Spridda måndagstankar och ett ljus i tunneln?!

Tjena mina kära bloggläsare. 

Tillbaka i vardagen efter en härlig Idre-sejour. Ni vet väl alla vid det här laget vad måndagar för undertecknad betyder? Helt rätt; jobb, vilodag och pappaledig eftermiddag. Fina tider. 

Det är ju inte annat än att jag börjar fundera över det här med träningen efter gårdagens misär. Många frågor dyker upp. Har jag tränat rätt? Är jag såhär dålig? Hur dåligt kommer det inte gå i långloppen nu då? Hur ska jag lägga upp träningen framåt tills de viktiga tävlingarna kommer? Och så vidare. Vi kan väl ändå konstatera att jag tränat bra i många år nu. Hela sommaren har flutit på helt bekymmersfritt och jag har känt mig stark och motiverad. Sen då? Ett valfritt uppehåll från träningen på nio dagar när Alfons föddes, därefter ett uppehåll från stakning/rullskidåkning/skidåkning på nästan tre veckor när axeln hoppade ur led. Inte mycket att göra åt det, väl. Tränade på bra med syreupptagningsträning under den perioden dock. Sedan på det igen med en axel som fungerar bra och en kropp som svarar bra på träningen igen. Vad är felet då? Som alltid när det gäller mig så är väl mitt huvud min största fiende och även i rätta tidpunkter min största tillgång. Vad kan mer ha gått snett då? Inte var det väl bara mentalt som gjorde att jag åkte som en lövkratta igår? Nja, inte bara. Kanske är jag inte bättre? Jo, någonstans tror jag det, annars hade jag inte fortsatt. Jag tror att det är en kombination av det mentala, att jag inte fått några lopp i kroppen, att gårdagens bana inte var någon stakbana och att jag helt enkelt behöver mer tid på mig för att komma i form. Tidigare vintrar så brukar jag ha varit i form från och med nu ungefär och fram till mitten av januari ungefär, sedan en dalande formkurva till Vasaloppet och därefter bra igen om hungern att prestera och revanschera infunnit sig. 

Så planen för nu är att fortsätta på den inslagna vägen med mitt styrkepass en gång i veckan och ett inne-intervallpass fram till jullovet om drygt två veckor. Dels för att ge mina träningspass som jag anser är bra lite tid. Men också för att det passar bra i det övriga livspusslet med barn och jobb. Under jullovet sen så ska jag försöka få in mer skidåkning, kanske träna på lite mer och även försöka få in ett långlopp, antingen ensam eller med andra. Jag måste ju tro på mig själv och det jag gör. 

Sen en ytterligare sak: jag har ätit kopiösa mängder godis. Som en vana. I princip varje dag under sommaren och hösten. Därför har jag inte vågat väga mig. Tror inte jag gått upp för mycket i vikt ändå, uppskattningsvis väger jag 74-76 kilo nu. Förra året vägde jag 69-72. Så min tänkte är att jag från och med igår inte ska äta godis fram till jul, under julen måste jag väl få äta lite tänker jag och sedan därefter fortsätta med ett litet eller inget intag av sötsaker. I och med att jag berättar det här så känner jag att jag sätter lite press på mig själv och blir således mer motiverad att lyckas! Det ska vi väl fixa?! Någon mer som vill delta i min utmaning? Nu kör vi!

Avslutar med några härliga bilder från Alfons under helgen:

En tyngre premiär

Det var ju i alla fall fint att få tävla i soluppgången, inte var dag man får det! Någonstans där upphör väl det positiva med dagen. Men jag ska försöka hålla mig någorlunda obarnslig när jag summerar detta loppet. 

Nervös som vanligt inför tävling, blir svag muskulärt och är inte alls trygg i situationen. Tvekar på mig själv, min gjorda träning och på min kapacitet. Bara där är jag ju slagen. 

När starten gick så tryckte jag på så gott jag kunde. I stakfria zonen var det rätt jobbigt att saxa, här tror jag att jag totalt under loppet tappade 20-30 sekunder, mot om jag fick åka som jag ville. Inte bara under zonen, men det tar ju en del energi också och dessutom går det långsammare. Nog snackat om den. 

Jag tyckte jag gjorde ett ganska jämnt lopp och höll väl någorlunda fart under alla varven. Plockade några placeringar mot slutet. Men jag har ingen riktig fart och jag tyckte både kropp & skidor inte var helt hundra. Borde ju inte bli sämre om jag får lite tävlingar i kroppen i alla fall. Har ju varit i denna situation med värdelösa lopp otaligt många gånger. 

