Nu börjar vi dagen med en swish-bombning till mig. Ni vet, tuff sommar utan inkomster, snart nybliven förälder och så vidare. Så dunka in en liten swish-sponsring till er favoritbloggare: 0761664997. Tack på förhand!
Jag ska testa lite nya stavar nu. Det tidigare favoritmärket bytte ju serviceman till någon med sämre arbetsmoral än en förtidspensionerad grek, så där fick jag ju inte ens ett erbjudande om att få köpa stavarna till reducerat pris. Nästan lika dåligt som pjäxmärket, och skidor är ju inte att tala om. Ska kanske höra mig för lite på diverse märken. Kommer i alla fall bli spännande att testa nya stavar.
Nu ska jag strax ge mig ut i dödens regn för att skejta fyra timmar med Adam Larsson, en av Borlänges trevligaste personer. Och då ska ni veta att ALLA är trevliga i Borlänge!
Jag körde ju två sådana här pass förra året, alltså stakning till Romme alpin - elghufs uppför berget - stakning hem. Skillnaden från förra årets pass är att jag idag körde fyra vändor upp, tillsammans med Adam Larsson. Egentligen var planen tre stycken även idag, men just innan första så föreslog Adam att vi skulle köra fyra vändor, detta frö groddes i mitt huvud under hela intervallen och på toppen så sa jag att vi gärna kan köra fyra gånger, då visade det sig att han bara hade skämtat, men det fick bli fyra gånger i alla fall.
Det är konstigt det här med elghufs, eller konstigt kanske är fel ord. Jag är bara så jävla dålig på det. Höll igen som tusan på det första draget upp, ändå var den klart snabbast. Idag kan jag dock skylla på en rejält löpovan kropp, hade nära till kramp i framsida lår efter en joggvända nerför liftgatan. Men jag bet ihop och lyckades få till den näst snabbaste tiden på den sista intervallen. Tog mig upp under femton minuter på varje i alla fall, en bit ifrån mina snabbaste tider förra året, men en bra start och väl där uppe så snirklar jag mig runt på platten för att få ihop femton minuter per intervall.
Fick upp riktigt hög puls och det är inte ofta som jag är uppe så länge på dessa pulsnivåer. Och även om det är riktigt jobbigt så är det ändå på ett sätt rätt skonsamt mot musklerna att köra elghufs. Så jag hoppas min hälsena håller så att jag kan köra fler pass här framöver, för det är utan tvekan en riktigt bra träning! Chansade lite och använde mina Inov-8-skor, skulle kanske ha behövt använt mina hoka one one clifton 3 istället, med tanke på min hälsena, men greppet är lite sämre i dom jämfört mot mina Inov-8.
Lite siffror från dagens pass:
Rullskidor stakning på Elpex 4-3: 1,55 timmar, 31,1 kilometer
Jag tror att Amanda äntligen har större mage än mig, från gårdagens magmätartävling
Vi hade också lite SPA hemma med fotbad igår
Skönt med vilodag igår, men dom dagarna går så fort och jag brukar ofta vakna upp ännu tröttare dagen efter, som idag exempelvis. Men jag hinner nog vakna till, om inte nu så under det planerade träningspasset till, i och hem från Romme alpin.
Under gårdagen så passade vi på att cykla med mina stavgångsstavar och löpskor till Adam Larsson, så att han kan frakta dom med bil till Romme åt mig idag. Han ska nämligen vara med på träningen. Vi brukar cykla en liten sväng varje dag, skönt för Amanda att röra på sig lite och en lagom lugn aktivitet för mig vid sidan om träningen. Förutom detta så var vi också till en sjö för att låta Boss få bada och leka, jag passade då på att ta årets andra dopp utomhus. Nu ser det ut att bli regn i flera veckor i sträck, usch, hoppas jag har fel!
Igår så följde vi med Amandas pappa till skyttebanan för att testa hans jaktgevär. Rätt läskigt måste jag säga, trodde inte dom small så högt som dom gjorde. Men det var ändå kul när man kommit över rädslan, lyckades pricka ganska bra på de 100 meter vi sköt ifrån. Men någon skidskytt ska jag då aldrig bli.
Idag har jag en välförtjänt vilodag, skönt vill jag lova! Trodde jag skulle känna mig mörbultad från gårdagens race när jag vaknade, men inte alls faktiskt. Ändå skönt med en vilodag, får se vad vi hittar på.
Suddigare än såhär blir det inte, hade ingen bild från racet, så jag screenshotade i en film som jag fick av Emma Eriksson
Vi kan bara ta en liten snabb "dra åt helvete" först:
- Till dig som kommenterar på bloggen om att jag bara kan åka sakta, att jag var så dålig på rullskidsloppet i Norrtälje, och så vidare. Jag hade förutom Simon Andersson och möjligen Hedbys, sämst rull där nere. Hur skulle jag annars ens få stryk av otränade folk som inte är i närheten av mig på vintern?!
