fredag, april 21, 2017

Säsongssammanfattning 2016/2017



Tjenare vänner!

Tänkte dela med mig av lite tankar och göra en sammanfattning av den just gångna skidsäsongen. Detta är nog min bästa säsong hittills i karriären, i alla fall om vi tittar på endast långlopp, vilket jag de senaste två åren satsat på. Tidigare bra säsongen är 2006/2007, där jag tog poäng i alla Sverigecup-tävlingar, utom ett 15 kilometerslopp i skate, samt blev 14:e på SM-femmilen, bland annat. En annan riktigt bra säsong är 2012/2013, där var höjdpunkten bronset på SM-stafetten och 8:e-platsen på SM-sprinten, mer om den säsongen hittar ni här.

Ska vi börja då?! Och som ni kanske redan förstår så stakade jag enbart alla klassiska lopp?!

November

Jag drog upp till Bruksvallarna några dagar innan tävlingarna. Syftet med den resan var att få bra träning på snö, men också att köra en tävling. Premiären för min del blev 15 kilometer klassiskt, där blev jag 83:a. Ett lopp som varken kändes dåligt eller bra, det var ett stabilt lopp där jag märkte att grunden fanns där, men den där sista farten saknades. Jag lyckades placera mig på den övre halvan i alla fall, vilket jag året innan misslyckades med.



Helgen efter Bruksvallarna så väntade Sverigecup uppe på Idre fjäll, precis som helgen innan så åkte jag dit någon dag innan för att få några fler skidmil och ytterligare en tävling. Denna gång blev det 15 kilometer skate. Placerade mig på en 48:e plats av drygt hundra deltagare. Det kändes också stabilt, bättre än tävlingen helgen innan, så det kändes att formen gick åt rätt håll.


December

Jag inledde mitt tävlande i december med att sedvanligt köra björnjakten i Älvdalen. Som vanligt så kördes det 10 kilometer skate på lördagen, där blev jag nia och på söndagen körde vi jaktstart, 10 kilometer klassiskt, där blev jag femma på etappen och femma totalt. Den första tävlingen för året som gick riktigt bra! 

   

En vecka senare så stod jag på startlinjen på Järnaspelen i Dala-Järna. Här var tanken först att få ett 15-kilometerslopp, men snöbristen gjorde arrangörerna tvungna att korta ner tävlingen till en sprint. Inte fel det heller, speciellt inte när det bjöds på så bra motstånd som den tidigare VM-åkaren och SM-medaljören i sprint: Jens Eriksson. Efter en bra prolog där jag blev delad etta med Jens så vann jag sedan min semifinal och blev därefter tvåa, slagen av Jens. Ett skapligt lopp, tyckte inte tekniken satt till hundra i stakningen, annars så var jag rätt nöjd.


Jag avslutade sedan december med två stycken träningsrace. Det första var Grönklitts julmarathon, där blev jag missnöjd åtta och det andra var ett tio kilometer långt skaterace med DSA på nyårsafton, där blev jag tvåa efter VM-åkaren Karl-Johan Westberg, riktigt bra känsla i detta loppet.


Januari

Det nya året inleddes med kanske säsongens bästa långlopp när jag blev åtta på AXA ski marathon. Det hade kunnat sluta ännu bättre om jag inte ramlat på en isfläck uppför(!) och tappat andraklungan jag låg i, tillsammans med Jerry Ahrlin, Gabriel Thorn och Andreas Svensson. Men känslan och skidorna var riktigt bra i detta lopp! 


Den 14:e januari så blev jag tvåa i premiärupplagan av Skistart Ski Marathon, slagen av norrmanen Vinjar Skogsholm som senare blev topp-25 på Marcialonga. Var i bra slag här och drog upp en långspurt med nästan en kilometer kvar, fick stryk med under en halvsekund, men slog både Kalle Gräfnings och Gabriel Thorn, inga dåliga skalper. 