Placeringen för idag blev 67:a av 113. Ni hör ju själv nivån, skandal. Men det vore väl idioti att ge upp bara för ett dåligt lopp, det borde kunna vända, trägen vinner! 

Siffror från klockan:

42,07 minuter (41,20 tävlingstid)

14,68 kilometer

169 snittpuls (på tok för låg)

180 maxpuls (på tok för låg)

20,9 km/h snittfart (som en sörlänning på lugn distans)

350 höjdmeter

Tävlingspremiär idag

Godmorgon från två pigga killar. 

Idag så är det dags för tävlingspremiär. Pirrigt och nervöst, som alltid för undertecknad. Jag startar som 20:e i detta 120 man starka fältet klockan 09.10.00. Fyra varv på en 3,75 kilometer lång slinga väntar, spännande. 

Allt är så jävla fint här

Fin himmel, fina vyer och fint sällskap idag på eftermiddagens pass. En tur runt tävlingsbanan och lite i mörkret längs fjället runt-spåret. Totalt var jag ute och harvade i 1,10 timmar. 

Inte sett några startlistor än, men vi i H21 startar väl omkring klockan 09 imorgon, jag går väl ut rätt tidigt då jag har dåliga FIS-poäng. Men det är inte så noga och inte hela världen hur det går. Jag ska dock åka så fort jag kan. I teknikzonen så kommer jag saxa. Nu kör vi. 

Två timmar runt fjället

Tjabba!

Morgonens träning blev två timmar klassiskt på mina fischer twin skin. Det är åkbart på stora delar av fjället runt, så det var skönt att slippa nöta omkring på uppvärmningsspåret. Nu har det dessutom börjat snöa rejält här uppe, så det blir nog fina spår framöver. Dock så kanske morgondagens tävling blir lite påverkad med detta väldiga snöfall, eventuellt. 

Efter träningen så drog jag hem till stugan för att kolla på skidåkning och äta lunch. Nu blir det lugnt ett tag, innan jag drar ut på ett kortare eftermiddagspass. Timmar, timmar. 

90 minuter skate och saxningstest i teknikzonen

Djävulens påfund

Goder afton. 

Tagit mig igenom ytterligare ett skidpass, samma trevliga sällskap som i förmiddags i form av Linus Larsson. Vi skejtade omkring i 90 minuter med pannlampa  förutom att åka på tävlingsbanan så tog vi en sväng på fjället runt-spåret som var nyöppnat (endast skatebädd). Lite dåligt med snö, men ändå fullt åkbart. 

Vi testade att saxa uppför den diagonalzon, teknikzon, eller vad det heter som är belägen i fäbodbacken. Totalt fyra gånger testade vi, fungerade klockrent. Hoppas det är godkänt att göra så. Men jag vet ju hur dom där ”lillpoliserna” till TD kan vara, så dom kan ju lika gärna diska mig för något. Inte hela världen om det blir så, men jag får ju hellre ett resultat såklart. 

Imorgon väntar två nya träningspass. 

Stakmys i Idre

Jag och Linus Larsson, båda lika nöjda över sina Leki-stavar

Jesper Nyström i sina steekiga custom-Oakley

Hallå där!

Då har jag fått till ett lite längre stakpass uppe på Idre fjäll. Det sjuka är att vi har mer snö hemma i Borlänge än här. Här finns det en slinga på lite drygt fyra kilometer, rätt så fint är det i alla fall, jag gillar Idre fjäll. 

Under passet så åkte jag tillsammans med Linus Larsson till en början och därefter med Adam Larsson. Kul med lite sällskap. 

Totalt var jag ute i 2,30 timmar. Under den sista halvtimmen så lade jag in tio impulser. Svårt att hitta träffen och komma upp i fart, får se om det blir bättre framöver. Man är ju rejält gammal nu, enligt rykten är jag äldst, eller näst äldst här på söndag. Skrämmande. 

Nu väntar lunch och sedan ett pass till. 

Skidat på Idre fjäll

Hej och god kväll. 