- Folk som kommenterar kaxigt på mina facebook-inlägg och än värre såna som gillar dessa kommentarer, men aldrig gillar något annat jag lägger upp. Tacka vet jag folk i och från Borlänge, där är man trevlig och snäll.
Nu kanske jag lugnat ner mig lite.
Idag blev det ett "riktigt" rullskidsrace med riktiga skidåkare och vettigt rull. Tre varv runt Varpan, inklusive den rätt så tuffa backen upp till väg 50.
Det blev ganska tidigt en grupp om fem personer: Jag, Jimmie Johnsson, Simon Andersson, Rikard Tynell och Jens Eriksson. Vi turades om att dra allihopa, i en bra marschfart. Bitvis fick jag slita, men mestadels kändes det rätt så bra.
På slutet av andra varvet och i början av det tredje så började Rikard dunka på med några av sina patenterade ryck, fick kliva upp rejält på rött ett tag, men lyckades gå med. I den långa backen (1,2 km, 50 höjdmeter, 4%) på sista varvet så kliver Simon på friskt, han får med sig Jimmie, strax där bakom så kommer Rikard, Jens och sedan jag, alla med lucka emellan. Efter utförskörningarna på platten så lyckas jag först komma ikapp Jens, vi (mest han) hjälps åt att sedan komma ikapp Rikard, vilket vi till slut gör. Därefter så hade jag inte så mycket mer i mina armar, men jag slet mig med till cirka 6-7 kilometer kvar, då blev det godnatt. Jag bet ihop det jag kunde in i mål i alla fall, lyckades hålla en bra puls och tappade inte ljusår i alla fall. Här är resultatet:
1:a Jimmie Johnsson
2:a Simon Andersson, i rygg på Jimmie
3:a Jens Eriksson, strax under minuten efter
4:a Rikard Tynell, i rygg på Jens
5:a Adam Steen, 1,56 efter Simon och cirka minuten efter Jens
6:a och 7:a Blev Ronny Wedin och Mikael Sandgren, har inga tider på dessa herrar
Jag är rätt nöjd med min insats idag, bättre känsla än tidigare rullskidslopp, lite mer power i överkroppen, det känns faktiskt bra. Elpex-treor hade jag och jag skulle säga att vi fem i täten hade jämförbart rull.
Strax så åker jag mot Falun för att köra träningsrace med elitåkarna. Så jävla stort för mog att få möjlighet att åka med dom duktiga teamåkarna! Frågan är om jag ska försöka fokusera på mig och min uppvärmning, eller om jag ska ta tillfället i akt och försöka få en autograf. Detta är ju killar man bara ser på TV:n annars. Vi får helt enkelt se hur jag gör när jag kommer dit. Pirrigt blir det i alla fall.
Vi ska starta någonstans omkring Uggleviken, nära Österå, klockan 09,30. Sedan åker vi tre varv runt Varpan + backen i Österå upp till väg 50. Cirka 45 kilometer, blir tufft kan ni tro. Här kommer alla köra på treor, så ingen jävla mygelåkare på ”tvåor” är välkommen.
Första augusti idag och sommaren är slut innan den ens har börjat. Kämpa.
Jag och Måns Sunesson har i alla fall haft ett trevligt skatepass på tu man hand idag, båda var eniga om att Adam Larsson borde ha dykt upp, men tydligen hade han viktigare saker för sig.. Måns mötte upp hemma vid mig i Borlänge och sedan drog vi iväg sida vid sida i soluppgången, episkt.
Vi åkte tur och retur till Falun och längs vägen försökte jag få med lite lämpliga backar såsom: Bergebo, Falukrossen, Gruvriset och Pilbo. Lite bättre än platt. För första gången i år så höll sig vinden som den ska, vi hade medvind till Falun och motvind hem, att det ska ta hela sommaren för den att fatta vad det är som gäller?!
Passet åktes i ett lugnt och behagligt tempo, jag hade mina vanliga Elpex-skate nya hjulen med svart fälg. Rullar lagom, typ som Marwe 6 skulle jag uppskatta det. Kände mig pigg, om än något mycket träningsvärk sedan gårdagens bänkpress-inferno.
Skramlade ihop fyra timmar, 67,45 kilometer och 620 höjdmeter. Snyggt så.
Efter träningen så skyndade jag mig att svänga ihop en omelett och därefter begav vi oss av till skogen för att plocka lite mer hjortron. Vi fick några i alla fall. Just nu så har jag precis varit iväg och hämtat upp lite presenter åt Amanda inför hennes födelsedag på söndag. Hon är så nipprig nu att hon inte kan sitta still när hon inte vet vad det är...
Fastän poker och skidåkning
är två saker som är så olika varandra som det bara är möjligt, finns det kanske
ändå vissa likheter, som förklarar varför så många skidåkare gillar poker.
