onsdag, februari 14, 2018

Nya mördarintervaller


Skruvade på de största Leki-trugor jag hade idag, efter att ha småsvurit på uppvärmningen över det ständigt bedrövliga stavfästet 

Hallå och hallå.

Har idag spöat kroppen med ytterligare stakning och stakintervaller. Jag tog mig knappt framåt på uppvärmningen, det gick så fruktansvärt tungt i nollföres-snön, halvseg i muskler och lätt omotiverad. Men jag bestämde mig för att göra det bästa av situationen och jag höll mig under hela passet på Igeltjärnsvägen, där gick det "bara" skittungt. 

Efter 20 minuter lugn åkning med 10 fartökningar så körde jag igång med dagens fostring av kroppen:

- 20 minuter i tröskelintensitet, eller ja, typ marschfart på långlopp. Det tunga föret gör ju såklart att det är svårt att hålla hög fart och för mig även svårt att få upp pulsen, blir mer belastning muskulärt, men det kan ju vara bra det också. Jag gick på intensitet och känsla. Fan, om jag hade haft såhär dåligt glid på tävlingar så kanske jag hade åkt omkring med led 4-5-åkare, kanske bara är skidorna som är skillnaden på mig och dom indianerna?!

- 3 minuter lugn åkning

- 5 x 60"-60". I princip full insats på intervallerna, med väldigt lätt åkning i vila. Tre stycken lätt uppför och två stycken lätt utför. 

- 15 minuter i tröskelintensitet. Alltså endast 60 sekunders vila efter den sista korta intervallen, följt av denna kvart i tröskelintensitet. Kändes på bra!

- 3 minuter lugn åkning 

- 10 x 30"-30". Usch, detta var jobbigt och framkallade nästan spykänsla. Tog ut mig fint och lyckades skrämma upp fågelhjärtat i 176 som mest, inte illa alls!

- 20 minuter lugn åkning

Fick ihop 1,45 totalt, varav 45 minuter i intervallintensitet, snyggt! Efter passet så har jag faktiskt vallat om mina båda träningspar: ett par skate som jag åker just skate och stakning med (paret som jag hade med till Kina och bärgade totalsegern i Tour De Ski China 2014) och ett par Twin skin som jag åker klassiskt med. Jag hittade en gammal Briko H3 röd som jag lade på de båda paren, nu bör dom inte gå tyngre i alla fall! 

Bessemmerloppet i helgen


Från Bessemmerloppet 2013, resultat hittar du här

Tja.

Nu på söndag den 18 februari är det återigen dags för Bessemmerloppet. Det är ett gammalt favoritlopp för min del som jag gärna åker. Har åkt ett flertal gånger och 2015 (Resultat här) blev jag femma, bara 13,9 sekunder från segern, vilket är mitt bästa resultat i den tävlingen. Förra året åkte jag Skinnarloppet istället där jag blev fyra, men det var ju för att jag skulle sopa hem långloppscupen  (Skistart ski challenge) vilket jag gjorde. I år kör jag lopp i närheten istället, det är skönare tycker jag. 

Till i år så har man ändrat banan till 2 x 26 kilometer, bland annat så kör man en sväng inne vid och omkring bruket. Ungefär som Bessemmerrullen om jag fattat det hela rätt. Det brukar vara fina tävlingar och bra banor där, så årets upplaga är nog inget undantag. Hoppas vi ses där! 

tisdag, februari 13, 2018

135 minuter hög AI


Jag fick se solen en sväng under dagens träningspass, hade till och med träningsbrillor på mig, det hör ju inte till vanligheterna under veckodagarna

Hejsan kära läsare.

Kul med ett OS-guld idag i sprint, det må jag säga. Grymt lopp även av Oskar Svensson som blev femma. I övrigt så var det väl dessvärre inte så mycket att skriva hem om, tråkigt. Synd att Calle Halfvarsson inte får till det bättre, han har ju en enorm kapacitet och kan lätt vinna alla distanserna i ett mästerskap. 