Framme och installerad i stugan på Idre fjäll. Har även hunnit med ett klassiskt pass på 1,20 timmar. Timmarna ska ju in, är dock ljusår efter föregående års timantal numer, efter sommarlovet så låg jag 30 timmar före fjolåret som då landade på 706 timmar. Nu får jag vara glad om jag kommer upp i 600. Men timmarna är ju inte allt, ska försöka koppla bort tänket och hysterin kring timmar. Det är ju trots allt viktigare att göra bra pass och att åka fort. Åka fort gjorde jag dock inte på dagens pass, det var mest ett glidarpass för att få känna lite på kropp, skidor och banorna. Skönt det med. 

Nu ligger jag i stugan, kollar TV och inväntar familjen. Skönt med lite lugn och ro för en gångs skull. 

Sprungit en sväng innan Idreresan

Tja tja!

Igår kväll gick vi och lade oss strax efter klockan 21. Fick sova ända till klockan åtta idag, endast några uppvaknanden inatt för matning och blöjbyte på junior. 

Denna dag började med en kopp kaffe. Sedan sprang jag först en halvtimme med Boss och därefter hämtade vi Alfons och Amanda som följde med på ytterligare en halvtimmes löpning. Totalt en timme alltså och exakt 10 kilometer på metern. Skönt att få jogga ur benen lite. 

Efter löpningen skottade jag av gården, innan jag sen packade i Benzen och drog till Skuggarvet för att åka med pappa vidare mot Idre. Sitter nu i hans vallabuss på väg norrut. Ikväll blir det ett kortare och lättare skidpass uppe där. Skönt att vara på väg. Trevligt också att Amanda, Alfons och Amandas föräldrar kommer upp senare idag! 

Tungt styrkepass och 5000 meter Skierg

Godkväll. 

Nu så får jag sätta mig ner för att blogga en stund. Efter jobbet blev det träning, därefter packning av väskan och sedan middag. Det är väl träningen jag tänkte försöka återberätta för er. Cyklade till gymet i det eländiga snöovädret. Jag har aldrig varit med om mer svårcyklat före, bitvis går det knappt att komma framåt och stundtals så tar det tvärstopp. Det har blivit några svordomar under de två senaste dagarnas cyklande, dels för vädret, men också för FOLK SOM GÅR OCH CYKLAR MITT I CYKELBANAN UTAN ATT HÅLLA NÅGON SOM HELST UPPSIKT! Det kan reta gallfeber på mig som blir gubbsur och cyklar på min kant utan att väja. Att det ska vara så svårt med lite trafikvett på gång- och cykelbanor!? 

Nåväl. Träning var det ju. 

Detta var mitt fjärde riktiga styrkepass sedan axeln hoppade ur led i mitten av oktober och för den som är uppmärksam så kan man se att jag smygökat vikterna i de flesta övningarna. Dels för att jag varit lite rädd för axeln, men också för att jag vill försöka bli lite starkare, nu är jag väl på gränsen till vad jag klarar rent styrkemässigt just nu i alla fall. 

Detta kördes: 

Lutande rodd 5x5 52,5 kilo
Marklyft 5x5 110 kilo
Bänkpress 5x5 77,5kilo
Enbenspress 5x5 90 kilo
Latsdrag 5x5 86 kilo
Chins med chrunch 3 x 6
Stakning på knä 3 x 8 64 kilo
Stakkast 3 x 8, 10 kilo
TRX i 15 minuter

Klarade precis av bänkpressen med nöd och näppe. Marklyften är tuffa dom också, men det är ju inte helt omöjligt att klara vikterna, så där kan jag nog bygga vidare lite. Tanken är att dra ner på lite set och repetitioner närmare tävlingarna, kanske också kliva på mer med explosiv styrka, vi får se. 

När styrkan var klar så stod det SkiErg på mitt program. Först var tanken att köra 15 minuter i lagom takt, därefter fick jag en idé om att köra 5000 meter. Målet var att inte ta ut mig alltför mycket och att klara under 19 minuter, tyckte det lät som en halvsvår uppgift. Räknade ut att jag skulle hålla mig under 1,54 min/500 meter för att klara det och det gick ju bra faktiskt. Tiden landade på 18,48,9, med kilometertiderna: 3,47,1 - 3,46,9 - 3,46,0 - 3,45,8 - 3,43,2. Nu var det inte på något sätt en maxning, skulle säga zon I3 om vi tänker oss hur norrmännen använder sig av sina zoner. Alltså låg AIII i upplevd ansträngning. Motståndet var 10, snittpulsen 164 och maxpulsen 179, enligt pulsklockan.

Bevis: