Slutat blogga och träna?

Såhär såg det ut i tröttstugan nyss, redo för träning och nya stordåd

Har jag slutat blogga tro? Eller har ni ens saknat mig? Jag skulle ju höra av mig igår, men det blev inte riktigt så. 

Efter gårdagens inlägg har följande hänt:

Studiebesök på Skistart i Älvdalen, där fick vi en lektion i Skimateria-produkterna, dessutom så köpte jag ett par nya Fischer Twin Skin, äntligen! Förstklassig service på det företaget. 

Vi kom sedan upp till Idre Fjäll och kag gav mig ut på ett klassiskt pass. Åkte ett varv runt fjället med bedrövligt fäste (hade vanliga klassiska skidor, av någon outgrundlig anledning). Fästet var inte bara bedrövligt, det högg också i de isiga spåren. Nervsammanbrottet var en hårsmån från att sippra ut. Åkte tillbaka till vallavagnen och bytte till skateskidor för att staka resten av de planerade tre timmarna på passet. Dessa skidor gled så oerhört dåligt istället. Skoj. Fick i alla fall ihop tre timmar. Kände mig inte så pigg, hade omkring 80 i puls på platten, i vanlig distansintensitet. För att jämföra med tisdagen, då jag hade drygt 160 när jag joggade uppför med en upplevd lägre intensitet. Helt sjukt. Mitt hjärta kan ju inte må bra?! 

Ett suddigt försök till träning igår

Efter passet igår så gick jag tillbaka till stugan, åt middag och kraschade sedan i sängen där jag somnade omedelbart. Blev väckt av min rumskamrat klockan 22 när han kom tillbaka från sin träning, därefter hade jag det väldigt svårt att somna om. 

Imorse när alamret ringde klockan åtta så gav jag fan i det. Blev uppgång klockan 09,45 istället. Totalt förstörd, helt slut. Så jag valde att stanna kvar i stugan istället. Kul liv. Har alltså haft en grym försäsong där träningen flutit på kanon, och sen har allt bara gått utför från att jag började jobba i höstas igen. Det är inte riktigt värt att jobba känner jag, får inte in många kronor, trots att jag inte gör annat än att vara där upplever jag det som. Sen ska jag stressa hem och försöka få till bra träningar och därefter vidare till grannkommunen för något annat att greja med. Det har varit väldigt stressigt för mig på slutet, har väldigt svårt att varva ner och när jag försöker sova så ligger jag bara och tänker på träning och andra saker jag ska göra framöver. Igår kväll så tog det stopp helt och även idag känns det lika illa. Jag känner mig absolut inte sjuk, bara väldigt trött och seg. Så idag blir det vila. Åtminstone nu på förmiddagen. 

Får se hur det känns i eftermiddag. Får försöka varva ner och gå på känn. Ska försöka fundera ut om det också är möjligt att utveckla mitt eget företag, så jag slipper vara anställd också. Mycket funderingar. Men det ska nog vända. Jag får försöka se tillbaka på en väldigt bra träningsperiod och även att jag är lyckligt lottad med en bra tjej som jag tycker om och som får mig att må bra. 

Simma lugnt så länge!

Mot Idre Fjäll

Tjo!

Nu sitter jag i bussen på väg upp emot Idre Fjäll. Tidigare så har jag hunnit med att tvätta av Benzen, skönt det. Jag hatar det här saltet som sossarna ska mejsla ut på vägen. Nu är i alla fall bilen ren, dessutom så får den stå varmt under hela helgen. Det värmer i mitt pedantiska hjärta. Det här med att vara pedant är ju rätt jobbigt bitvis vill jag lova. 

På vägen ska vi stanna i Älvdalen hos Skistart för att bli instruerade i skimaterias produkter. Spännande! 

Kroppen min skriker av träningsvärk idag. Och ändå orkade jag inte ta 90 i bänk igår. Förfallet är ett faktum.. 

Planen uppe i Idre blir att träna på fint med skidåkning, dubbla pass och sådant jag inte gillar. Men vad gör man inte för att få rätta in sig i ledet bland andra havregrynsgrötsälskande längdskidåkare. På söndag ska jag ju bränna av en tävling på skateskidorna också, kan inte bli så mycket bättre träning än det. 

Jag hör av mig ikväll efter träningen.

11,6 km löpning och lite gym på det

Försöker så gott jag kan..

Hej och god afton!

Det har tränats idag också, hör och häpna! Löpning och gym. 