På dagens agenda stod det stakning i 135 minuter, eller i 2,15 timmar. Lugn början och avslutning, däremellan hög AI. Det var slitsamt att åka idag, nollgradigt, en decimeter nysnö och till stor del helt odragna spår (som vanligt i Bergebo..). Dessutom så borde jag kanske valla mina träningsskidor snart? Tänkte göra det idag, men jag orkade inte.. 

Jag började i alla fall med att köra tio minuter väldigt lugnt, sedan åkte jag två timmar med skapligt tryck hela tiden, utan att stanna (drack utför) och avslutade passet med fem minuter lugn åkning igen. Bra genomkörare även om det kändes halvsegt och gick bedrövligt tungt i spåren. Jag hann endast 31,6 kilometer idag och då låg jag ändå på. Bättre lycka nästa gång. Imorgon är det dags för ett hårt pass och då hoppas jag verkligen att dom fått fart och dragit om spåren. 


måndag, februari 12, 2018

Magras deluxe

BloggerImage

Under förra veckan så fick jag magasinet Vasalöparen hemskickat, det hör inte till vanligheterna. Trots att jag åkt Vasaloppet åtta gånger så har jag nästan aldrig fått den hemskickad. Jag gillar tidningen, hade jag fått valt ett endaste magasin att ha som toalettlektyr under resten av livet så hade nog Vasalöparen legat rätt bra till! 

På tal om toaletter. Igår så åt vi tacos, och varje morgon efter våra tacokvällar så får jag en jävla fart på magen och måste gå på toa cirka 3-4 gånger. Jag har en teori att det är på grund av dom gröna jalapeños jag äter en hel burk av. Idag var inget undantag, tog mina vändor på toaletten innan jag cyklade mot jobbet. Jag hann bara cirka 600 meter bort innan nöden krävde att jag svängde av på en liten väg in mot Skvalets IP för er med lokalkännedom, jag kastade mig av cykeln och satte mig några meter från vägen avskilt från övrigt folk. Det var i alla fall vad jag trodde, för när jag uträttat mina behov så tittade jag upp och fick se en man som gick med cykeln på vägen in mot byggnaden. Tydligen jobbar det folk där vid fotbollsplanen och det hade jag ingen aning om. Mannen såg mig i samma ögonblick som jag såg honom, han hoppade till och sa: ”jävlar vad du skrämdes”, det enda jag fick ur mig var: ”magras”. Han fann sig snabbt och sa vidare: ”jag vet hur det är, varit med om det själv, kom in här så får du låna toaletten”. Sagt och gjort så gick jag in på toan för att göra klart resten. Efter avverkat toalettbesök så cyklade jag vidare mot jobbet och kom dessvärre fem minuter sent, kunde inte gärna berätta om varför jag var sen idag... 


Idag väntar det en vilodag, kroppen är öm på de flesta ställen och efter jobbet ska jag ta hand om Alfons. Skönt!

söndag, februari 11, 2018

Styrkepass med lite jogg


"Make Adam great again"

Jo men tjena!!

Tack för gratulationerna för mitt lopp igår, det värmer och det känns skönt att det går åt rätt håll. Jag skrev ju tidigare under säsongen att jag hade en tro och en plan på att jag i år skulle få en formtopp längre fram, ingen trodde väl egentligen på det, inte ens jag själv. Men samtidigt så vet jag ju att min axel ur led i mitten av oktober förstörde mer än vad man kanske kan tro, det blev ju trots allt 3-4 veckor utan rullskidor/skidor/stakning, men jag fick ju till annan bra träning för hjärta och lungor på löpband och cykel. Men det är ju viktigt att träna på det man vill bli bra på, helt klart. På slutet har det känts som att jag har både mer klipp i stakningen och mer ork, härlig känsla. Skönt att kroppen svarar bra på träningen och så vidare. Bla bla bla, massa svammel. Lite annat ljud i skällan än för någon vecka sedan när jag var "sämst i Sverige".

Idag så sprang jag med Amanda, Boss, Alfons i vagnen och Alfons mormor till gymmet. Där lämnade dom av mig och fortsatte hem, jag gick ner i gymet och körde följande:

- Komplexfemman (höga drag, ryck, thrusters, good morning och lutande rodd) 20 kilo + 30 kilo (6 reps per övning).

- Frivändningar från knäna, (hang power clean) -(Uppvärmning 10 x 20 kilo - 6 x 30 kilo - 4 x 40 kilo) 10 x 2 stycken, 45 kilo, start varje minut.

- Tre set (start var tredje minut) av: 3 x 40 kilo frontsquats (explosivt upp) - 3 x upphopp på bänk (cirka 45 cm) - 6 x chins L-sit

- Tre set (start var tredje minut) av följande tre övningar i TRX-band: 12x Från plankposition upp på händerna ("stakövning"), 8 armhävningar och sedan bendrag, 10 rodd. 

Avslutade med att springa hem, totalt blev det 35 minuter och 6 kilometer, jag sprang med ett par dubbade icebugs, under styrkan körde jag i strumplästen. Precis som förra veckan så känns det inte så farligt detta styrkepasset, men det tar på ett bra och rätt sätt känns det som, perfekt i säsong alltså. 

Skriftlig varning igår, med mera



Foto: Orsa SK


Tar en ”pallfie”

På hemvägen igår så ringde en rätt trevlig gubbe från juryn som berättade att en kontrollant (en släkting till hon den där duktiga Orsa-åkaren, han var väl bitter för hennes brist på succé under gårdagen) i sista backen sett mig skejta. Han visste inte ens från vilket varv det var, men jag antar att det är från sistavarvet. På det första varvet stod jag i spåret, på det andra varvet låg jag bakom Gabriel Thorn i den branta backen med bedrövligt stavfäste. Enda jag gjorde då var att jag gjorde en riktningsförändring långt till höger för att överhuvudtaget kunna ta mig förbi alla motionärer som hade parkerat över hela spårbredden. Tur bara att jag fick en varning, men det var fan inte tal om något skejtande kan jag säga! Förresten så var det i den backen som Markus Jönsson storskejtade under Axa ski marathon för några år sedan, samme person skejtade även ifrån på i en kurva på Vasaloppet mellan Smågan och Mångsbodarna ett år. Där kan vi snacka skejt, inte när man försöker göra allt man kan för att försöka komma förbi ett tjockt gäng med motionärer. Nåväl. Jag skulle i alla fall få en skriftlig varning för ”företeelsen”. 

Fick en skriftlig varning ett annat år uppe i Orsa också, det var när jag ställde mig i ledet bakom dom första, men då var det någon nitisk TD som inte tyckte att jag skulle stå där eftersom att jag hade precis över 100 i FIS-poäng (kravet var under 100 för att stå längst fram). Då tyckte dårarna att jag skulle ställa mig bakom ett helt gäng med tjejer, jag vägrade och fick då en varning. Idioter finns det gott om. 

Idag så har jag börjat dagen med att kolla huvudklassen i OS, gick inget vidare för dom svenska herrarna tyvärr. Tveksamt om det kommer göra det någon gång under OS, möjligen en medalj i stafetten. Nu väntar frukost och sedan gym, hej!




lördag, februari 10, 2018

Tredjeplats i Orsa Grönklitt Ski Marathon!



o

Äntligen fick jag till en pallplats här uppe på Orsa Grönklitt Ski Marathon, efter två femteplatser 2010 och 2013 var det dags att kliva upp på pallen! Jag är kanske inte så dålig ändå!? Det börjar kännas bättre och bättre nu, kroppen svarar äntligen!

På första varvet var det lugn åkning, ingen ville dra på grund av nysnön. När det blir sådan här luskörning så blir det mycket folk i klungan och lätt hetsigt. Sen ska motionärerna upp och förbi, rätt onödigt kan jag tycka. Bättre att dom håller sig bakom och försöker ligga med så länge det går istället.. Ja ja, inget att göra åt det. Svårt i stridens hetta ju. 