För det första krävs det väldigt mycket disciplin i båda aktiviteterna. För att
bli bra på att åka skidor måste man göra det om och om igen, tills tekniken är
helt sammanfogad i ens hjärna. Man ska inte behöva tänka på tekniken när
startskottet går av. I poker är det exakt samma. De grundläggande strategierna
ska vara så självklara till spelaren att alla beslut kommer nästan direkt. Och
i båda aktiviteterna tar det åratal före man faktiskt blir bra på
sporten/spelet. I detta inlägg går vi igenom ett par kända skidåkare, som också
är aktiva i pokervärlden. Om du själv blir sugen av att spela på poker, kan du
ta en titt på sverigeautomaten för att få en bättre bild på
vad som erbjuds.
Marcus Hellner
Marcus Hellner, den svenske skidåkaren som blev
OS-mästare 2010 och 2014, sägs vara en riktig hejare på poker. Såsom det redan
har blivit sagt tidigare, är vägen till toppen inom poker inte en enkel en. Det
har också tagit rätt så länge för Hellner att bli sedd som ett pokerproffs. I
dagens läge spelar han för PokerStars, under sin alias M. Hellner.
Hellner började spela poker med kompisar under
alla långa träningsresor. Hans spel har ökat sakta men säkert med årens lopp,
och vid dagens läge satsar han mest på hold ‘em och omaha.
Petter Northug
Norrmannen anses av många vara en av de bästa
skidåkare i både klassisk som i fri stil. Men något som få vet, är att han
också är en riktig talang i pokervärlden. Northug spelar poker på en så hög
nivå, att hans tävlingsvinster från poker ligger runt 40,000 USD. Det är kanske
inte så mycket om man jämför med de största pokerproffsen, men det är ändå
avsevärt mycket jämfört med de flesta.
Poker och skidåkning går inte så bra ihop enligt
Northugs tränare Eirik Myhr Nossum, som lär ha beordrat stackars Petter att
sluta med pokerspelandet helt och hållet. Det kan alltså hända att Northug inte
kommer att bli ett fullfjädrat pokerproffs, så länge som han ännu är aktiv inom
skidåkning. Norrmannen är dock redan 31 år gammal, och det är inte säkert hur
många år till han kommer att verka inom skidning. Kanske ser vi honom flytta
över helt och hållet till poker inom ett par år.
Detta verkar vara ett attraktivt val för många
atleter. Dansken Thomas Gravesen är nuförtiden en pokerspelare på heltid, och
har gjort en rätt så bra karriär av det, efter att han slutade spelade fotboll
på toppnivå. Om du själv vill ta och testa dig på poker på nätet, finns det
många svenska
casinon på nätet var tröskeln är låg för att lära sig grunderna i
alla spelen.
80 kilo på stången och housemusik i Bose-lurarna, allt i sin ordning
Tjena!
Veckans första pass blev traditionsenligt ett gympass med efterföljande stakning på Elpex-fyrorna. Försöker ställa på med så mycket vikter jag mäktar med, för att verkligen utmana mig, idag så fick jag faktiskt plocka av 2,5 kilo på det sista setet i bänkpressen.
Här är dagens träningspass:
- 15 minuter stakning till Maserhallen och Actic
- Gymstyrka:
Chins med chrunch 3 x 8
Enbensknäböj 3 x 5, 57,5 kilo
"Stakning" på knä i cablecross 3 x 6, 68 kilo
Magchrunches i cablecross 3 x 6, 105 kilo
Bänkpress 2 x 5, 80 kilo + 1 x 5, 77,5 kilo
Latsdrag 3 x 5, 82 kilo
Stakkast med medicinboll 3 x 8
TRX-styrka
- 2,45 timmar stakning, till Skräddarbacken och därefter resterande del där. Under denna tid så körde jag lite stakstyrka i form av enarmsstakning, fem minuter per arm, därefter fem minuter av smirnofstakning och avslutningsvis tio stycken fartökningar á 20 stavtag.
Fick slita bitvis idag, tuffa träningar, tungt rull och otränad kille, jobbig kombo. Men jag tog mig igenom ytterligare ett bra pass. Enligt pulsklockan så fick jag ihop tre timmar, 40 kilometer och 490 höjdmeter. Den säger också att jag har tränat 87 timmar i juli, det med åtta vilodagar och utan styrketräning. Kämpa!
Prylarna redo för ytterligare ett träningspass. De får stå ut med en del slitage. Häromveckan så tvättade jag ju ur vätskebältet genom att tvätta tyget i tvättmaskinen och själva drickahållaren i diskmaskinen. Blev avsevärt mycket fräschare därefter.
När jag började mitt ”sommarlov” på nio veckor så hade jag planen att träna åtminstone 150 timmar under dessa veckor. Men ganska snart så reviderade jag den planen till att försöka hålla mig omkring 20 timmar varje vecka. Dels för att det fungerade bra, men också för att få en riktgt fin grund på mitt kanske sista ”sommarlov”. Jag har ju försökt få till två vilodagar i veckan och i princip alltid ett pass per dag, då tror jag att jag kan hålla mig på rätt sida av att bli rejält sliten. Nu är det bara några veckor kvar och ungefär såhär ser denna veckas plan ut:
