nästan exakt en timme jämfört med året innan. Tre år senare, 1926, var segrartiden nere på dryga fem och en halv timme när en av de riktigt stora inom svensk längdskidåkning Per-Erik "Särna" Hedlund vann.
Source: 'Ernst Alm' via Wikipedia (Public Domain)
Nio segrar på 10 år
En av de första Vasaloppsåkarna som blivit riktigt stor var IFK Umeås Arthur Häggblad som mellan åren 1933 och 1940 vann Vasaloppet hela fyra gånger. Dock var detta ingenting mot bygdens store son Nils "Mora-Nisse" Karlsson som mellan 1943 och 1953 vann Vasaloppet hela nio gånger. När han vann 1948 hade han någon månad tidigare även vunnit guld femmilen vid OS i St Moritz.
I dag hör det minst sagt till ovanligheterna att de allra bästa längdåkarna även vinner Vasaloppet. Numera är detta något som oftast efter att man "pensionerat" sig från världscupen och istället går över till att satsa på långlopp.
På detta finns det flera exempel, bland annat Jörgen Brink samt norrmannen Jon-Kristian Dahl, som bägge har tre Vasaloppssegrar vardera. Vem vet, de kommande åren kanske vi även får se namn som Petter Northug i Vasaloppet, framför allt med tanke på att den gamle storåkaren inte gjort särskilt stort väsen av sig de senaste säsongerna.
Ska man tro spelbolagen kommer han inte heller göra detta under den kommande säsongen. Hos exempelvis
bet365 som erbjuder odds på längdåkning är oddsen för att Petter Northug ska vinna världscuppremiären i österrikiska Seefeld i november hela 67.00.
"För hårt lopp" för kvinnor
Sedan första loppet 1922 har mycket hänt med Vasaloppet. Bland annat så har segertiden mer än halverats, åtminstone om man ser till rekordåret 2012 när Jörgen Brink vann på nästan otroliga 3:38.41.
En annan sak som också ändrats genom åren är synen på kvinnligt deltagande. Efter att första kvinnan, Margit Nordin, körde Vasaloppet 1923 förbjöds kvinnor från att deltaga. Detta då det
fanns risk att Margit Nordin skulle få efterföljare samtidigt som arrangörerna ansåg att det fanns risk att kvinnor inte skulle klara av ett så pass hårt lopp som Vasaloppet ändå var.
Faktum är att kvinnor inte tilläts delta igen förrän 1981. Sedan 1997 har damerna en egen tävlingsklass i Vasaloppet.
Source: 'Den klassiska målportalen i Mora' by BIL via Wikipedia (CC BY-SA 3.0)
