104:a Vasaloppet 2017. Jag tränar inte 700 timmar per år för att komma 104:a... Har haft en bedrövlig känsla idag, kroppen var inte med alls på noterna, hade kramp i ryggen från första backen, fick inte luft och kunde inte ta ut mig. Första halvan av loppet var total katastrof, jag överdriver inte om jag säger att jag knappt tog mig uppför backarna mellan Risberg och Evertsberg. Andra halvan av loppet var något mer positiv när jag bland annat plockade 38 personer från Evertsberg. Tyvärr så missade jag topp-100 med elva sekunder, det grämer mig något oerhört. Men med en stor skopa tur så slog jag i alla fall första dam; med 1,5 kilometer kvar så låg jag 35 sekunder bakom, men jag hade fått korn på henne så jag matade allt jag hade in.
Känns rätt tomt och tråkigt nu. Har ju haft en säsong där jag nästan helt klarat mig från ryggproblem, och gjort några halvskapliga lopp. Men just Vasaloppet lyckas jag aldrig åka bra i, snöpligt. Jag hade stora funderingar att bryta strax innan Risberg, stannade till och pratade med pappa samtidigt som jag fick dricka av honom. Men jag valde ändå att fortsätta, tänkte först bara åka i mål, men när jag började plocka lite folk spring jag i alla fall lite nytändning. Enda anledningen till att jag inte bröt är att jag blivit så jävla fet de senaste dagarna av allt ätande och dessutom så måste jag ju få ihop timmarna jag planerat.
Tack för alla hejarop och så vidare! Jag gjorde det jag kunde idag i alla fall och det räckte inte längre denna dag.
Siffror från klockan:
4,20,30 timmar
90,23 kilometer
154 snittpuls (brutalt lågt, trots att jag är utvilad)
186 maxpuls
860 höjdmeter
