90 minuter passgång

Sakta men säkert så lär jag mig att diagonala, det är inte så lätt som det ser ut, för er som ej provat. OBS detta är alltså (ett försök till(?)) klassisk skidåkning, ej stakning

Godkväll kamrater.

Har sedan vi hördes sist jobbat klart på jobbet, hunnit ta helg, tränat och därefter vallat upp tre par skidor inför helgen. Två par av dessa var till mig och söndagens tävling. Ett par double poling med Briko Maplus Med S (spray-pulver-spray) och ett par speedmax med Briko Maplus Hot S. Hoppas att dessa funkar till helgen. Åker ner imorgon och ska bo hos den legendariske Viktor Hansson, blir kul! 

När jag åkte skidor idag så stod temperaturen på nollan och spåren var en aning blanka/isiga. Men mina twin skin-skidor fungerade mer eller mindre klockrent idag, riktigt härligt. Så jag kunde stega på uppför med diagonalen i varenda backe, skönt satan. Jag åkte väldigt i 90 minuter och hann bara 44 kilometer med en snittpuls på 99. Nej, nu råkade jag blanda ihop mitt pass med någon Strava-galen skåning. Jag åkte 20 kilometer med en snittpuls av 122. Ni får inte tro att jag är elit eller snabb. Kändes helt okej i alla fall. 

Varenda gång jag åker i skidspåret (mellan elitåkarnas pass som tränar på förmiddag och lite senare eftermiddag) så är det väldigt få personer där, men det slår ALDRIG fel att de fyra-fem personer som befinner sig i spåren hamnar strax bakom mig och klapprar på skidorna. Jag blir så jävla irriterad och stressad på det att jag knappt kan hålla igen munnen. Varför drabbar det alltid mig? Och varför ska alla åka så fruktansvärt fort för? Dom gör ju inte det om/när dom tävlar ju? Det där kan driva mig till vansinne..

Utan spärrar

 

En liten throwback till Vildmarksloppet i augusti, där jag lyckades bli tvåa. Bilden har egentligen ingenting med inlägget att göra

Tja!

Sista jobbdagen innan helgen nu, trivsamt. Mina ben värker fortsatt, troligen från löpningen innan och efter onsdagens styrkepass. Det hinner nog gå över innan söndagens Wadköpingslopp kan jag nog tro. För att jaga på mig lite mer träningsvärk och bryta av med något "nytt" igen så tänkte jag idag smälla till med klassisk skidåkning på mina Fischer Twin Skin. Det var inte igår. Man får väl tvingas börja rugga upp och fästvalla de helslipade skidorna igen och montera tillbaka spärrarna på rullskidorna. Det här med spärrar är ju en akilleshäl, för en kille som mig som saknar just spärrar. 

Undrar vad nästa idiotiska regel eller förbud blir? Har hört rykten om ännu kortare tillåtna stavlängder till nästa år.. Heja! Jag förstår inte riktigt problemet i det här med att vissa av oss skidåkare vill staka. Det är ju ett delmoment, eller en växel i den klassiska skidåkningen. Inte direkt som att vi/jag vill ta bort klassisk skidåkning och börja skejta. Min lösning för att få bukt med "stakproblemen" är tuffare banor. Tycker det är spännande att se på världscupen när vissa väljer att staka och vissa går med fäste. 

Planen för dagen är att köra ett kortare och lättare träningspass. Efter träningen så blir det en vända ut till mina föräldrar för att göra klart helgens tävlingsskidor åt mig och min bror. Den senare vet inte ens på vilken sida av skidorna man vallar. 

Stakfria träningspass

Idag var det ingen tjuvstakning på träningspasset, det var vi jävligt hårda med. Ett staktag och man hade blivit diskad och hemkörd. Sjukt ändå att det är hårdare/mer förbjudet att staka vissa klassiska tävlingar, än att tjuvskejta. Det här med stakfria zoner är ju så idiotiskt att jag knappt orkar nämna det..! Grymt av Andreas Holmberg i alla fall, som på gårdagens 15 kilometer klassiskt gick på blanka skidor och körde "smirredrag" igenom teknikzonerna!

Dagens träningspass blev ett väl genomfört sådant, med bra känsla. Välbehövligt break i veckan alltså. Hade bra puls idag och rätt så pigga muskler, trots träningsvärken. Vi började med 30 minuter lugn skate, och därpå fem minuter 10"-20"-intervaller. Dessa intervaller tog där dom skulle kan jag lova, kände mig som en lungsjuk, men ringrostig såklart efter några dagar lugnare, så perfekt uppvärmning till trots. (konstig mening, jag vet). Huvudintervallerna för dagen var sedan: 10 x 4 minuter, en minuts vila. Vi "rullade" runt på elljusspåret + röda 2,5 km-slingan från förra helgens världscup, den med mördarbacken. 