Löpning: 

30 minuter, 5,46 kilometer, 75 höjdmeter, uppvärmning före gymet

Gym: 

Bänkpress: 3 x 82,5 kilo - 2 x 85 kilo - 1 x 85 kilo (försökte två gånger på 90, det gick inte idag) 

Enbenspress i maskin: 3 x 123 kilo - 2 x 127 kilo - 1 x 136 kilo

Magchrunches i maskin: 3 x 5, 91 kilo

Latsdrag: 3 x 85 kilo - 2 x 90 kilo - 1 x 95 kilo

Tricepspress med hantlar: 3 x 17,5 kilo - 2 x 20 kilo - 1 x 20 kilo (22,5 var för tungt)

TRX-programmet: ett set av mina sex övningar á 12 - 20 repetitioner

Löpning: 

30 minuter, 6,13 kilometer, 80 höjdmeter, nedvarvning

Ett lagom pass med skaplig kvalitet. Jag försökte köra löpningen på lätt kupering, med lite högre fart, men ändå inte alltför hög ansträngning. Det funkade fint! 

Jag nöjer mig så idag! Nu ska jag skyddsparaffinera mina skidor med favoritvallan. 

Dåligt med barüber-bilder på slutet, ni kanske förstår varför?! //20% kroppsfett - 35 i BMI

Dravel först - seriöst om diagonalzoner sen

Äh, man lagar väl lite mat ibland bara, inget att skryta om, det gör väl alla?!

Tjenare mina kamrater. 

Allmänt babbel om träning, livet och trötthet

Det är fredag här hos mig idag! Fredag i den meningen att jag jobbar sista dagen denna veckan, därefter kliver jag på ledighet tills på söndag. Imorgon åker jag upp till Idre Fjäll för att få åka lite skidor, samt tävla 15 km skate på söndagen. Blir kanon att slippa detta pissväder, 7-8 plus nu och regntungt. 

Efter denna veckan är det ytterligare några fulla arbetsveckor till jullov, men det ska nog gå bra. Jag får se fram emot färre timmar i träningsplaneringen. Det blir skönt. Dock så måste jag försöka öka intensiteten i vissa pass, för att rent mentalt "vänja" mig med mjölksyran och på så vis bygga lite form framöver. 

Jag är rätt trött idag med. Fast ändå inte okontrollerat, konstigt nog. Sover ju typ bara 5-6 timmar per natt. Hade gärna sovit drygt åtta. Jag tränar rätt hårda pass och jag jobbar drygt sex timmar per dag. Sjukt ändå vad man klarar av och hur kroppen vänjer sig. Förr så tränade jag mindre, jobbade mycket mindre och sov minst åtta timmar per natt, med varierad dygnsrytm, och jag var ju lika trött även då. Jag trodde ju att jag skulle kunna sova bättre med en strukturerad vardag, men det är fan svårt. Jag har ju alltid varit en kvälls- och nattmänniska också, så det mönstret tror jag är svårt att bryta. Det är nog inprogrammerat i vårat DNA. 

Musklerna är lite slitna idag känner jag. Skakar lätt i armar och ben i vissa positioner, mäktigt. Men det är inte så konstigt efter gårdagens mördarpass. Typiskt mig att bränna allt krut på första passet efter en vilodag, pulsen är hög och det går att mata på. Sen blir resten av veckan en nedförsbacke med lägre och lägre puls, samt sämre känsla. Men så kan det vara. Snart släpper vi upp träningen. 

Idag så tänkte jag köra ett lättare gympass, samt lite jogg. Det räcker så. 

Diagonalzoner och sånt

Hörde i Bruksvallarna att dom kommer testa diagonalzoner på sverigecup-tävlingarna i Boden och Falun. Fick även idag nys om ett rykte att tomtarna som arrangerar långloppet i Mora i mitten av januari ska testa på det här med diagonalzoner. 

Vad fan är det frågan om? Visst, alla vi som läser bloggen ska ju såklart åka Skistarts långlopp i Långberget, men ändå. Visst att dom testar sådana här zoner i traditionella lopp och tävlingar. Även maxlängder på stavar. Men i långlopp? Det tycker jag inte är okej. Varför vill man försöka sätta stopp för utvecklingen? Jag tror att detta kommer leda till att Ski Classics och kanske långlopp generellt kommer bryta sig loss från FIS. Med det så kommer det bli en än större klyfta och ännu mer som två sporter. Mellan långlopp och traditionell åkning.. Vakna FIS, innan det är försent. Känns som dom gräver sin egen grav. Inom fem år så tror jag att dom tagit bort den klassiska disciplinen i traditionella lopp. Det kommer dock inte vara genomförbart i långlopp, tror jag. 