Med Skistart i bakgrunden och brillor från samma gäng så är man aldrig fel ute

Redan dagen efter Skistart Ski Marathon så stod jag på startlinjen igen, denna gång i Bergebo. Nu var det 10 kilometer klassiskt som gällde. Här lyckades jag bli fyra i ett starkt startfält. Trots att jag var rejält sliten sedan långloppet dagen innan.



Efter de två succéhelgerna så hade jag goda förhoppningar om att upprepa fjolårssegern i Grotfallsrundan, tyvärr så hade jag slitits med en krånglande mage under hela veckan innan. Hade alla magsjukesymptom, förutom att jag spytt. Jag var tveksam till start, men valde ändå att åka dit. Väl där så lyckades jag med en heroisk insats mentalt att hänga med Peo Svahn och Axel Bergsten tills det var två kilometer kvar, blev ändå trea med en bedrövlig känsla och kraftlöshet.



På onsdagen tre dagar efter Grotfallsrundan och med en fortsatt krånglande mage så drog jag ner till Stockholm och Täbys konstsnöspår för att försvara förra årets DM-guld. Jag lyckades med den bedriften och tyckte att jag fick till ett bra lopp, trots att jag inte kände mig helt pigg innan. 

Jag avslutade tävlandet i januari med att vinna Sixten Jernberg Memorial Race i Lima. Ett lopp över cirka 50 kilometer, fördelat på två varv och med en rejäl dödsbacke på cirka två kilometer per varv, samt en galen uppförsbacke innan målgången. Jag var fortsatt inte helt kry i magen, slet väldigt under loppet och inför målgång så var vi en klunga på sex personer, trodde aldrig att det skulle gå vägen. Men jag drog i rätt hög fart in emot den sista backen inför målgång, blev passerad av Axel Bergsten, lyckades hänga med honom över krönet och glida om honom in i mål som en supernöjd vinnare!


Februari

Från första helgen i februari och ytterligare två helger fram så skulle ett av vinterns stora mål avgöras, nämligen: Skistart Ski Challenge. Det första loppet av dessa tre var Wadköpingsloppet i Örebro. Ett stabilt och bra lopp av mig. Känslan var helt okej. Dock så var det ett speciellt lopp med 13 varv runt en tre kilometer lång slinga. På sista varvet så hade Kalle Gräfnings nästan avgjort, när han sedan faller på eget bevåg, jag kommer förbi honom upp i täten med Robin Bryntesson i ryggen, väljer då att släppa förbi Robin inför sista utförsbacken in emot mål, dumt beslut då jag blev ifrångliden och således gick i mål som tvåa.


Andra helgen i februari så väntade det en långresa ner till Ulricehamn för att köra Västgötaloppet. Fem varv på en riktigt fin åttakilometersslinga. På detta lopp så kände jag att det finns lite ork och jävlaranamma i mig. Valde fel skidpar innan start (visade det sig under loppet) och fick slita som ett djur, folk bakom mig sköt på mig rejält och de framför försvann iväg, i varje utförsbacke. Ändå så lyckades jag slita mig in på en andraplats efter vasalopps-22:an Andreas Svensson. Nöjd med den insatsen!



Sista loppet i Skistart Ski Challenge var det anrika Skinnarloppet som jag åkte för första gången. Efter ett inledande varv på tre kilometer där mina skidor inte gick jättebra och jag fick slita hund, så började dom därefter gå bättre och kroppen svarade skapligt. Dock inte tillräckligt bra när Bill Impola och Peo Svahn får en lucka i början på det första av de två längre varven. Men av någon anledning så hade jag inte riktigt kämparglöden att ens försöka gå med dom, hamnade istället i en klunga tillsammans med Dan Moberg och Senare Robin Bryntesson. Vi höll ihop till målgången, jag lyckades inte utmana Robin om tredjeplatsen, men kom in på en skaplig fjärdeplats och säkrade med det totalsegern i långloppscupen


Februaris sista tävling blev kortvasan, där jag slutade på tredje plats, ljusår bakom Anton Karlsson och Anders Solin. Hade på lite känn att en förkylning var på ingång strax innan start. Fick gå på rött i första backen när Anton tryckte på och vi blev tre killar loss där framme, jag hängde med i totalt fem kilometer och åkte resterande del av loppet själv. Känslan var inte alls bra och senare på kvällen bröt en förkylning med halsont ut. 


Mars

Första söndagen i mars innebar för åttonde året i rad att jag stod på startlinjen till Vasaloppet, uppe i Berga by. Efter en fin säsong så hade jag förhoppningar om att knipa min andra topp 50-placering. Men dels så blev jag förkyld efter kortvasan och dessutom så är det någonting som låser sig mentalt för mig på detta skitskidlopp. Slet som ett djur uppför första backen, kroppen svarade inte alls, det låste sig och krampade i ländryggen så jag inte fick luft, låg med damtäten uppe på myrarna och körde allt jag hade för att bara orka hänga med klungan. Tappade den klungan upp emot Risberg, min dricka hade frusit under första milen, jag stannade till i Risberg och sa till pappa att jag troligen kommer bryta, men tänkte att jag måste fortsätta åka ett tag till. Blev ikappåkt av en stor klunga som jag släppte och ytterligare en stor klunga som jag med nöd och näppe lyckades hänga med över kontrollen i Evertsberg. Innan Oxberg så kastade jag mitt bälte som fortfarande var fruset, var rätt uppgiven men hade bestämt mig för att gå i mål. Lyckades plocka några placeringar in mot mål och på just målrakan så passerade jag damsegrarinnan Britta Norgren, kom i mål som en mycket besviken 104:a, första gången utanför topp-100.


Helgen efter Vasaloppet så var det nypremiär för det gamla loppet vid namn Raiden, eller Idreraiden som det hette i år. En tvådagarstävling på totalt tio mils skidåkning. Första dagen 58 kilometer klassisk skidåkning från Lövåsen, via Grövelsjön, tillbaka till Lövåsen och målgång nere i Idre by. Känslan var okej och vi blev snabbt två stycken som segern skulle handla om, mig och Jonathan Hedbys. Med två mil kvar så ramlar Jonathan, jag frågar om allt gick okej och fortsatte sedan åka på i samma takt, när jag såg att han var på benen en bit bakom mig så bestämde jag mig för att försöka öka en aning och hålla avståndet in i mål, det lyckades jag med och kunde glida i mål som etta på den första etappen.


Dag två på Raiden så väntade det 42 kilometer skate, från idre Fjäll ner till Särna. Jag tog ledningen direkt och gick ut i tröskelfart. Efter några kilometer så var det bara jag och min bror Jonatan kvar. Målet för dagen var att dels försöka bevaka segern, men också att hjälpa honom att dra. Så vi rullade på i bra tröskelfart ända ner till tre mil ungefär, då började Jonatan bli sliten, så vi fick sakta ner farten en aning, för att han skulle orka med, kändes ändå rätt skönt och omotiverande för mig at mata på det som fanns. Med några hundra meter kvar till mål så ökar jag farten en aning och kan återigen vinna, både etappen och totalt!


Efter Vasaloppet är det svårt att finna motivation till tävling, så jag brukar vilja tävla, för att ha något att träna för. Den 18:e mars så ställde jag därför upp i Lilla-SS hemma i Falun, 10 kilometer skate. Tre stycken med i H21 bara, de två andra startade framför mig. Jag öppnade onödigt hårt och var ikapp redan efter tre kilometer, fick slita för det resten av loppet. Lyckades dock vinna H21. Kul med en seger.

April

De två sista tävlingarna för säsongen blev Grönklittsjakten, första helgen i april. Dag ett så stod det "15" kilometer skate på programmet, tre varv på en bana som mätte 4,3 kilometer enligt min klocka. Efter ett skapligt förstavarv så upplevde jag det som att skidorna "dog", hade inte riktigt motivationen till att ta ut mig mer heller. Efteråt så visade det sig att skidorna "dött" för de flesta då vi bjöds på ett väderomslag. Jag blev i nionde man på etappen.

