Oakley, Benz, Dubbdäck

Mina Oakley Radar EV satt ju nästan som gjutet på Alfons ansikte. Jag har funderat på om jag sparar mina Oakleys till Alfons blir typ 15-20 år, kommer dom vara populära då? Dom kanske går från populära nu, till omoderna, till populära igen?! Jag hade ju mer än gärna velat haft ett par 15-30 år gamla Oakleys nu. Lite kittlande tanke i alla fall. Tur jag är pedantisk och sköter alla mina grejer bra. 

På tal om att vara pedant så beställde jag idag nya bromsbelägg till Benzen, då de gamla har blivit utslitna. Istället för att handla av Mercedes (bilstjärnan) så googlar jag på bildel och modellbetäckning. Oftast får jag då fram ”bildelaronline”, eller liknande. Smidigare, enklare och billigare än verkstad, #sparadkrona.

Cykelbanorna till jobbet var grusade idag, så det var inga problem att cykla till jobbet, även om jag tog det väldigt försiktigt. Borde kanske investera i ett par dubbdäck ändå. 

Idag blir det bråttom hem efter jobbet då Amanda ska jobba någon timme och jag ska ta hand om Alfons. Alfons har varit lite mer skrikig igen de senaste dagarna, han är ju tre månader gammal i början av december, så jag hoppas hans magproblem börjar försvinna då. 

Stakning på Lugnet - och mycket funderingar

Tja!

Dagens økt blev ett stakpass på slingan på Lugnet. I sol och nära nollgradigt så åkte jag runt varv på varv.  Bitvis tillsammans med Måns Sunesson, trevligt. Två timmar hade jag turen att få ha roligt på stakskidorna idag. Under den sista halvtimmen så körde jag tio impulser á 20 stavtag. Fick lite ont i axeln när jag körde med maximal insats, tyvärr.. Får se hur det artar sig framgent. Lite trist om jag inte ska kunna tävla, men det borde gå, är nog bara i maxningar som impulser det gör ont. Håller tummarna för det. 

Nu är det ju säsongspremiärer här och där. Det gör mig stressad. Därav det dåliga humöret imorse. Jag tror jag tränat och tränar bra, ligger på en nivå som känns okej. Men sen vet man ju hur det blir när jag står där på startlinjen och blir ljusår efter alla andra. Men jag är osäker på vad jag ska träna, hur bra jag egentligen har tränat och så vidare. Men enligt Adam Larsson är jag såhär inför varje säsong, så jag får väl ta och lita på honom. Jag har dock varken tid eller ork att träna 20 timmar under veckorna numer, som jag gjorde i somras. Nu får jag vara nöjd om jag får ihop 10-timmarsveckor. Men det är ju inte bara jag och träningen längre, vi har ju en son nu (om det undgått någon), jag har en axel som hoppat ur led och jag jobbar 85%, så det är inte bara att träna timmar heller. Det viktiga är att få till bra kvalitet och framöver smyga in tävlingsliknande träningar. Så borde det gå bra. 

Jag har dock inte rännt så mycket på krogen som förr om åren, numer är det alltid tidiga kvällar, en något bättre kosthållning och inte någon alkohol. Det borde ju ha gjort sitt till i alla fall. Och förr om åren hade jag alltid någon vecka här och där då jag knappt tränade och var less, så är det ju inte nu längre. 

Sen ser jag ju i resultatlistorna. Folk ligger ju på samma nivåer hur dom än gör, eller inte gör. Vissa som aldrig tränat bättre tidigare,haft kanonbra sommar, bla bla bla, ligger kvar på samma nivå. Samtidigt som vissa som är sjuka och skadade och knappt tränat ändå presterar som dom gjorde innan. Det är inte bara träning och timmar som är avgörande. Skidåkningen är så komplex och det är mycket annat som spelar in hur fort du åker i spåret. Så är det. För egen del så kommer jag ju tillbaka till att det är det mentala som måste fungera för att jag ska kunna åka fort. Där har jag ju varit otaligt antal gånger förr..

Kämpar på i det tysta.

Mina finaste!

Grattis på fars dag alla pappor och grattis mig själv till min första fars dag, tack tack. 

Inatt sov jag lite sämre, Alfons var skrikig den stackaren. Men nu mår han bättre igen. Det går lite upp och ner det där. 