In mot varvningen (2x21 km idag) så började det gå fort, Oscar Persson gick upp och bombade. Jag lyckades gå med han och Byström med lucka bakåt. Hängde med 157-åkarna i cirka 7 kilometer på andra varvet, innan jag blev tvungen att släppa dom. Hamnade ensam trea ett tag innan Daniel Södersten och sedan Gabriel Thorn kom ikapp. Vi tre hade ett riktigt fint samarbete under hela varvet, men vi lyckades aldrig komma ikapp Byström och Persson. 

In i backarna med cirka tre kilometer kvar så tänkte jag: ”äh, ingen minns en fegis” och gick upp för att försöka rycka, men det var lönlöst. La mig som trea och sedan tvåa i vår tremannagrupp. På slutet av sista backen ryckte Thorn, jag bryggade upp hans ryck, hade bra tryck hela vägen in i mål och lyckades överlycklig komma trea i mål. Riktigt nöjd med det! 

Hade lätt känning i halsen igår, men jag köpte en whisky och gurglade, samt drack två deciliter. Sov 8,5 timmar inatt också och vaknade upp pigg idag, win!

Jag körde på skate-skidor idag faktiskt och Briko Maplus med, spray-pulver-spray. 

Mot Morsa Rövklitt


Godmorgon. 

Lördagsmorgon och en ny biltur till en ort för att tävla. Idag väntar skimning-loppet i Orsa Rövklitt. Förväntar mig en ny uppsättning av allt ifrån träningskläder till kostym och både lunch samt middag för anmälningspriset. Det kommer sitta fint. Som vanligt när det är tävling där uppe så lockar det till bra motstånd och startfält, vilket gör att jag slipper få vind på näsan även idag, skönt. Klockan 11 går starten som vanligt och jag har startnummer 4, hoppas på att kroppen fortsätter leverera åt rätt håll nu!

fredag, februari 09, 2018

Finmorgon


Veckorna springer som vanligt fram i en rasande takt. Redan fredag igen och åter ett nytt träningspass Med eleverna på skidprofilen. Dagen till ära så gick jag igenom stakning en sväng till en början, pratade lite, berättade om olika tips & nycklar och lät sedan dom åka under överseende av mig. Därefter så åkte vi en lugn vända, totalt blev det för mig 1,15 timmar och lite drygt 16 kilometer. En lugn och skön träningsdag. 

Nu ska jag invänta ett samtal från mäklaren. Personen har läst gårdagens inlägg och jag skämdes så jag valde att ta bort det. Trots att jag har ett väldans humör så är jag ändå väldigt konflikträtt. Vet knappt om jag törs prata med personen i fråga. Förutom att vara konflikträdd så ogillar jag starkt att prata i telefonen också. Konstig jag är alltså.. Jag har fått ett besked under gårdagens eftermiddag om att sosse-banken Swedbank som sköter köparens lån skulle sätta över mina pengar vid en så kallad likvidavräkning vid första möjliga tid, det lät ju bra tyckte jag, tills jag fick reda på att det var den 22:a februari... Så för att se lite objektivt på det hela, utan att vara aggressiv så borde vi ju ändå kunna konstatera att jag inte gjort något fel, jag har skrivit på ett kontrakt för att sälja lägenheten den 31/1, pengarna har inte dykt upp och jag anser mig inte ha fått vettiga svar på varför. Jäkligt enerverande. 

Nu ska jag försöka jobba klar för dagen, sedan blir det hemfärd, där väntar förhoppningsvis en lugn eftermiddag och kväll. 

Hej hej!

torsdag, februari 08, 2018

Lätt träning i gott sällskap




Hur gjorde man det här diagonal nu igen?!

Goder afton. 

Idag så fick jag trevligt sällskap med mig på träningspasset i form av Måns Sunesson, det var längesedan sist jag fick träna i sällskap, så det var trevligt! 

Jag joggade upp till spåren i Skräddarbacken där jag mötte upp Måns, sedan åkte vi i lugn takt upp till Bjusan, Halla fäbodar och rundspåret där uppe. Turen avslutades med ett varv runt elljusspåret i Skräddarbacken och en lugn jogg hem. Totalt 1,35 timmar, ett skönt återhämtningspass. Det bästa av allt var att vi nästan hann klart passet innan vi behövde tända pannlampan, hej våren!