Rövdagen fortsätter; påkörd med Benzen och stakning i snöstormen

Efter jobbet gjorde jag några ärenden längd hemvägen inför dopet. Väl hemma så bytte jag om, pillade lite på min dator som inte funkar och drog sedan iväg. Jag fick rött vid rödljusen utanför Domnarvsvallen stannade där och sekunden efter hör jag hur det smäller till, det tog mig några sekunder innan jag fattade vad som hänt och vansinnig kastade upp dörren och vräkte mig ut för att möta en väldigt rädd och orolig yngling. Jag lugnade genast ner mig när jag såg hur ångerfylld han var, jag tittade på min och även på hans bil efter skador. Det enda han sa var: ”strunta i min bil, kolla på din om du ser några skador”. Jag upptäckte inga skador alls på Benzen som tur är, men jag fick killens telefonnummer i alla fall, om det skulle dyka upp någon skada när bilen tvättas. En olycka kommer sällan ensam som ni vet... 

Jag kom upp till Bergebo strax efter klockan 17. Var inte alls sugen på att åka två timmar i lugn fart för att bli less och hungrig. Bestämde mig istället för att åka på lite hårdare, typ hög AI till AII ungefär i 1,30. Såklart snöade det vansinnigt med blötsnö, min vanliga otur med skidfören när jag väl kör, så jag snittade 13,8 km/h, trots att jag låg på rätt bra. Men men, fick till ett skapligt pass i pannlampans sken i alla fall. 

Undrar vad det blir för elände imorgon då?

Godisfri och Datorn trasig

Arkivbild från Idre, när jag senast åt godis, för snart två veckor sedan. Hade jag endast fått välja en lösgodisbit under resten av livet så hade jag valt denna fudge från bilden ovan, himmelskt god. Tyvärr har jag bara hittat den på Ica och ej Willys. Jag som sålt av alla mina Ica-aktier till fördel för Axfood. Tur då att jag slutat äta godis för en tid. Det har faktiskt varit mycket enklare än vad jag först trodde, allt handlade bara om inställning. Och ju längre tid det går desto mindre beroende av socker blir jag ju, även om det såklart är socker i princip i alla livsmedel också, nästan..

Är det någonting som retar gallfeber på mig, som kan förstöra hela dagar och som kan få mig totalt vansinnig (förutom att jag inte hittar saker vilket också är något jag hatar) så är det när mina precis som allt annat pedantiskt skötta teknikprylar krånglar. Igår så ballade min MacBook Pro från 2012 ur. Det var efter en vanlig systemuppdatering till nya Mac OS ”high sierra” som datorn nu vägrar att starta. Den står still med äpplet-loggan framme och nedanför den så har en mätare fyllts precis som när man uppdaterar eller laddar ner saker. Därefter vägrar den göra något. Jag har testat med hard reset flera gånger och även kommit in i ett läge där jag kan installera om Mac OS, men den fastnar på sista steget och det gör mig TOTALT GALEN!! Det borde ju gå att lösa på något sätt? Snälla hjälp mig någon?! 

Inte nog med det så är det nollgradigt och snöslask ute. Blev nedskvätt flera gånger av bilar som passerade mig när jag cyklade till jobbet idag. Inte alls sugen att träna i eftermiddag, men jag måste ju röra på mig. Ni ser, igår var allt frid och fröjd, idag är allting tvärtom. Det svänger fort i hockey!

Tungt gym och 5K SkiErg

Halli hallå. 

Dagsverket på gymet blev som följer:

Lutande rodd 5x5, 57,5 kilo

Marklyft 5x5, 120 kilo

Bänkpress 5x5, 77,5kilo

Enbenspress 5x5, 95 kilo

Latsdrag 5x5, 91 kilo

Chins med raka ben 3 x 5

Stakning på knä i cablecross 3 x 6 64 kilo

Stakkast 3 x 8, 10 kilo

TRX i 20 minuter

Avslutade saftkalaset med 5000 meter SkiErg  motstånd 10, snittpuls 164 och maxpuls 186. 

Trivsel, många böcker och gym

Häromkvällen så introducerade vi Babblarna för Alfons. Han verkade faktiskt intresserad av programmet, fränt!