Jag kom upp snabbt i puls, och lyckades sedan hålla den på en bra nivå. Dessutom så låg jag på en bra intensitetsnivå, strax under mjölksyra. Perfekt!! Fick ihop 45 minuter AIII och nästan 15 kilometer i "hög" fart.

Narcissistisk träning

 

Skjuter av selfies, ett normalt beteende i denna narcissistiska värld vi nu lever, med sociala medier och bekräftelsebehov

Vi har snart helg igen, jävlar vad denna veckan sprang förbi då. Man hinner knappt med själv. Men som jag sagt förr så är det ändå rätt skönt att ha saker att göra, så man känner att man gör något vettigt. 

Precis som jag förutspådde så har jag lite träningsvärk idag. Både i överkropp och ben. Härligt! Jag har ju "fuskat" lite med löpningen de senaste veckorna. Min plan har ju varit att försöka springa en gång i veckan, i samband med styrkepassen. Men det är inte alltid det passar, jag måste ju få in timmarna också. Så denna veckan där jag planerat att verkligen tränat lite så passade det rätt bra. Det kommer troligen bli den tredje veckan detta träningsåret där jag tränar under tio timmar. Ändå rätt okej mängder om jag jämför med förr där jag tyckte tio timmar var mycket på en vecka. Då låg jag mer på en liknande belastning och nivå vecka efter vecka. Detta året har jag fått till en fin periodisering också, vilket känns rätt bra. Det är första året som jag planerat träningen helt själv och verkligen varit motiverad att fullfölja planen på ett bra sätt. Förr har jag i princip bara tränat på, utan plan. Ser ut att klara min plan på 700 timmar också, ligger cirka fem timmar före. När sen träningsåret är slut vecka 16 så får jag utvärdera och sen får jag därefter se hur jag lägger upp kommande år. Det ser ut att bli en omställning framöver, så det gäller ju att anpassa sig efter bästa förmåga. 

Idag så ska jag köra tröskelintervaller skate. Ska försöka att inte braka ihop mentalt när känslan är dålig och hjärtat knappt slår. Får se hur det går med det. Skidorna är preparerade i alla fall. 

Gym och löpning

I dessa två utstyrslar kunde man idag se mig tränandes, Craft-jacka från Skistart och t-shirt + shorts från CLWR.

Jag började och avslutade träningspasset med 30 minuter löpning vardera, 6,00 kilometer + 6,17 kilometer. Rätt snabb löpning, även om det kändes rätt segt. Försökte springa med så spänstiga steg som jag förmådde. Men det gick sådär. Inte så konstigt kanske med två vilodagar i rad och dessutom en helkroppsmassage igår. 

På gymet så kände jag mig lite svagare än vanligt, men så kan det vara ibland, körde följande:

Bänkpress: 3x85 kilo - 1,5x87,5 kilo (klarade inte den andra repetitionen) - 1x90 kilo

Enbenspress i maskin: 3x132 kilo - 2x136 kilo - 1x141 kilo

Magchrunches i maskin: 3x5, 91 kilo

Latsdrag: 3x90 kilo - 2x95 kilo - 1x100 kilo

Tricepspress med hantlar: 3x17,5 kilo - 2x17,5 kilo - 1x20 kilo

TRX-programmet

Bra att få ge musklerna en omgång, kommer nog kännas en aning imorgon! Min skuldra som jag haft lite ont i fungerade bra idag i alla fall, det var skönt.

Allt och inget

Hej hej!

Fantastiskt skönt med massage igår! Välbehövligt. Är lite lätt öm idag, men det ska nog gå bra. Fasteperioden som avslutades igår kväll var något jobbigare än tidigare gånger, men jag tror att jag legat på lite minus från förra veckan när magen krånglade. Något även vägen skvallrade om:

 

D R Ö M V I K T ! !