Började dagen med att kolla en livesändning på Facebook från någon tävlingspremiär i Orsa Grönklitt. Sådant kan ju förstöra hela dagen för mig. Inte direkt att jag vill kolla, men kan ändå inte hålla mig. Sjukt det där. Sen läser man alla kommentarer på folk som hejar, det är inte direkt så man är saknad där. Men jag är van. Har ständigt kämpat i motvind under min karriär, med leverantörer, träningsgrupper, klubbar, team, folk på sidan och så vidare. Jag är ju inte omtyckt direkt. Har ju inte behövt byta mobilnummer för att teamerbjudandena haglat in. Men jag kämpar på i det tysta, med jobb, barn och någon enstaka träningstimme ibland. Jag gör så gott jag kan. Men mot elitåkarna har jag ingen chans. 

Nu drar jag snart mot Falun igen för ett litet stakpass på snöslingan där. Men vem fan bryr sig av er egentligen? Jag har ju åtminstone en bra familj som jag tycker om, det har ju inte alla. 

60 minuter tröskel

Hallå. 

Jag vetefan alltså, var det kul att åka skidor i Falun idag? Jag var inte jättepepp när jag såg detta igenom vindrutan på Benzen:

Men jag bet ihop och gjorde jobbet. 

Började med 30 minuters lugn uppvärmning (dom där förbannade timmarna ska ju in också), därefter så gnetade jag igenom 3 X 20 minuter tröskelintervaller med 4 minuters vila:

1:a - 6,23 kilometer, 162 snittpuls 

2:a - 6,27 kilometer, 166 snittpuls 

3:e - 6,19 kilometer, 167 snittpuls 

Tyckte jag höll jämnt och jag kände mig rätt stark, åtminstone flåsmässigt. Lite sämre med det muskulära, men det är en vanesak. Föret var ju allt annat än lätt i den tunga blötsnön som föll och med ett par ovallade skidor så gjorde det inte saken bättre, men jag fick bra träning i alla fall. Maxpulsen landade på 176. Nu ska jag valla upp mina skidor med Maplus medbase inför morgondagens drabbningar. 

Totalt fick jag ihop två timmars träning, frös som ett as under den sista kvarten, men timmarna måste ju som sagt in. 

Lördagskul

Vår kära Alfons

Det blev en liten sovmorgon idag, samt plockande med tvätt, disk och annat som inte hunnits med i veckan. Men jag känner att det inte är någon brådska att ge mig ut i helvetet med blötsnö och regn. Men timmarna tränar ju inte sig självt, så strax måste jag bege mig mot Falun för att åka skidor igen. Kämpa Adam. Planen för dagen är skateintervaller, vi får se hur det går!

Aktiv dag som avslutades med skidor på Lugnet

Det glamourösa livet som skidåkande kommunalarbetare fortsätter 

Tja!

Inte nog med cyklandet till och från jobbet (ett ständigt tjat om det där cyklandet nu) och löpningen i morse, jag var mer aktiv idag faktiskt. På sista lektionen hade vi idrott och aerobics stod på programmet. Undertecknad var ombytt sedan löpningen så jag hakade på, det var ett roligt inslag. Rörelse till musik. Det blev rätt jobbigt till slut. 

På hemvägen insåg jag att det var omöjligt med rullskidor då det mer eller mindre var isgata. Fick revidera planerna och dra till Falun för att åka längdskidor istället. Det gick ju det också, även om det tog lite längre tid. Totalt åkte jag i 1,55 timmar, på den tiden så hann jag 27,7 kilometer och jag plockade 480 höjdmeter. 

Det kändes rätt bra och axeln fungerar fint! Åkte i en timme med Erik Rost, trevlig kille det. 

Imorgon tar vi nya (stav)tag!

En fantastisk höstmorgon!

God förmiddag!

Dagens cykling till skolan var ju rätt spännande minst sagt. Isbana och cirka en minusgrad. Idag var jag dock förberedd på det så jag tog det väldigt lugnt och bitvis cyklade jag i gräset bredvid cykelbanan, så det gick rätt smidigt att ta mig till jobbet i alla fall. 

Väl på skolan så började solen lysa och jag mötte upp gänget på skidprofilen. Idag följde jag med dom och sprang i lite drygt en timme i och omkring Bergebo. Under den tiden så hann vi också med att köra spänsthopp (100 stycken - 30 jämfotahopp och 70 enbenshopp), impulser (sprättande skidgång uppför, 5 x 10 sekunder) och plankan. Det var lika bra att hänga med tycker jag, behöver ju alla träningstimmar jag kan få och detta passar väl alleldes utmärkt. Detta pass skriver jag då upp i träningsdagboken!

Den med öga för detaljer ser att snökanonerna är framme uppe i Bergebo nu. Här är man på tårna, lite annat än dom på Lugnet.. 

I eftermiddag väntas det regn och jag tänkte åka rullskidor  Halka eller regn - pest eller kolera?! 

18,5 kilometer pannlampslöpning

Det ska ju erkännas att jag var lite nervig inför dagens pannlampspass. Rädd för följande:

- Ormen som jag såg två gånger på samma ställe med två dagars mellanrum

- Björnar

- Barn med svarta ögon

- Och så vidare, typ spöken och annat läskigt

Ni hör ju. Det är väl snarare mina egna hjärnspöken jag är rädd för, eller borde vara rädd för åtminstone. Grejen är den att jag är rätt mörkrädd oftast. Jag är även allmänt rädd & orolig när jag är ensam både i hemmet och längs gångbanor (kanske inte så konstigt när man bor nära Tjärna Ängar..) men just ute i skogen när jag endast har pannlampans sken att förlita mig på så brukar jag faktiskt inte vara rädd. På något konstigt sätt så blir jag trygg. Visst, ibland kan jag ju såklart skrämma upp mig själv, men oftast går det bra. 

Idag skyndade jag mig hem efter jobbet, slutade klockan 14,50, jag var faktiskt så snabb att cykla hem och byta om att jag redan 15,17 startade träningspasset. Jag hann springa i cirka en timme innan jag var tvungen att slå på pannlampan: 

 

Jag tycker det är bra fräs i min MTiger X10-lampa alltså, sjukt prisvärd dessutom!

Turen jag sprang blev 2,10 timmar, 18,5 kilometer och 440 höjdmeter. Sprang upp på Tjärnaberget, sedan Muskboberget och avslutade med att passera Halla fäbodar. Fin tur och bra kropp! Enda djuret jag såg förutom Boss var en älg när vi nästan var hemma. 

Varning för blixthalka

Hands up!

Tjena! 

Tiden rullar på som aldrig förr. Snart är även denna veckan över. Cyklade hemifrån imorse med en rädsla av att det åter skulle vara halka, men jag klarade mig. Sett på diverse väder-appar att dom varnar för plötslig blixthalka i Damarna under eftermiddagen, hoppas jag hunnit hem då. Planen för idag är nämligen att skynda mig hem så fort jag kan och därefter sticka ut på löpning direkt. Tänkte springa distans i skogarna och det kommer till stora delar vara med pannlampa. Lite läskigt med tanke på alla djur, någon blev ju jagad av en björn för några veckor sedan och jag såg ju en orm på samma ställe två gånger under en vecka tidigare i höstas. Hoppas inte den saten ligger kvar. Men det ska nog förhoppningsvis gå bra, tänkte ju ta med mig Boss! 

Hörs senare!

Gympremiär

Tänkte att det var läge att testa axeln med lite mer än bara rehab, allting har ju hittills gått bra, så lite styrketräning borde väl också fungera. Dessutom så är det ju önskvärt med lite hormonpåslag och stressande av musklerna, så som styrketräningen gör. 

Jag körde följande idag på gymet:

Marklyft 3x5, 90 kilo

Enbenspress 3x4, 80 kilo

Bänkpress 3x5, 60 kilo

Latsdrag 3x5, 86 kilo

”Chins”/benlyft/chrunch 3 x 6 (vågade inte riktigt jobba med riktiga chins, blev mer benlyft i chinsposition)

Stakning på knä 3x6, 64 kilo

Stakkast 3 x 8, 8 kilo

TRX-styrka 

Axelrehab

Egentligen var planen att köra enbensknäböj, men det funkar inte med axeln att hålla handen på stången i det läget, då gör det ont. Vissa av övningarna körde jag bara medeltungt, ville mest testa att allt gick, får bygga upp vikter och styrka sakta härifrån. Allt kändes då bra, bänkpressen var den enda övningen där det kändes litegrann i axeln. 

Innan och efter gymet så stakade jag på mina Elpex-fyror  totalt 30 minuter. Under hemfärden så körde jag fem minuter enarmsstakning per arm, samt fem minuter smirnofstakning. Inga som helst problem med axeln, skönt. Var dock livrädd under hemvägen då asfalten på sina ställen var hal, inte så sugen på att ramla igen!