Det är rätt härliga dagar nu med vinterlandskapet ute. Jag gillar jobbet, snart ledighet, tränar på hyfsat i alla fall, förhoppningsvis säljs lägenheten snart, trivs med familjen och det mesta verkar rätt härligt just nu. Men vis av erfarenhet så kan ju allt vända på ett ögonblick, så man får ju hela tiden vara på sin vakt och inte slappna av. Sen kräver det ju arbete och uppoffringar vad man än tar sig för här i livet, det är en skör balansgång. Sjukt hur jag raljerar floskler nu då. Det trodde vi nog inte under bitterkonstnärens storhetstid. Men var sak har sin tid och som sagt; allt kan vända på ett ögonblick. 

Jag har lyssnat slut på Dan Browns ”Begynnelse” nu, via mitt BookBeat-konto (prova fritt en månad, klicka här). Den var väl sådär. Rätt likt alla andra böcker med Dan Brown och Robert Langdom. Nu har jag börjat med ”Helikopterrånet” som jag ska lyssna på och ”Peter Rätz: 9 år som undercover agent” som jag ska läsa. Under en period innan BookBeat så hade jag för få nya podcaster att lyssna på, nu har jag nästan för många böcker. Tänkte börja med Dan Buthlers böcker om Christopher Silfverbielke också. Det är mycket nu! 

I eftermiddag så väntar ett nytt gympass med efterföljande SkiErg. Hoppas jag kan öka vikterna ytterligare i någon av övningarna. Planen är att köra lika gympass idag och även nästa vecka, då har jag kört totalt sju stycken, därefter ska jag ändra till lite lättare. 

Nya dårskaper på löpband och vid skierg

Godkväll! 

Jag har inte ätit godis, glass eller ”chokladbollar” på 10 dagar nu. Duktig va!? Det till trots så var det ändå lika jobbigt att köra intervaller. 

En sedvanlig uppvärmning på löpbandet: 10 minuter, 10 % och 10 km/h. 

Därefter 10 x 2 minuter, 1 minuts vila

Intervall 1, 4, 7, 10 - 12% - 12,5 km/h

Intervall 2, 5, 8 - 11,5% - 13,0 km/h

Intervall 3, 6, 9 - 11% - 13,5 km/h

Maxpulsen landade på 186 slag per minut på den nionde intervallen. Dessa intervallerna med högst km/h var jobbigast. 

Tidigare när jag kört denna variant så hade jag samma lutning men en halv km/h långsammare, så detta var ett bra ökning! 

Direkt efter löpbandet så körde jag ytterligare 20 minuter intervalltid på SkiErgen:

12 min 70”-20” 

2 min vila

8 min 40”-20”

8 X 70”-20”, motstånd 6


8 x 40”-20”, motstånd 8

Arenahotellet

Tjena tjena kamrater.

Tänkte tipsa er om det nyöppnade arenahotellet i Uppsala. Hotellet har hela 200 rum och 620 bäddar. Man har valt att ha ett stort sportfokus, byggnaden ligger nära E4:an, har gratis WiFi och ligger på ett lugnt läge med närhet till alla evenemang på arenorna i närheten. Det finns också ett stort kanalutbud, ett gameroom med TV-spel och en relaxavdelning.  

Det finns också en möjlighet för idrottsföreningar att få återbäring/cashback. Det gör man genom att hänvisa gäster till hotellet. Gör man det så får man 8% i cashback för hotellbokningar och konferenser som hänvisas genom din förenings unika föreningskod. 

Grymt koncept och ett grymt hotell, passa på att boka in dig eller ditt lag!! 

Träningstankar, egoist och gyllene medelväg

Tjo!

Skön vilodag igår med promenad till affären med Alfons i bärselen och sedan tacos till middag, bäddat för succé alltså. 

Snart är det jullov, bara denna veckan och sedan nästa måndag till torsdag, därefter väntar ledighet i en tid, skönt! 