Dock så har jag nog ätit upp mig lite därefter, med tacos, semla och smågodisätande med Boss:

 

Jag är ju barnsligt förtjust i godsaker också. Så jag lever kanske inte alltid som jag lär. Men skillnaden mot förr är att jag nu kör fasta, inte äter godis hur som helst under dygnet, utan bara på kvällarna och något mindre än förr. Dessutom så tror jag att jag generellt äter lite bättre mat och tänker efter lite mer. Jag är helt övertygad om att ju närmare sin "minivikt" man kommer, desto fortare går det i spåren. Känsligt ämne det här med vikten, men det är ju faktiskt väldigt många "elitåkare" som skulle "må bra" av att tappa lite i vikt. 

Mitt skidåknings-uppehåll håller i sig ytterligare en dag. Jag ska nämligen springa och köra gym idag. Skönt att komma ifrån den där tråkiga skidåkningen i några dagar. Min kropp och knopp behövde det. 

Till helgen så ska jag som ambassadör för Skistart Ski Challenge tävla Wadköpingsloppet i Örebro, Ånnaboda. Loppet är på söndag och jag tänkte åka ner på lördagen för att bo där. Men arrangörerna verkade inte direkt intresserade av att ordna boende åt mig. Får se hur det löser sig. Jag slipper valla skidorna i alla fall, pappa ska ha vallat i ordning mina Fischer Double Poling, så det ska väl bara vara att ställa sig på och åka. Sträckningen ska tydligen bli 12 varv runt en cirka tre kilometer lång bana. Kommer bli ett helvete att varva alla motionärer, men det är väl bara att kämpa på. 

596 timmar, osv

 

Fick medalj av Amanda när jag kom hem (från Paralympics?) i lördags. Då vet man att man lyckats!

God tisdag alla mina kycklingar!

Det blev en rätt så bra vilodag igår:

- Sovmorgon 

-Möte med rektorn på eget i intiativ för lite avstämning av min jobbsituaton. Givande och skönt att få prata igenom situationen och så vidare

- Hämtade ut ett par nya Bose-hörlurar som jag fått på garantin, grym service där

- Fasta som håller i sig än idag, blir middag ikväll. Vägde in på 70,1 kilo igår. Man vinner inga tävlingar om man rinner iväg för långt över 70-strecket, i min dvärglängd alltså (178 cm), tänk på det

- Filmkväll 

Det var inte så illa som ni förstår. Idag ser det också ut att bli en bra dag. Jobbar nu först och direkt efter så ska jag åka på massage. Skönt att unna mig det, är lite öm i skuldrorna än, så det kan nog vara bra med en liten behandling. Ikväll ska det också bli gott att få äta mat igen! Skönt också att ha en till vilodag, ibland så behöver jag bryta av såhär, både för det mentala och det fysiska. Har efter de tio träningsperioderna (40 veckor) tränat 596 timmar, så jag tror vi har råd med dubbla vilodagar. 

Film från Sixten och lite träning

Posera på bild med kranskullan efter tävlingar, det gör jag gärna mer ofta!

Hej mina vänner.

Börjar veckan med en ledig dag, skönt och välbehövligt. Passade på att ta ledigt när min elev inte skulle komma till skolan idag. Jag behöver ta det lugnt och varva ner lite. Superskönt med två planerade vilodagar. Igår avslutades den tionde av tretton träningsperioder för detta träningsåret. Skrapade ihop 46,5 timmar på de senaste fyra veckorna, fördelat på: 11 - 11,5 - 11 - 13 timmar. Tycker det är svårt att få till mer än 12-13 timmar under säsongen, blir lätt sliten då faktiskt. Kommande träningsperiod är planerad till 40 timmar och denna veckan så ska jag försöka hålla träningen under tio timmar, välbehövligt. Och som sagt två vilodagar nu!

Mikael Sandgrens mamma filmade målgången från lördagens Sixtern Jernberg Memorial Race, vilket ni kan se här under:

Känslan när jag närmade mig målet var att luckan var större än vad filmen visar, blev nästan nervös att jag inte skulle vinna när jag såg filmen i efterhand. 

Återhämtningsskate

Godkväll!

Tog en tur till Falun idag. Började med att kolla herrarnas 30 KM C, världscupslopp. Satte inne i tältet och förtärde lite mat, samtidigt som åkarna dunkade förbi utanför fönstret. Trevligt värre! Efter målgången så knäppte jag på mig mina skateskidor och körde ett pass på uppvärmningsspåret, mötte bland annat Emil Iversen och Petter Northug. Fick en sekunds ögonkontakt med Petter, stort för en enkel motionsåkare som mig! 