Dag två i Grönklittsjakten var lite mer "min kopp av te", två varv på samma bana som dagen innan, men denna gång klassiskt stil, eller snarare stakning. Jag gick ut rätt hårt och plockade totalt fyra personer. Hade riktigt grymma skidor och en bra känsla i kroppen. Lyckades vinna etappen och bli femte man totalt, en bra avslutning på säsongen alltså!



Tack till alla inblandade, ingen nämnd och ingen glömd. Utan er är inte min skidsatsning möjlig! Nu snart startar jag upp ett nytt träningsår!

torsdag, april 20, 2017

Hemfärd idag


Fått bra färg i plytet, solarierna fungerar klockrent uppe i Grövelsjön ska ni veta

Då var dagen för hemkomst här. Både skönt och trist. Men med tanke på att det idag är mulet och snöfall så känns det ändå rätt skönt må jag säga. 

Under gårdagen så var vi ut på ytterligare en expedition; promenad från Sjöstugan till Silverfallen. Cirka åtta kilometer och lite drygt en timmes promenad. Uppe vid Silverfallen så fick jag åter syn på staketet och således gränsen över till Norge, så jag fick lov att ta en löptur upp dit och över gränsen igen. Ställde mig i Norge och släppte av en brakskit, sen joggade jag ner till Amanda och Boss igen. 

På kvällen så var vi på en föreläsning om renar och samer här på hotellet. Intressant minst sagt. 

Några bilder från igår:

 
    
Drömmen med polariserande linser uppe på fjället!

onsdag, april 19, 2017

Idag har vi varit utomlands

 
Tjena tjena!

Gårdagens skidtur

Vi har det fortsatt bra här uppe. Igår var det sol hela dagen, utan ett enda moln. Totalt så åkte gick vi 22,5 kilometer på strax under fyra timmar. Förutom att vara upp på Storvättershågna så avslutade jag också turen genom att hetsåka upp på Jakobshöjden (1103 möh) och sedan genskjuta Amanda och Boss ner på leden igen. Vi fick lite färg i ansiktet efter gårdagen, vi spenderade nämligen några timmar ute på altanen vid husväggen. 

Dagens utomlandsresa

Jag hade två (för Amanda hemlighållna) "skidmål" denna resa. Det ena var Storvättershågna och det andra var att åka in i Norge. Som ni redan läst så klarades det första målet av igår. Idag bockades även det andra av, jippie! Vi tog bilen ner till sjöstugan, därefter åkte vi längs med Grövlan i några kilometer innan vi korsade den: 


Vi fortsatte sedan uppåt längs några leder som jag inte minns namnet på. Stannade till då och då för att kolla hitta.se-appen i friluftsläget, för att se om vi var på rätt väg och efter cirka sju kilometer och 50 minuter så nådde vi den Norska gränsen:

 
 
 
Vi steg över på "den andra sidan", drack lite vatten och sedan vände vi hemåt igen. Det fanns en annan väg att ta ner till Sjöstugan, vilket vi gjorde och kom tillbaka till den över följande fina hängbro:

 
 
Tillbaka vid Sjöstugan så övertalade jag Amanda att ta bilen hem, så jag fick åka skidor. Så jag fick avsluta dagens fintur med en mäktig backe tillbaka upp till fjällstationen. Idag så körde jag i princip bara stakning, dels för att underhålla musklerna lite, men också för att det på stora delar av turen bara var ett eller två klassiskt dragna spår. Hur som helst så var det grymt fina förhållanden och även miljöerna är helt makalösa här uppe. Fick faktiskt en del träning idag då Amanda hade Boss framför sig med en dragsele  så bitvis var det tävlingsfart för mig och bitvis var det rätt så lugn åkning. Totalt skramlades det ihop 15,7 kilometer på 1,42 timmar. 

