lördag, juli 09, 2016

Engelbrektsstafetten och sedan Norrköping

BloggerImage

Igår blev det 13 över par. Nytt personligt rekord. Sju av de 18 hålen blev par! 


God förmiddag. 

Idag ska vi iväg på en Roadtrip. Först till Norberg, där ska jag springa Engelbrektsstafetten för Sågmyra SK i sedvanlig ordning, 12,00 går starten och jag tar förstasträckan. Därefter rullar bilen vidare mot Norrköping och SM-veckan där vi ska se Amandas bror tävla i "tricking", det blir skoj!

fredag, juli 08, 2016

Ger mig fan på jag har cancer

BloggerImage


Innanför den röda cirkeln i ljumsken så har jag en svullnad. Mest på den högra sidan som ni ser, men även litegrann på vänster. Jag upptäckte den för ungefär två veckor sedan. Jag kan inte svara på om jag haft den tidigare, aldrig tänkt på det. Googlar man på svullnader i ljumsken så kommer det i princip bara upp svullna lymfkörtlar. Och läser man om svullna lymfkörtlar så är det lymfkörtelcancer/lymfom som kommer fram. Kul. Jag blir ju nervös satan och livrädd. Hypokondrisk satan. Alltid när man googlar sina åkommor så tror man alltid det värsta. Eller jag ska jag väl säga. 

Denna lymfkörtel (eller vad det nu är?) känns ingenting alls. Tycker bara det är obehagligt att känna på det området. Men det är nog mest för att jag tror den är farlig. Jag har någon tanke om att det är nån sena, muskelfäste, muskel eller liknande som blivit svälld i och med idrottandet. Typ att det hänger ihop lite med min bitvis onda ländrygg. Just ländryggen tror jag är muskulära problem och den har ju blivit bättre. Men stundtals så har jag ju känt lite omkring ljumskar eller höftböjare. 

Symptomen för den här cancerformen är ju bland annat nattliga svettningar, och i höstas eller vintras så hade jag ju det under en period. Rejält. Lakanen var helt blöta vissa nätter. Även andra symptom har stämt in. Så jag är ju bitvis jävligt orolig. Nästan så att jag inte vågar kontakta sjukvården (hur fan man nu ens gör det?) för att jag inte vågar få domen. Usch. 

Jag tänker dock att jag inte borde kunna hålla på och träna så här pass som jag gör om det vore något allvarligt? Mitt allmäntillstånd är ju ändå mellan helt okej och bra. Men närmare bra mesta tiden. Kan ni känna era lymfkörtlar? Och är det ens en lymfkörtel? 

Stakelaell - 180 min - 57 km


Med sikte på Brusalabacken, här startade vi och gick i mål på dagens 50 minuter långa "drag"


Ett pass planerat och ett pass avklarat för dagen. Skönt att vara klar redan vid klockan 12. Adam Larsson hade planerat att köra ett 50 minuter långt tröskeldrag, min enda plan för dagen var att köra tre timmar stakning. Så jag hängde med honom på hans pass, med lite åkning innan och efter. Adam körde på Elpex tre och jag tog mina Elpex-tvåor faktiskt. Ville inte köra för hårt och jag kände mig lite sliten, så det blev perfekt. 

Efter ungefär 40 minuters stakande så mötte jag upp Adam, följde med honom på hans uppvärmning i 20 minuter och sedan var det dags att köra. Vi startade i början av raksträckan på bilden ovan, alltså just innan Brusalabacken. Åkte sedan på cykelbanan längs riksväg 293 bort mot Falun. Vändningen skedde på toppen av Gamla Berget, där hade vi åkt i 26,05 minuter. Vi hann så när som på några få meter tillbaka igen till startpunkten på exakt 50 minuter. Jag lät Adam dra de första minuterna för att få ett hum om farten och därefter så turades vi om att dra i ett bra samarbete. Vi har åkt tävlingar och träningar ihop förr, jag och Larsson. Kände mig lite seg muskulärt under de första tre - fyra minuterna och även under de sista fem ungefär, men det har ju blivit en del fina pass i veckan också, så det är väl inte så konstigt. Siffrorna för mig på detta "tröskeldrag" blev: 

50,02 minuter, 19,71 kilometer, 152 snittpuls, 167 maxpuls, 210 höjdmeter, 23,64 km/h snitthastighet

Ett bra AII-drag för mig alltså. Typ snabbdistans eller "marschfart" på långlopp skulle man kanske kunna kalla det. Bra blev det i alla fall. Efter det så följde jag med Adam hemåt till honom i 20 minuter, därefter så blev det mer eller mindre raka vägen tillbaka till Amanda. 

