Tragiska händelser
Hemma igen.
Lång resa, lång dag. Jag brukar inte kommentera allvarliga nyhetshändelser här på bloggen. Förhåller mig mest kring mitt liv och mina tafatta försök till att uppnå bättre resultat i skidspåret. Men gårdagens händelse river upp en del känslor även för en hårdnackad person som jag. Vi lyssnade på P4 i bilen hela vägen ner igår. Väl framme vid boendet så ägnade jag en lång tid till att surfa runt på diverse nyhetssidor och forum, för att på något sätt kunna få klarhet i vad fan det är som skett.. För första gången är jag skärrad och rädd. Rädd över vad som komma skall och vart världen är på väg. Jag tänker inte blanda in politik eller hat här i inlägget. Men det väcker starka känslor och som sagt rädsla. Det känns inte till hundra bra att sätta ett barn till denna trasiga värld. Kan vi garantera trygghet för våra barn och för kommande generationer? Jag låg länge och tänkte på det igår. Har även funderat mycket på det idag. Tragiska händelser som dessa kommer tyvärr fortgå, även här i trygga Sverige. Jag hoppas att jag har fel.. Nu på kvällen visar det sig också att det är två misstänkta mord här i Borlänge, inte långt ifrån där vi bor. Det har även varit ett mordförsök på kvällningen i mitt älskade Falun. Vad i helvete är det som händer mina vänner? Jag är skärrad och märkbart tagen. Ta hand om varandra.
Besöket på Ullared
Ska försöka återgå till mitt vanliga jag och mitt vanliga skrivsätt.
Besöket på Ullared var tufft. Jobbigt, mycket folk, trängsel och så vidare. Det är ett visst klientel av människor som rör sig där inne. Ett känsligt uttryck att använda är "white trash", men lite åt det hållet måste jag ändå säga att majoriteten av kunderna bestod av. Undrar hur många a-kassor som spenderas där dagligen.. Man får passa sig för att kasta sten i glashus kanske, men just med bidrag har jag aldrig någonsin haft annat än mitt studiebidrag. Men jag kanske också är en "white trash". Folk verkade åtminstone snälla därnere och jag märkte inte av någonting från gårdagens tragiska händelser, mer än att ett stort antal poliser stod ute vid ingången.
Vi lyckades köpa det mesta vi var ute efter. Mycket saker till babyn. Spännande. Men ändå svårt att veta vad man ska köpa. Har vi köpt allt ens? Det är lätt att gå där inne och handla saker för handlandens skull. Den där sortens affärer skapar ett falskt behov av att köpa saker. Tur att jag inte är så impulsaktig av mig kring inköp. Ungefär en gång om året brukar jag åka ner till byxshopen i Falun och impulsköpa kläder för tio kakor ungefär, det är väl i princip så långt mitt impulsbeteende sträcker sig i det avseendet. Men som sagt så skapar sådana här sorters affärer ett falskt behov av att hamstra på sig och handla onödiga saker.
Det fanns även en net on net-butik därnere som jag blev sugen att gå in i. Men jag hejdade mig själv och tänkte: hade jag varit i behov av någon elektronik-pryl sa hade jag ju redan nu vetat vad jag ville ha och då redan köpt den saken. Så det är bara onödigt att gå dit. Sunt tänkt av mig för en gångs skull kanske?
Vi tog oss hem för en tid sedan, har packat upp och nu sitter vi däckade i soffan. Känner mig rätt trött och lite lätt förkyld är jag också. Men vad spelar det för roll? Finns nog folk just nu som har det bra mycket sämre än mig.