måndag, september 11, 2017

Rörde på mig igår


Igår så blev det en promenad på en timme i Falun med barnvagnen och Amanda + 15 minuter jogg (3,07 km enligt nya pulsklockan) på egen hand. Skönt att röra på mig. Nio dagar utan träning tar ju på krafterna på ett sätt som folk som inte tränar ej förstår. Nu var kanske inte 15 minuter jogg något träningspass, men det duger. Benen känns i alla fall av efter det. 



Både jag och Amanda hade svårt att sova inatt. Sängen är så sjukt smal, samtidigt så härjade Alfons omkring i sin säng bredvid. Det var svårt att komma till ro. Lyckades till slut somna några gånger och vakna om vartannat. Sängen är så oskön att det värker på den sidan jag legat på också. Kämpigt. Skulle ha tränat med DSA imorse tänkte jag, men jag tog mig inte upp. Så vi får göra ett nytt försök till träning senare. 

Efter omständigheterna så mår vi dock bra. Men det tär ju på oss att vara inne här. Längtar faktiskt tillbaka till ekorrhjulet med jobb och allt vad det innebär. Det trodde jag aldrig. 

Bilder:


Stackars Alfons som skrek och skrek igår när dom försökte sätta i en ny infart i armen på honom


Han är gullig när han ligger och kikar. Dock så är han inte alls med i blicken, det tar några månader till det

söndag, september 10, 2017

En sjukhusdagbok (från det kommunistiska landet)


Sötaste


Under gårdagen så gick vi i alla fall ut en sväng. Skönt att komma ut ur sjukhusbubblan. Vi gick till Ica Maxi för att handla lite mat, men också för att få lite luft och miljöombyte. Det var rätt skönt kan jag lova. 

Förutom det så har vi i princip bara suttit inne på rummet och sträckkollat serier. Jag börjar bli rätt dåsig och seg. Vill träna och behöver det. Men samtidigt vill och orkar jag inte riktigt. Vi får se, vi tar dagen som den kommer. Viktigast med Alfons och att han mår bra, samt får den behandling han behöver. Det är ingen fara vad vi vet, utan allt rullar på bra. 

Inatt blev jag väckt klockan 00,30 (hade faktiskt lyckats somna i den osköna och väldigt smala sängen) av en sjuksyster. Alfons och Amanda var i ett annat rum bredvid, Amanda behövde mitt stöd då hon var uppriven över att stackars Alfons skrek som en galning. Blodkärlet där infarten för medicinen var hade spruckit och gått sönder, så dom behövde hitta ett nytt kärl. Det tog cirka 90 minuter och stackars Alfons var alldeles röd och svettig. Jag som vid 3-4 tillfällen har svimmat på sjukhus (vid egen provtagning, när mormor låg inlagd och när jag skulle göra ett arbets-EKG) började efter en stund att bli yr i huvudet och må riktigt illa, så mitt stöd var väl inte alltför bra, men jag var ju nära i alla fall. 

Det blev till slut sömn för mig, skapligt bra. Men stackars Amanda har inte sovit mycket sedan Alfons föddes egentligen. Eller inte den sista månaden som gravid heller. Stackaren. 

Vi försöker hålla modet uppe och än så länge går det bra i alla fall. Tack för alla hälsningar! 

Avslutningsvis så måste jag ta upp det här med Vänsterns förslag att höja schablonbeskattningen av ISK-konton. Vilket betyder att den här kommunist-sosse-regeringen sänder ut signaler att det är sämre att spara än att låna. Man ska alltså höja skatten ytterligare på redan beskattade pengar. Det är sjukt. Ännu mer sjukt är det att folk röstar på dessa tomtar. Dom har i veckan skrämt iväg Nordea till vårt östra grannland. Vad kommer härnäst?! Öppna upp gränserna, höj skatten och dela ut mer bidrag! Sen kan vi ändra våra profilbilder på Facebook till något i regnbågens färger, eller addera en flagga så kommer allt lösa sig. 

lördag, september 09, 2017

Bästa Alfons


Jag och favoriten

Timmarna rullar på här på neo-avdelningen. Vissa svar har vi fått från läkarna och än så länge är det bara bra provsvar. Stackaren har fått sovit inatt med elektroder fastsatta på huvudet, kroppen och fötterna. Nu har han endast en nål för infart av medicinen kvar i ena foten. Tre gånger per dygn så ska han få behandlingen och som jag nämnde igår så blir vi nog kvar är minst två veckor, upp till tre. 