Några fler bilder:

 
    

tisdag, april 18, 2017

På Dalarnas tak

 
   
10,5 kilometer upp till toppen av Storvättershågna, lite drygt två timmar. Inte allra finaste föret då de var en del lös nysnö uppe på skaren. Men vädret sviker inte. Nu väntar lite lunch!

måndag, april 17, 2017

I paradiset

 
    
 
  
Skapligt att komma upp hit till en rejäl vårvinter med mycket snö och sol!! Vi har ätit en grym trerättersmiddag just och nu är vi tillbaka på hotellrummet. Vi ska nog kunna trivas här i några dagar med helpension! Innan middagen så tog vi en liten gångtur uppåt fjället, trots att klockan nästan var 18 så lyste solen och det var skare, drömmen. Har inte upplevt ett sådant drömföre på hela vintern. Mäktigt är bara förnamnet. Imorgon så tänkte jag lura ut Amanda på en tur upp till dalarnas högsta punkt; Storvättershågna, 1204 möh. Bara 9 kilometer och 400 höjdmeter. Tror kanske inte hon riktigt insett "allvaret" i det hela än. Men det ska nog gå bra, får mata henne med lite energibars bara. Ser ut att bli drömväder även imorgon också!


Ortorexikern

 
Fortsätter väl min ortorexistiska livsstil med att träna och fasta. Dagen såhär långt;

- Uppgång 09,30. 

- En svart kopp kaffe. 

- Löpning med 10 kilo viktväst, 30 minuter, 5,52 kilometer, 120 höjdmeter. Nygårdarna - Skräddarbacken - Kalkberget - Bjusanvägen. Sista två km under 4,00 min/km, visserligen utför. Men ändå. 

- TRX-programmet, ett set á sex övningar. 

Nu lunchar jag; en vattenflaska, en burk Coca-Cola Zero (torsk på det) och proteintillskottet salpro. Vi ska strax bege oss mot Grövelsjön och vår lilla minisemester där. Kommer bli riktigt grymt, och jag har faktiskt med mig skateskidorna för skojs skull. Tänkte jag skulle vänta med att äta tills middagen ikväll, allt för att försöka stävja min övervikt som börjar te sig i orimliga nivåer.

söndag, april 16, 2017

Träningstips från de svenska mästarna och ett eget försök till att lämna dekadensen

Kära vänner, jag kan med stolthet åter presentera ett tips från två av bloggens allra största favoriter, nämligen de svenska mästarna i stafett från i vintras: Simon "S2A" Andersson och Jesper "Jassenyz" Nyström:


"Nu när påsken är över så vill man ju gärna bli av med all påskmat så snabbt som möjligt. Då är det ju lätt att man blir lika ivrig som Jassenyz och bränner av 1h i 4:30-tempo. Men då står man där med löparknä, hälsporre och diabetes om 1 vecka. Så mitt tips är att börja lugnt med löpningen och helst på mjukt underlag samt gärna i ett par Hoka-skor. För sommaren är lång och man vill kunna springa ända tills snön kommer igen."


Ord och inga visor alltså. Vad tycker ni om dessa tips från våra idoler? Min förhoppning är att vi med jämna mellanrum kan få ett litet tips nu och då!

För min del så kan jag väl inte riktigt säga att jag följde detta eminenta träningstips. Jag tog på mig viktvästen och drog med mig Boss på en dödslöpning uppe på Tjärnaberget, 32 minuter och 5,33 kilometer. Försökte springa ifrån ångest av matätande, krogbesök och utebliven träning, gick rätt bra ändå faktiskt. Därefter så körde jag mitt TRX-program, fortfarande med viktvästen på, det var ett rent helvete. Nu blir det Tacos och sedan måste vi väl ta tag i det här med den uteblivna solbrännan också.



Åter från de döda

OBS, känsliga tittare varnas! 

 
Detta är den mörka verkligheten. Leif GW Persson skulle framstå som en anorektiker bredvid mig. 

Promenaden igår var trevlig och bjöd på både sol & snötäckt mark:

 

    
 
Två timmars promenad och cirka nio kilometer. Runt Snickarbodarna och Pransbodarna. När vi sedan kommit hem så spenderade jag stora delar av dagen i sängen. Lyckades få med mig en ny keps hem från besöket på liljan kvällen innan, den var gjord i bly. 

