Äntligen ett riktigt träningspass! 5h+ med intervaller

Var förbi och mätte mina nya stavar som jag fick av den fina servicemannen. Eller just ja, jag fick ju inga nya stavar.. Men det är en bra regel i alla fall, tack för det fina FIS med medarbetare! Tack också för dom 20-30% jag skulle få i rabatt på pjäxor, riktigt bra erbjudande!!

Godkväll!

När jag rullade iväg i morse så trodde jag inte utfallet för dagens träningspass skulle falla sig så väl som det gjorde: holkarna släppte trots att dom nästan är helt nya, den där äckliga & lätta ständiga motvindsbrisen på näsan och en puls på knappt 100, trots att jag ligger på, nästan det jag kan. Men sen vände det, tack och lov!

Mötte upp Adam Larsson för ett gäng kortare intervaller på väg upp till Bergebo:

- Tre stycken block á tre gånger 60 sekunder maxinsats, med 60 sekunder i vila. 178 i maxpuls på dessa. 

- Två stycken block á åtta gånger 40"-20". 162 och 165 i snittpuls här.

Därefter så lämnade jag av Adam hemma i Medväga och gav mig sedan av tillbaka mot Domnarvet för att möta upp Jonatan Engdahl. Jonatan var ute på långpass, så vi tajmade ihop så vi kunde åka någon timme ihop. Det resulterade i drygt 1,30 timmar lugnt runt följande vända: Domnarvet - Bomsarvet - Smedsbo - Aspeboda - Ornäs. I Ornäs så dunkade vi på med avslutningen av dagens intervaller, tre stycken i tröskelintensitet:

- 20 minuter - 7,12 kilometer, 155 snittpuls, 165 maxpuls, 35 höjdmeter, 21,3 km/h snittfart

Tre minuter vila

- 10 minuter - 3,30 kilometer, 162 snittpuls, 169 maxpuls, 35 höjdmeter, 19,7 km/h snittfart

Två minuter vila

- 5 minuter - 1,73 kilometer, 164 snittpuls, 171 maxpuls, 15 höjdmeter, 20,7 km/h snittfart

Detta block med intervaller startade vid kiosken i Ornäs, gick via Domnarvet, Gammelgården & Kvarnsveden och avslutades i Mellsta. Planen var sedan att åka lugnt i de 15-20 minuter som var kvar hem. Men när jag nästan var hemma så kände jag mig så pass pigg och dessutom så ville jag få till en full hand, så jag avslutade med drygt 45 minuters åkning i Skräddarbacken, fina höjdmeter! Totalt blev det 5,10 timmar, 85,66 kilometer och 850 höjdmeter. Endast stakning på mina Elpex 4-3. Kändes riktigt bra på intervallerna och även mer eller mindre under hela passet. Trots en rätt så skaplig träningsvärk från gårdagens gympass! Hoppas det fortsätter i denna stil nu och att jag snart kan springa igen.

Träningssällskap och deg lär in

Det var ett riktigt ”ryssgym” i källaren på Actic, där jag tränade igår  

Tjena tjena!

Idag ska jag få sällskap på träningen, ska följa med Adam Larsson på hans klassiska intervaller, jag ska staka. Därefter så fortsätter jag väl mitt pass i en-två timmar till. Kanske lägger in någon mer intervall mot slutet, då har jag ju kört något av ett ”vasapass” i alla fall..

Börjar ju bli lite nervös kring hela den här pappagrejen. Först tänkte jag att jag utan problem kunde klara mig från att jobba hela sommaren, utan inkomst. Men oron dyker ju upp när jag tänker hur dyrt allting blir. Så vete tusan hur det ska bli, lär ju ha in lite pengar. Om någon vill ha sina fönster putsade så kan jag göra det, om någon behöver ha en rullskidslektion så löser vi det och om någon vet något jobb på några (2-4) veckor så är jag intresserad! Det här med A-kassa och skit är väl helt uteslutet antar jag?! Aldrig varit med i något och aldrig satt mig in i det. Sådant är väl för nyanlända och/eller sossar?! Kom gärna med lite tips och tankar tack.

Hörs lite senare!

Nypremiär på gym och skaterull

Tjo!

I något desperat försök till att öka motivationen så griper man ju efter dom halmstrån som dyker upp. Häromdagen fick jag en idé om att jag skulle börja gymma igen, även på sommaren. Inte max och inte hypertrofi (muskelbyggande), utan typ 5-6 repetitioner. Tänker väl mest att jag behöver något nytt för både fysiken och det mentala. Verkar ju ha skitit sig helt hela det här med sub 70 och vikten. Det var ju en av anledningarna förra sommaren till att jag inte ville gyma. Men det är nya tider nu. Och jag tror också att gymstyrka kan vara ett bra sätt att utmana mig på och ger en liten utveckling. Den som lever får se. 