Vi mår bra ändå allihopa. Alfons visar inga tecken på att må dåligt och hittills har vi ju som sagt inte fått några dåliga provsvar. Amanda är orolig, medan jag är vid lite mer gott mod. 

Dagarna är lite sega och man blir seg i huvud & kropp av att sitta inne bara. Men jag vill ju vara nära mins familjemedlemmar. Vi har min dator med och kollar på Netflix. Dessutom så är vi inte fastlåsta att vara här hela tiden förutom Alfons medicinstunder. Så vi tar en dag i taget. Tack för alla fina hälsningar!

Bilder:












fredag, september 08, 2017

Nu väntar 2-3 veckor på lasarettet


Vi hade ett rutinmässigt hembesök av BVC idag, allt såg bra ut. Under det besöket så ringde det från skyddat nummer 3-4 gånger till både mig och Amanda. När vi till slut svarade så var det barnläkaren som ringde och berättade att dom hittat herpesviruset på vår käre Alfons och att vi måste ta oss till lasarettet så fort som möjligt. Det blev ett upprivande besked, mest för Amanda som länge var otröstlig, så det blev en hektiskt stund med packning av väskor och samtidigt försöka hålla alla lugna där hemma. Men till slut kom vi iväg till sjukhuset och där befinner vi oss nu. Vi har tagit en del prover på stackars Alfons och mer väntar. Sedan så ska han få behandling i två till tre veckor. Så det kommer bli en del tid här på neo-avdelningen för oss! Men det är väl bra att Alfons får den bästa vården och hjälp. Troligen är det ingen fara, men dom ville ta det säkra före det osäkra, vilket känns skönt. Hoppas också att vi klarar oss från feta sjukhusräkningar efter denna långvistelse, men huvudsaken är att Alfons mår bra!

Jag skäms lite när egoisten i mig dyker upp och tänker på träning. Men den gör det. Jag kommer i alla fall ges möjlighet till att träna framöver och kommer om någon dag att försöka träna 2-3 timmar om dagen i alla fall, om inte för det fysiska så för det psykiska. Hur det blir med Bessemmerrullen är oklart än, vi tar dagen som den kommer. Ni får gärna bjuda ut mig på träningar från typ söndag-måndag och ni får också mer än gärna hälsa på oss här på sjukhuset, hör av er innan bara och max två personer åt gången! 

Vi hörs mina vänner! 

Kommande tävlingar, ny pulsklocka, nya kalsonger


I tisdags klockan 18,05 så lade jag min gamla pulsklocka på postlådan. Igår vid lunch så kom det en ny i postlådan, tillsammans med ett nytt pulsband. Jag har sagt det för och säger det igen; Polar har den överlägset bästa kundservicen av alla företag jag varit i kontakt med! Tack för det!


Jag anmälde mig till Axa Ski Marathon igår. En av årets höjdpunkter, förra året blev jag åtta på den tävlingen. Arrangeras av min löparklupp Sågmyra SK. Passa på att anmäla dig du också, loppet går av stapeln den 7 januari 2018. 

Förra veckan så anmälde jag mig också till Bessemmerrullen. Ett rullskidslopp i Högbo bruk på 52 kilometer med 2:or (oklart om det blir lånehjul eller inte). Förra året kom jag nia i hård konkurrens, hoppas jag kan göra ett bra lopp även i år. Vi får se hur mycket min viloperiod har gjort. Tävlingen är nästa lördag, den 16:e september. Det brukar vara bra arrangemang där borta i Högbo. 