Idag är det tillbaka i träning igen. Kämpar vidare på den inslagna vägen med löpband- och SkiErg-intervaller på Actic. Tänker mig att jag kör det denna och nästa vecka, sedan kliver jag in i en ny fas med mer längdskidåkning och mer grenspecifik träning. På så sätt är planen att förskjuta min tidigare vintrar för tidiga form. Får ju förhoppningsvis en liten ”boost” i syreupptaget av mina intervaller inomhus, där jag lättare kommer upp i puls än utomhus, men kanske tappar den sista spetsen som jag får av ren skidträning och som jag tänker mig träna upp därefter. Kanske inte är rätt, men det passar bra in i livet, det är tanke + planering bakom och det är annorlunda träning mot tidigare år. Dessutom så kommer styrkepassen bli lite lättare om någon vecka och kanske med lite nya övningar, färre repetitioner, eller någon annan ändring, för att även där kunna bli piggare och rappare muskulärt in mot viktiga tävlingar. Detta borde funka, och jag har ju åkt skapligt bra andra år, så det borde inte vara några konstigheter. 

Som ni hör handlar mycket av mitt tänk om träning och mitt idrottande. Trodde det skulle bli mindre när jag blev pappa, men tyvärr(?) så är den där egoisten kring träning och prestation kvar inne i mig. Kanske är det ändå viktigt att ha kvar sin egna identitet oavsett om man är förälder eller ej. För annars tror jag mycket av livsglädjen skulle försvinna. Det gäller nog att försöka hitta en gyllene medelväg som passar för oss alla i familjen. Men det kommer nog! 

Historierna upprepar sig

En liten tillbakablick i arkivet. Bilden ovan är tagen för exakt två år sedan. Mycket har hänt sedan dess. Detta är dagen innan Björnjakten, hade inget fast jobb då och strukturen i vardagen var inte som den är idag. Men mönstret efter tävlingen upprepar sig ändå:

Det är alltså inte första gången jag utsett mig själv till Sveriges eller världens sämsta längdskidåkare och säkerligen inte den sista heller. Vi kan ju i alla fall konstatera att mycket sitter mentalt och att jag troligen fortfarande kan åka fort bara jag bestämmer mig för det. Jag kämpar väl vidare efter mina förutsättningar, det är ju ändå självvalt och något jag kanske inte alltid men oftast gillar att göra. 

Denna dag innehåller förutom jobb, vilodag och pappaledighet. Skönt det efter helgens tävlande. 

Halvbedrövelsen i Älvdalen

Jag är väl inte bättre än såhär kanske?! Körde det som fanns idag, skidorna gick bra mot de jag hade nära mig, kroppen kändes lite bättre än förra helgen i Idre, men det var ingen bra känsla. Har inte något pang i stakningen, varken muskulärt eller teknikmässigt. Är inte så nöjd med insatsen idag, men ändå inte så missnöjd när allt kommer omkring. 

Försökte ut från start att köra det som fanns, plockade en person men blev inte av med honom och vi blev också ikappåkta av en. Jag försökte något varv att köra det som fanns, men det biter inte riktigt som jag vill, tappade lite varje varv på dom framför mig. Lyckades dock slå dom två jag körde med, så det var väl en liten bonus. Några bakom mig tog in lite, men mycket handlar om att hamna i rätt grupper. Svårt att köra ifrån också på denna banan märkte jag, när jag låg i spets så körde jag allt jag hade men ingen släppte, när jag låg bakom så var det mycket lättare att gå med. Nåväl, ett steg i rätt riktning mot Idre, jag är ju inte ljusår efter i alla fall, vackert så. 

Dagens vallning i det kärva föret (-15 grader) var Briko Maplus BP1 grön. 

Siffror från pulsklockan:

26,24 minuter

9,86 kilometer

177 snittpuls

185 maxpuls 

22,4 km/h snittfart 

50 höjdmeter

Älvdalen dag 2

I brist på idrotts- eller skid-bilder så får ni en ny bild på mig och Alfons 

Godmorgon. 

Åter en tidig morgon. Sjukt att jag imorgon när jag ska jobba igen får sova längre än de två morgnarna under helgen. Men nu är vi i alla fall på väg till Älvdalen för den andra dagen denna helg. Idag väntar det tio kilometer jaktstart och stakning. Utan idiotiska teknikzoner och liknande. Jag som igår kom 14:e och 1,06 efter vinnaren får starta klockan 10,01,06. Förhoppningen är att få till ett bra lopp!