Det här öppnar dock upp möjligheter för tillverkare. Skulle det inte vara möjligt att på något sätt ta fram skidor, eller material som tillåter någon form av mekaniskt fäste eller liknande, som inte ger någon som helst inverkan på glidet?! För är det möjligt att ha fäste under skidorna, med exakt samma glid som utan, då kommer vi ju såklart att staka med frånskjut och diagonala i en mycket större utsträckning. Vips så är "problematiken" med stakningen borta! Troligen så finns det väl något i regelverket som inte tillåter detta, men man får väl sätta sig ner och försöka komma fram till en vettigare lösning än förbud och zoner. Det skapar ju bara irritation och andra "gråzons-lösningar". Så jag tror på detta med "mekaniskt fäste", samt tuffare banor. Då slipper FIS oroa sig över den klassiska tävlingsformen och dess framtid. Annars kommer det inom kort att bli två sporter: 

"FIS-längdåkning för bakåtsträvare"  

"Ski classics, nytänk, för de som vill åka fort"

Döden

Personen med denna breda bakdel vägde i eftermiddags in på stabila 70,5 kilo, hen hälsar att vara nöjd med det! Dessutom så vill hen verkligen rekommendera skorna som användes idag (Inov-8 X-talon 212), "de grymmaste skor som suttit på mina  fötter"!

Det här passet blev ju jobbigare än planerat. Usch. Låg länge igår när jag skulle försöka sova och funderade på olika varianter av detta träningspass. Kom till slut fram till:

3 x (4 + 3 + 2 + 1) minut + 2 x 2,5 minuter 10"-20" + några hopp i läktarna

Fick med mig min bror i sällskap idag, dessutom så låg han som ett frimärke i rygg på ungefär 97% av passets intervalltid. Det finns olika vägar till formtoppning, tydligen.

Vi betade av de fyra minuter långa intervallerna först, fortsatte sedan med tre och så vidare. Jag hade ingen höjdarkänsla idag, men ändå helt okej stabilt. Pulsen var riktigt hög och fin idag, snittade de längre intervallerna på höga 170 och ända upp till 183. Då vet man att man lever! 

Lyckades med målet att få till mycket mjölksyra, och dessutom att hålla högre och högre fart, desto kortare intervallerna blev. Men fan så dålig jag är på elghufs och uppför, den kombinationen är inget jag kan prestera i, men det är väl så bra träning. Det är ju huvudsaken. 

Maxpulsen på dagens pass blev 191, totalt höll vi på i 2,40 och vi klättrade 985 höjdmeter, usch. Hela jag skakar nu efteråt. 

Håll er ifrån konditionsidrott om ni kan, det är bara jobbigt och jävligt! 

Avslutade eländet med 160 hopp i läktarna, hälften jämfotahopp och hälften enbenshopp (som bilden visar)

Den pratglade mannen på bilden blev tystare och tystare under passets gång, "det värsta intervallpass jag någonsin kört"

Stavlängder - 83% - mina stavar och tankar

Den gemytlige

Tjeeeeenare!!

Stavar och 83%

Fortsätter där vi började inlägget igår; om stavar. Jag dillade ju till höger och vänster om att jag hade fått nya stavar från KV+. Ni vet ju hur det är med FIS och deras nya (idiotiska) regel om att du endast får ha 83% långa stavar av din kroppslängd med pjäxor på, i klassisk skidåkning. Man mäter nedifrån spetsen och upp till remmens infästning. Det innebär på KV-stavarna cirka 2-5 centimeter kortare än vad dom är märkta från tillverkaren. Exempelvis så är mina 155-stavar strax över 150 centimeter dit remmen går ut. Detta är med det raka handtaget, med det böjda handtaget så blir staven ungefär två centimeter längre. 

När jag bröt min stav för en tid sedan så passade jag på att kapa till ett par extra stavar, samt även ta ner dom en centimeter för att vara på den säkra sidan om 83%-gränsen. Det var ju fint så länge. 