Jag fick en present från Salming underwear igår, ett gäng med kalsonger. Även Amanda fick en uppsättning med underkläder. Stort tack för det! 


Igår så tittade min bror Jonatan förbi för att hälsa på vår älskade Alfons. 

torsdag, september 07, 2017

Uppdatering om livet som pappa


Från gårdagens promenad, luftar barnvagnen, Boss, Alfons, samt mig och Amanda. Får i alla fall sätta på mig träningskläder och löparskor

Dagarna börjar rulla på här hemma. Tiden går rätt fort, även om inte så mycket händer. Igår var vi iväg till affären, samt tog två promenader, det var det enda. Men vi trivs med tillvaron allihopa. Det går bra med Boss också, han är väldigt försiktig mot Alfons, nästan så han är lite rädd för honom. 

I början så skrek Alfons mycket under nätterna, så Amanda fick mata honom under många och långa stunder, vilket gjorde att hon knappt sov något. Nu så har Alfons sovit rätt bra de senaste nätterna, bara vaknat cirka tre gånger, vilket gjort att vi har kunnat sovit bra allihopa. 

Idag så ser väl dagen inte så annorlunda ut mot andra dagar. Vi har haft en mysig stund i soffan på morgonen och nu snart ska vi ut på en promenad i det tråkiga höstvädret. 


Klockan 04,45 inatt, Amanda fångade två tröttingar på bild



Sötisen. Han har varit lite mer vaken under gårdagen och hittills idag. 

onsdag, september 06, 2017

Coxa R5


Fick hem en Coxa R5 häromdagen. Faktiskt samma dag som Alfons kom (i fredags), då jag kunde hämta ut den på cykelvägen hem från jobbet så passade jag på. Jag hann ju med båda två med god marginal. 

Ska bli spännande att testa denna ryggsäck, vet att killarna i lager 157 ski team använder den. Ni kan köpa denna på Skistart genom att klicka här. Största skillnaden mot andra vätskeryggsäckar är att den mesta tyngden ligger på höfterna istället för axlarna.  Perfekt för exempelvis nattvasan. Återkommer senare när jag testat den en del. 

tisdag, september 05, 2017

Dagen i bilder - fixardagen


I våran familj är vi tre killar, en tjej och noll feminister.

Har hunnit med en del idag. Men det finns ju att göra. Vi har kontaktat ett försäkringsbolag för att ordna en försäkring till vår nyblivne son. Kontaktat socialförmedlingen för att erkänna faderskap, men såskopparna där hade telefontid endast mellan 09,30 och 10,00. Fast dom kanske har fullt upp med utbetalningar åt folket på Tjärna Ängar och Jakobsgårdarna, så då finns det väl inte tid till oss andra som i alla fall försöker..

Efter telefongrejerna så fick Amanda ta hand om Alfons medan jag kalkade av kaffemaskinen, i samband med det så ordnade jag med värmepumpen som visade ett felmeddelande om "fasföljdsfel". Värmepumpen fixade jag genom att först tömma ventiler och därefter byta säkringarna, samt starta om själva elförsörjningen till huset, då löste det sig. Man lär sig något nytt varje dag.

Jag fortsatte fixandet med att handgräsklippa det som inte automovern hinner med och sedan trimmade jag kanter med trimmern. Även trimmern felade idag och jag blev tvungen att fixa den med lite skruvande. 

Nu återstår det en cykeltur till diverse affärer för att handla mat, en soptunna för blöjorna i skötrummet, ett postenkuvert för att skicka iväg min pulsklocka på service, och säkert något mer som jag garanterat glömt. 

Här är lite bilder:



Alfons är duktig på dagarna, då sover han nästan bara, men på nätterna så håller han oss vakna med skrik och gnäll. Då känner man sig rätt maktlös, stackaren.



Har plöjt igenom nästan alla avsnitt av Johannes Høsflot Klæbos youtubekanal, den rekommenderar jag skarpt, bra filmat och roligt innehåll. Enda Youtubern jag följer, lite annat än att kolla på någon cykeltävling filmat från en styrstam.. 