Passet idag blev 2,20 timmar långt, förtog mig inte direkt; snittpuls 102 och maxpuls 121. Men det var segt i kroppen även idag. Trött och lam i musklerna. Har den där konstiga känslan i ena skulderbladet, typ kramp igår och lätt smärta idag. Blir två vilodagar nu, det kommer bli skönt och välbehövligt. Har också tagit ledigt imorgon, drömmen!

Mitt Sixten Jernberg Memorial

 

 

Det var fullt i "elitledet", när vi skulle lägga ut skidorna igår, men jag såg i princip ingen elitåkare, så vi la helt enkelt ut skidorna framför de andras. Funkade det med. 

Som jag skrev igår så vann jag ju Sixten Jernberg Memorial. Sjukt jävla nöjd med det. Uppmärksammad på längd.se också, kolla här. 

Banan var tuff och fin. Både rejäla uppförsbackar och utförsbackar. Brant och kurvigt. Det gällde att hålla sig lugn och ha fokus. 

Det gick rätt lugnt från start igår, jag låg på plats 2-3 ungefär. Var en del motionärer som var uppe och stimmade. In mot den långa backen (1,7 km, 168 höjdmeter) så låg jag fortsatt rätt långt fram. Trots att jag kände mig rätt seg i musklerna och nästan lätt kramp redan här så bet det rätt så bra ändå när jag började hugga mig uppför. Sista uppskattningsvis 2-300 meterna så var det saxning som gällde. Och för oss blev det skönt nog gångsaxning. Sandgren låg först här, jag tvåa och Bergsten låg trea. Bergsten ropade till Sandgren: "sluta skejta Victor", han tyckte att han skejtade, men han tyckte också att det såg ut som Victor. Jag la varken märke till någon skate eller brydde mig om några rop. 

Från toppen av långa backen så var det en rejäl utförskörning med branta kurvor och en del is. Sandgren som var först råkade ramla rätt tidigt, så jag hamnade i spets. Efter utförskörningarna så kom Axel ikapp mig rätt snabbt, vi funderade ett tag om vi skulle börja köra, men klungan bakom kom ikapp rätt snabbt. 

Resterande del av varvet så drog Mikael Sandgren mycket, han verkade rätt stark igår, kul. Övriga i klungan var: Mattias Edvardsson, Victor Gustafsson, Antoine Auger, jag och Axel. Det gick i ett tempo som inte direkt var lugnt, men ändå inte superhårt. Fick dock slita en del ändå, speciellt med musklerna. Drygt. 

In mot varvning så hade några nya hurtbullar anslutit till oss, så jag tror vi var elva personer ett tag. Jag var rädd att jag inte skulle klara topp-sex ens. Men samma visa igen i den långa backen, det bet ifrån rätt bra när jag stakade uppför och saxade. Så jag lyckades vara först upp på toppen och kunde således åka i mitt tempo utför. Väldigt isigt under det andra varvet, men jag höll mig på benen och lyckades få en liten lucka bakåt. Vi blev strax därefter tre personer: jag, Edvardsson och Bergsten. Här började vi köra på ett tag, men Sandgren drog ikapp oss, med Victor och Auger i släp, starkt. Kände mig fortfarande seg, men faktiskt lite bättre än förra varvet. Hann med att dricka en del under loppet, ur mitt midjebälte, samt tagit två gel, så jag kanske fick lite energi från det. Anledningen till den sega känslan kan ju vara problemen med magen tidigare i veckan. 

Hur som helst så blev det lite "tjuv- och rackarspel" mot slutet, jag låg oftast kring plats 2-3.  Med cirka fem kilometer kvar så ramlar Sandgren oturligt igen och strax därefter så går Victors stav av. Därifrån och in till stadion så ligger jag helt plötsligt i spets. Även om jag inte hade förhoppningen på vinst så började det sakta kännas lite bättre. Kände att jag hade bra skidor och farten i de korta backarna på elljusspåret innan den sista dödsbacken var rätt bra och ingen kom om mig. Med några hundra meter kvar, precis innan sista rejält branta och rätt långa backen så kommer Axel bakifrån och passerar mig in i backen. Jag biter i allt jag kan och saxar-stakar-saxar som en galning. Släpper honom cirka en sekund över krönet, därefter väntar en utförsbacke, 180-graderskurva och sedan sluttande utför in i mål. Jag gav mig fan på att jag skulle ikapp och inte nöja mig med en ny andraplats. Så jag körde för allt var tygen höll igenom kurvan, kom in i suget, kunde vika ut i eget spår, passera förbi Axel och glida i mål som en sjukt nöjd etta! Superkul!

Tack för en fin tävling och tack för alla hejarop!