Uppe i Bruksvallarna förra veckan så fick jag reda på att alla tävlande skulle registrera sin längd i pjäxor, den längden kommer (som jag tolkade det) sedan tävlingsarrangörerna använda under säsongen. Inför start mäts dina stavar och jämförs med de siffror dom har. På så sätt så får man förhållandevis smidigt och snabbt svar på om stavarna är tillåtna eller inte. Jag mätte in på 183 centimeter med pjäxor, 83% av det är 151,89 centimeter, men man avrundar uppåt, så jag får använda stavar upp till 152 centimeter. Mina stavar mätte in på 148,5. 

Jag kände på tävlingen i lördags att mina stavar gärna hade fått vara någon centimeter längre. Så igår gjorde jag slag i saken och fixade till det lilla "bekymret". Det jag gjorde var att byta handtag på de två paren stakstavar jag redan hade. Innan satt det raka handtag på båda. Nu bytte jag till böjda på ett par och till ett prototyphandtag (med en annan reminfästning och lättare material) på det andra paret. Det gav mig ungefär två centimeter extra på stavarna. Avslutningsvis så monterade jag handtag på mina nya stavar som jag fick, ett par ytterligare stakstavar (155 - 151 cm) och ett par skatestavar (160 - 155 centimeter). Förr om åren så åkte jag klassiskt och stakade med stavar som enligt tillverkaren är 150 centimeter (145 till remmen, mätte jag dom till igår). 

Jag använder också alltid den något större trugan på mina stakstavar, eftersom att det allt som oftast är lösare förhållanden på långloppen. Och dåligt stavfäste är inte alltför upphetsande. Jag har också fått ett par nya trugor som är ännu större, vilket blir perfekt i väldigt lösa förhållanden. Förr så åkte jag med ett par rex-trugor när det var löst. Det var inte alls fel, men man märker ju samtidigt av den sämre pendeln med trugor stora som tallrikar.  

Frågor kring stavar eller stavlängder? 

Dagen

Nu har det gått hela 36 timmar sedan jag åt. Det har inte varit några problem. Någon hungerdipp ibland, men oftast helt lugnt. Aldrig låg på energi eller liknande.  Det var dock svårt att somna inatt igen. Grejen är den att när man fastar så kan man få ett adrenalinpåslag, vilket gör att man blir pigg och vaken. Låter konstigt kanske, men så upplever jag det. Idag jobbar jag till klockan 14,30, därefter ska jag hämta en matlåda och sedan så är det dags för elghufsintervaller. Kommer svida i kroppen det! 

Måndagsmonolog

Nya stavar

Med två par nya KV+ på axeln. Nu går dessa skönheter med svart nederdel att köpa för er vanliga dödliga också. Jag brukar aldrig känna någon skillnad på nya versioner av stavar, har alltid varit helt övertygad om att det bara är designen som skiljer. Men i detta fall så upplever jag dom bättre än sina föregångare. Jag hade ju förmånen att åka med dom redan förra året. Största skillnaden jag upplever med dessa är att dom är styvare, vissa gillar det, andra gillar det kanske inte lika mycket. Men jag vill gärna ha en styv stav som levererar kraften rätt ner i marken. Ofta är det styvheten som skiljer sig mot billigare stavar som kan vara ungefär lika lätta. Dessutom så vill jag ha en bra pendel i staven. Det förlorar jag dock en aning då jag nästan alltid stakar med den större trugan från KV. Men hellre bra stavfäste än pendel, i alla fall på långlopp. Lite tankar kring stavar bara..

Tillbaka på jobb

Nu är jag tillbaka på jobbet igen. Lite skönt ändå. Men samtidigt så vill man ju alltid vara ledig. Dock så är det varken så mycket timmar som ska in, ej heller är det något inbjudande träningsväder som vi bjuds på. Regn och plus sju grader är då jag helst utan. Kul att vi hade vinter i två dagar här nere i alla fall.. Så det går lika bra att vara på jobbet en gråtrist dag som denna. Dock så hade jag gärna sett att jag sovit lite bättre, måste försöka ta tag i det där. Låg vaken stora delar även i natt, sjukt. Förr trodde jag att mina sömnproblem berodde på att jag hade en ganska ojämn dygnsrytm, men numera både lägger jag mig och går upp vid anständiga tider. 

Formtoppning och träning

Förra veckan så skramlande jag ihop 16 träningstimmar, varav 13 på skidor under torsdag till söndag. Kanske inte är så konstigt att jag var lite sliten. Vanan att åka skidor, samt köra dubbelpass är ju inte riktigt där än. Jag måste dock fortsätta påminna mig själv om att det inte är någon fara, utan att det är enligt min plan. 