Jag tog mina skaterullskidor till Actic vid Maserhallen här i Borlänge för ett premiärpass idag. Det var ett rätt så bra gym, det mesta av det jag behöver finns där. Jag bombade av följande pass idag:

- Chins med crunch (sneda knäuppdrag) 3 x 8

- Enbebsknäböj 3 x 5, 50 kilo

- "Stakning" knästående i cablecross 3 x 5, 64 kilo

- Magchrunches i cablecross 3 x 6, 96 kilo

- Bänkpress 3 x 5, 70 kilo

- Latsdrag 3 x 5, 68 kilo

- Stakkast med medicinboll 3 x 8

- TRX-styrka i cirka 20 minuter

Kändes rätt bra att få ge musklerna en omgång. Och som sagt så blir det ju något nytt både för det fysiska och psykiska. Det behövs. 

Jag avslutade mitt träningspass med en vända i Skräddarbacken på rullskidorna. Totalt fick jag ihop 1,50 timmar, nästan 29 kilometer och 315 höjdmeter. 

En ytterligare träningsdag avklarad. Bara att tugga vidare. 

Premiärtur på fyrorna

Tjenare mina goda läsare där ute.

Efter mycket om och men så tog jag mig ut sent i förmiddags. Motivationen igen. Det funkar lite som så för mig att blir det något annat som igår när vi var tvungna att åka in, då tappar jag fokuset och suget att träna försvinner direkt. Visserligen blev jag ju orolig för Amanda + bebisen, samt trött av att sitta där inne en hel dag, men sedan efter det så fanns ingen motivation kvar, igen. Jag har ingen riktig plan än, har inte suget efter att köra intervaller, kan inte springa, på gränsen till ont här & var och så vidare. Jag ska försöka träna på bara, efter känsla. Jag borde ju köra en massa "Vasapass" också, men nja.. Ingen idé att tvinga mig själv till något. Det tråkiga är ju också att jag "måste" träna mina 3-4 timmar per dag, annars kan jag lika gärna skita i det. Så jag sätter ju en onödigt press på mig själv hela tiden, vilket också stressar upp mig onödigt mycket. Men som vanligt så kommer jag väl fram till ungefär samma slutsats i dessa frågeställningar och "bekymmer": bara att nöta på och kämpa vidare, det vänder!

Idag så blev det i alla fall ett riktigt fint pass. Jag hittade nämligen en bana uppe i Skräddarbacken som på mina Elpex-fyror (premiär för i år. Helvete vad tungt dom rullade till en början) tog drygt 65 minuter och mätte närmare 16 kilometer. Försökte få så mycket backar jag kunde. Motivationen växte faktiskt under passet och jag blev mer och mer taggad. Skönt att det kan vända så. Jag var ute i tre timmar, åkte 44,3 kilometer och plockade 695 höjdmeter. Enbart stakning så klart. 

Efter träningen så har det blivit en del pysslande här hemma. Stackars Amanda får inte göra så mycket alls, så det blir ett lite tyngre lass på mig där. Det är lite dubbeltrist, då hon hatar att sitta still, medan det är det bästa jag vet. Men vi ska nog ta oss igenom det också!

Fram och tillbaka

 

Tjenare!

Sex timmar var vi inne på förlossningen igår. Fick väl inga direkta svar, men det verkade inte vara akut, så vi fick åka hem igen. Hoppas det stabiliserar sig nu och att Amanda mår bättre. Resten av gårdagen blev det inte många knop gjorda, båda var rätt trött och slut. Hade ingen ork eller lust till träning. Har inte det idag heller om jag ska vara ärlig, men jag måste väl försöka mig ut. Ska jag vara ledig så måste jag försöka träna i alla fall.. Fan vad tråkig jag blivit på bloggen, jag vet det och ska försöka skärpa mig framöver. 

Inne igen

 

Det fick bli ett snabbt uppvaknande klockan 06,00 när Amanda väckte mig och berättade att hon hade samma symptom med värkar och samma känslor som senast hon åkte in. Trettio minuter senare så är vi nu på antenatal-avdelningen (förlossningen) i Falun. Vi lade oss klockan 23 igår efter en trevlig middag, jag somnade direkt men är ändå som ett lik just nu, så stackars Amanda som knappt sovit på flera dagar mår nog än sämre.. Nu får vi se vad som väntar framöver, de närmsta timmarna och även dagarna. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Jag är ju rätt trött och sliten, trots bara 15 timmars träning denna veckan, dessutom så värker ju hälsena och vad fortsatt. Så vila bör ju vara det smartaste på alla plan. 

Nu håller vi tummarna för att allt går bra för Amanda igen!

Bärsele från Babybjörn

Tjenare!

Förra veckan så fick vi hem en riktigt fin bärsele från Jollyroom, tillverkad av Babybjörn. Modellen heter "Babybjörn One" och den lämpar sig väl till utomhusaktiviteter. Den är gjord i ett vattenavvisande material, dessutom så andas tyget, vilket gör den smidig att använda vid exempelvis promenader och vandringar. 

Man kan använda selen på fyra olika sätt: tre positioner på magen och en på ryggen. Selen går att använda från att barnet är nyfött, utan något speciellt inlägg och ända tills barnet väger cirka 12 kilo. Selen uppfyller också säkerhetskraven  EN13209-2:2005 för bärselar.