Mot kvällningen så åkte vi hem till mina föräldrar på en ny påskmiddag. Ständigt detta ätande. TRX-banden blev ju bara en dröm och var verkligen en omöjlighet att genomföra igår. Vi ger det ett nytt försök idag, men först ska huset städas. Jag har viktvästen på mig redan nu. Förmodligen tar jag mig också en joggtur senare. Måste försöka förhindra mitt fördärv. 

lördag, april 15, 2017

Att man aldrig lär sig

 
 
Amanda tvingade ju ut mig på Liljan och Lasse Stefanz igår. Idag mår man ju därefter. Nu sitter jag vänster bak i Suzuki-jeepen och vi är på väg mot Länsan för att gå en långpromenad på några timmar. Det kan ju bli spännande. Sjukt taggad på det just nu. Skulle dessutom ha kört lite TRX-band, men som det ser ut just nu så kan det bli en aning kämpigt... Att man aldrig lär sig. 

fredag, april 14, 2017

När bokstavskombinationen får fritt spelrum

Ja, ni förstod kanske allvaret i morse? Fettet hängde i drivor runt mig, jag fick nätt och jämt på mig mina kläder. Paniken växte och jag hade bara en uppgift: träna. Drog på mig Amandas viktväst på 10 kilo, hela jag är ju en stor jävla viktväst för tillfället, så tio kilo extra gjorde väl varken till eller från. Tog sedermera på mig mina nya x-talon 212 och plockade med mig mina stavgångsstavar. Därefter gav jag mig av uppåt Bjusan med målet att springa så fort jag kunde i en halvtimme, det var ingen vacker syn och det gick inte fort, men jag rörde mig framåt i alla fall. I den decimeterdjupa nysnön och med en kroppshydda av sällan skådat slag så kom jag 5,18 kilometer och klättrade 125 höjdmeter. Snittpulsen blev 156 och maxpulsen 171. Så jag kanske inte maxade helt, men jag tog då i. Ställde mig på vågen efter träningen och den visade 74, något bättre i alla fall, men ändå så långt ifrån att vara en normalviktig Svensson som det bara går. 


Efter min träning så passade jag på att stress-skotta av den snön som fallit, mest för att få röra på mig. Sedan kom Amandas pappa förbi och frågade om jag ville följa med och tvätta min bil, då han skulle tvätta sin. Där var jag inte sen at haka på, för en ren Benz är ju om inte en Porsche, så i alla fall en ren Benz. Det räcker långt även det kära vänner!


När biltvättandet var avklarat så slutade Amanda jobbet, då fick jag följa med henne på favoritaffärer såsom blomsterhandeln och överskottsbolaget. Mina tankar var dock på andra håll: hur fan ska jag bli miljonär och hur ska jag bli smal igen?! Ett bra tips där är ju att sluta handla onyttigheter, då spar man pengar och viktuppgång. Borde kanske testa det. Längtar tills börsen öppnar igen efter alla dom här röda dagarna, så jag kan få handla lite. Avanza zero, Spiltan aktiefond investmentbolag, industrivärden, investor och så vidare är det jag tänkt lägga mina småpengar på. Planen är att nå en miljon snart, men jag ska inte nöja mig där har jag lärt mig, det gäller att sikta högre. Ni får skratta åt mig om ni vill, men jag har som mål att kunna leva på något annat än att jobba 7-16 hela min arbetsföra livstid. Så det så. 


För att fortsätta stilla mina tankar och min rastlöshet så gick jag ner i källaren och städade lite i "mitt" rullskidsförråd, märkte upp mina rullskidor och monterade ett par nya med fyror fram och treor bak. Ni ser nu följande uppsättning: 2:or - 3:or - 4:or - 4-3:or. Rullskidan är min favoritstomme Elpex Team 610.


Idag fanns det ingen hejd på kreativiteten. Jag borrade och skruvade i taket nere i källaren så att jag kan ha mina TRX-band. För dom måste jag använda imorgon, om vi ska få någon form av rätsida på detta sjunkande skeppet. 

Nu väntar påskmiddag hos Amandas föräldrar, så imorgon kommer väl vågen i det närmsta visa tresiffrigt, jag bävar för det..