Det är ju från januari som jag vill vara i form, eftersom att det är då långloppen börjar. Och det är ju faktiskt för det jag tränat en hel barmarkssäsong nu. Inte bara med inriktning mot långlopp, utan också med tanke på att min träningmängd (i mina mått mätt) fortsatt är skapligt hög. Enligt min plan så ska jag ha 60 träningstimmar denna fyraveckorsperiod som nu är halvvägs, (31 avklarade hittills). Så fortsatt lite timfokus, men så sakterliga lägga in mer hårda pass, såsom tävlingar och sen fortsatta med min maxstyrka som planerat. 

På torsdag så drar jag till Idre Fjäll. Dels för att få fortsatt skidvana, men också för att tävla 15 km skate på söndag. Det blir toppen! 

Idag så vilar jag ju såklart. Dessutom så fastar jag som brukligt. Blev lite för mycket godis för mig under förra veckan, så jag måste försöka få bort överskottsfettlagret. Imorgon så tänkte jag köra elghufsintervaller för att få lite tid i "röd pulszon" och på onsdag tänkte jag köra styrka! 

Stakning på rullskidbanan

 

God eftermiddag. 

Som ni ser på de tu bilderna ovan så var det kändistätt i skidspåret idag, bröderna psyk, Anders Svanebo, Jens Eriksson, Jörgen Brink, med flera. Dessutom ett oräkneligt antal norrmän som blockerade spåret, som vanligt. 

Idag var jag bedrövligt seg första halvan av passet. Knappt så jag tog mig uppför backarna. På riktigt. Vet inte vad det är för fel. Så lite som jag ändå tränat nu på slutet, i jämförelse med hela barmarkssäsongen. Men det sliter väl med dubbelpass och även skidor på snö. Att inte sova som man vill gör väl sitt till också. För under dessa dagar så har jag då inte gjort annat än att träna några få timmar och därefter vilat. 

Jag var nog rätt sliten i stakmusklerna sen gårdagen också. Så det kanske inte är alltför konstigt att jag var trött idag. Föret var väl inte så optimalt heller och stavfästet lämnade ju lite att önska. Men man måste ju träna på det också. Rullskidor är ju väldigt likt skidor, men det är ju inte riktigt samma sak. 

2,30 timmar var vi ute idag, enbart stakning. 35 kilometer, 450 höjdmeter och en snittpuls på hela 115. Två gånger fram och tillbaka till Ramundberget blev dagens rutt. Inte alltför upphetsande sträckning det. 

Lite tävlingsbilder

  

 

Foton: Skidzonen

 

Foto: Längd.se

Eftersom att ni aldrig sett mig på bild tidigare så var det väl dags nu. Alla är ju som ni förhoppningsvis förstår från gårdagens stakrace. 

Inatt var det sådär omöjligt att somna igen. Vänder och vrider på mig till förbannelse, så jävla irriterande och jobbigt. Tankarna fladdrar överallt och ingenstans. Samtidigt som det kryper i kroppen. Allt detta, trots att jag är trött på kvällarna, håller en bra dygnsrytm och att jag är i harmoni. Men det verkar ju vara skitsamma ändå. Kul. 

Nu ska jag ut på detta lilla minilägers sista träningspass. Det blir stakning. Sen så får jag åka hem till Amanda och Boss. Det blir fint! 

Två timmar skate i fjällterrängen

 

Jonatan Steen, Adam Steen, Oskar Svensson och Anton Enberg. Vilket gäng va?! Dessa stjärnor har varit ute på en två timmar lång skidtur under sen eftermiddag/tidig kväll. Medan grabbarna låg med billigt, så fick en annan ligga på rött under hela passet. 

Det går endast att åka vanliga vägen upp på fjället, bort till Djupdalsvallen där man vänder och åker samma väg tillbaka. Väldigt tråkigt om du frågar mig. Man har ju varit här i några år nu och jag är rätt så mätt på dessa spår. Men timmarna måste ju in. Dock så kan man ju tycka att de kan dra upp lite andra spår, det är ju decimeterdjupt med snö här. 

På de två timmarna så hann vi 28 kilometer och 550 höjdmeter. Börjar bli lite sliten nu, men det är bara att bita ihop. Snittpuls blev 118. Borde fan skaffa mig en hjärtstartare.