När jag provade selen så var den lätt att ställa in, den satt väldigt bra över både axlar och höfter. Det ska bli ett sant nöje att få använda denna ute i naturen när bebisen kommer i höst!

Veckans tredje fyratimmarspass

Idag blev det några drickapauser, trots att jag använder mig av min vätskeryggsäck från USWE

Tjohej!

Vad passade inte bättre på midsommardagen än att staka i fyra timmar tillsammans med Adam Larsson?! Det var faktiskt rätt så kul och kändes bra i närmare tre av fyra timmar denna gången. Vi körde en fin vända till Falun och tillbaka, det brukar faktiskt vara skönare och lättare att träna länge när man kör på en längre vända, istället för att skarva omkring. Såhär åkte vi idag:

Kroppen kändes okej, men hälsenan värker satan. Kunde inte gå upp på tå i stakningen, då hugger det som en kniv rätt in i senan/vaden. Kan fortsatt inte gå riktigt. Har försökt att stretcha och massera lite, hoppas det släpper snart för jag vill verkligen kunna springa mer i sommar, det är något jag tycker om mycket.. 

Fick ihop 61,8 kilometer och 570 höjdmeter, enbart stakning på mina Elpex 4-3:or. Idag så var det blöt asfalt och således mycket tyngre rull. Sjukt vad det kan skilja på samma par skidor. 

Nu har jag precis städat huset och även förberett inför grillmiddag. Det är mycket att stå i nu när Amanda inte får göra något, men det är bara att gilla läget.

Amanda hemma, hälont och träning igen

 

Igår hälsade jag på Amanda någon timme mot kvällningen. Inte speciellt kul att vara inne på sjukhuset ensam, speciellt inte under midsommar. Personalen skulle dock inte göra något mer med henne än att observera, så om hon lovade att ta det lugnt fick hon åka hem. Det blev lite gladare miner då och Boss blev överlycklig när Amanda kom hem igen, jippie!

Jag har fortfarande sjukt ont i min hälsena och upp till vaden. Samt även lite under hålfoten (har platta fotvalv). Det kanske hänger ihop. Men vad det är vet jag inte, kan knappt gå. Har också en stor och öm hallux valgus-knöl på samma fot. Det är slut med gubben nu alltså.. Det finns dock folk som har det värre!

Jag ska strax bege mig ut på ett nytt stakpass på några timmar igen. Vad håller man på med ens? 

Stabil insats i Orsa, med knak i hälsenan

 

Grinar illa efter målgången, inget kastande ner i gräset denna gången. 

Foto: Längd.se

Tjena!

Två löprace på två dagar var kanske lite tufft. På uppvärmningen så kändes det inte så illa ändå, hade lite lätt träningsvärk i baksida lår bara och var väl kanske inte alldeles på topp. Jag var heller inte lika nervös som jag brukar vara, det var rätt skönt. Planen var att springa "typ tröskel", inte spränga mig och få en tid en bit under timmen. Jag höll skaplig fart och tyckte det kändes helt okej. Kände rätt tidigt att jag inte hade benen för att springa fortare, höll kilometrar omkring 3,40-3,55 mestadels. Ett bra tempo som jag borde hålla rätt lätt. Men just på Orsakajt'n som knappt har någon höjdmeter så är det ändå rätt svårt att springa fort. 

Banan för i år var något omgjord vid hälften och även förlängd med 500 meter från föregående år (15,8 kilometer totalt). Jag hade precis 38 minuter efter en mil och 57,33 efter 15 kilometer. Fysiken är skapligt bra, gick inte riktigt att ta ut mig idag bara, men jag är ändå rätt nöjd efter en skapligt stabil insats. 

Med 250 meter kvar så skulle jag lägga in en dödsspurt där jag hade förhoppningar om att springa ifrån framförvarande löpare, jag tog in något, men sedan knakade det till i min hälsena/vad. Samma hälsena/vad som jag haft ont i från och till i cirka två månader nu. Jag tog mig knappt i mål, fick halta och spring-hoppa på ett ben. Måste ha sett rätt sjukt ut. Men i mål kom jag i alla fall. Nu värker hälsena och vad, jag är rätt öm i den. Men det är i alla fall ingen senknarr, så jag hoppas det släpper fort. 

Mäktigast med dagen var att få träffa på och byta några ord med Olle Walleräng. Olle som är ett år yngre än mig som jag tävlade emot och tränade några pass med förr om åren, har inte sett honom IRL på många år. Hann vann idag ganska komfortabelt. 

Resultat från tävlingen hittar ni här. 

Siffror från klockan:

1,00,45 timmar

15,84 kilometer

182 snittpuls

198 maxpuls

70 höjdmeter 

Trevlig midsommar på er nu, själv ska jag in och hälsa på min tjej och tillika mamma till min framtida son på sjukhuset. Stackars Amanda som måste ligga kvar där en natt till.