Nyavkalkad kaffemaskin.


Felmeddelandet (röda lampan till vänster) är nu fixat.


Här är mina träningspjäxor.. Skandal att jag inte har fått några nya.. Jag hoppas på att min svärmor kan laga dom genom att byta dragkedja.


Slit och släp.


Idag fick vi hem ett litet paket med produkter från Happygreen, jag beställde "tandpulvret" till mig och resten av produkterna är till Amanda. Kan ju vara bra med lite kosttillskott för henne nu när hon ammar. Jag tyckte dom hade ett bra utbud av diverse kosttillskott på sidan. Rekommenderas!


Far och son.

måndag, september 04, 2017

Hemma i kära huset


Alfons hade premiär i både Benzen (notera vardagsrumskänslan som AMG-tygmattorna ger) och i babyskyddet Baby-Safe i-size, han stormtrivdes


Hemma i Borlänge så tog vi ut barnvagnen Britax Go Big och åkte till svärföräldrarna för att hämta hem våran andra "bebis"; Boss. Jag har inte så många barnvagnar att jämföra emot, men jäklar vad smidigt det var att hantera denna! Perfekt med regnskyddet på också, var bara att dra på sig en regnjacka och ge sig ut i det dåliga vädret. 

Äntligen så fick vi nyttja våra oanvända barnprylar från Britax! Tidigare idag så fick vi äntligen lämna sjukhuset och bege oss hem för första gången som en riktig familj. Ofantligt spännande. Hur skulle Alfons klara bilfärden? Hur skulle Boss reagera? Hur gör man? Och så vidare. Men hittills så har det gått bra får jag lov att säga. Boss var väldigt försiktig och snäll emot Alfons:


Hela familjen samlad. Min bästa familj!

Känns sjukt skönt att vara hemma igen. Ska också bli skönt att vara ledigt i två veckor. Spännande och mysigt med våran nya familjemedlem Alfons. Mycket tjat om honom nu, men det får ni leva med när denna blogg verkar ha gått från en träningsblogg till en pappa-dito. Det får bli så till en början. Jag kommer ta hela denna veckan som det kommer, troligen vila hela, sen försöker jag träna på lite mer nästa vecka, eventuellt. Den som lever får se, vi tar en dag i taget nu. 

Ser att det här med ASYL-sökande rör upp känslor så fort man bara tittar åt det hållet. Försöker så gott jag kan undvika att skriva om det jag tycker i det ämnet. Jag kan ju bara säga att jag inte är speciellt glad i hur läget är idag och att jag röstar så långt åt höger som det bara går. 

Nu ska vi bara mysa och landa här hemma, vi hörs! 

Barnvagn och babyskydd har vi fått i ett samarbete med Britax.

söndag, september 03, 2017

Långa dagar (och nätter)




Vi båda tycker att Alfons är en riktig liten guldklimp, så söt och så värdefull. Tack för att du kommit till oss. 

Ja, dagarna här på sjukhuset är ju rätt långa. Igår så fick vi flytta från patienthotellet där vi bodde första natten, till BB. BB som betyder barnbördshus, vilket jag lärde mig efter en googling igår. 

Anledningen att vi är kvar är för observation av Amanda som har anlag för blodproppar och även en koll av Alfons. Dock inget farligt eller allvarligt och alla mår bra men är trötta. Alfons var lite skrikig igår och inatt, så vi har väl inte sovit alltför mycket. Men nu har han sovit hela förmiddagen på mitt bröst så att kämpen Amanda har fått vilat också. En natt till ska vi vara kvar här och får således åka hem till lunch imorgon. Blir dyrt det hör för mig som är snål och ekonomisk av mig. 225 kronor per natt ska dom ha av mig, plus lite betald för maten också. Men jag läste i rumspärmen på patienthotellet att jag hade fått gratis logi om jag varit asyl-sökande, då var det bara att skicka fakturan till migrationsverket. Fina Sverige i ett nötskal det.. 

Nu ska vi invänta lite besök, vi hörs av!