Som ni kan se i bilden ovan så blev det totalt tre timmar, 57 kilometer och det med en snittpuls av 132 slag/minut. Mäktigt. 19,0 km/h i snittfart på hela passet, enbart stakning på tvåor. Jag tycker det är helt okej för att vara jag och jag måste ju ändå ta i en del för att hålla det. Medan vissa i sömnen åker snabbare med mindre ansträngning på fyror. Imponerande!

På't igen och "nya" blodådror(?)

BloggerImage

Packat och klart för avfärd

Hej hej.
Jodå, packat klart och snart helt ombytt. Väntar på mina fyra ägg att koka klart. Jag ska köra stakning med Adam Larsson idag tänkte jag. Min plan är att vara ute i tre timmar. Han ville köra en lång tröskel på 50 minuter. Då jag kört rätt hårda pass på slutet och även ska tävla imorgon så kommer nog jag köra på tvåor idag. Kul med lite variation! Har inte bestämt till hundra om jag kör tvåor, men det lutar åt det.

BloggerImage

Det syns kanske inte jättebra, men på bildens högra sida, mellan naveln och bröstvårtan så kan man se konturerna av mina ådror, (jag försöker inte spänna skiten ur mig, utan jag vinklar för att försöka få ådrorna mer synliga). Mäktigt! Har börjat infinna sig något av en deff, äntligen. Jag har ju dragit ner rejält på intaget, framförallt på skit som godis, alkohol och onyttigheter. Men även lite på mat också. Dessutom så har nog de för mig många och långa passen gjort sitt också. Kul! Sen gäller det ju så klart att få ut det i skidspåret också. Vilken jävel som helst kan väl bli deff. 

torsdag, juli 07, 2016

En timme på fyror - TRX-styrka - SkiErg


Nyasfalterat i Sjulsarvs-jansson, dock bara den sista tredjedelen ungefär, och vidare några hundra meter efter toppen, hela den raksträckan. Fint


Tjosan.

Jag tog mig väl till sist i kragen och klämde av ett träningspass. Kommer jag inte iväg direkt på morgonen och inte heller har bestämt tid med någon så brukar jag av någon outgrundlig anledning skjuta upp mina träningspass så långt det bara går. Idag blev det långfrukost och sedan hem till Falun, där hemma så tog jag åter isär mina hjul på Elpex-treorna, dom låter så illa, denna gången knackade jag ur lagren också, fettade in skiten också, hoppas det hjälpte.

Det jag körde idag var först en timme på mina Elpex-fyror. Denna gång med benen. Åkte upp till Lugnet, snurrade lite kring Kårestugan, Högbo och Järlinden. 14,2 kilometer och 220 höjdmeter slutade det spektaklet med.

Klev sedan in på gymet och körde mitt TRX-program, det gick helt okej, varken till eller från. Funderade länge på vad eller om jag skulle köra någon SkiErg, det hela slutade med tio minuter 40"-20" på motstånd 10. Snittade 1,46,4 min/500m på dessa tio stycken. 163 snittpuls, 175 maxpuls.

Det fick räcka för idag. Imorgon blir det träning i Borlänge med Adam Larsson!


Hej



Tiderna från dagens SkiErg

Ägg, sömn, nyasfalterat och rullskidbana på Lugnet?

BloggerImage

Ägg är ju det bästa som finns

Hallå och "godmorgon"!

Har väl ändå varit uppe i över en timme. Planen var att träna tidigare, men jag kunde återigen inte somna inatt. Jävlar runk. Det liksom kryper och kliar i benen, samtidigt som jag inte riktigt kan sätta hjärnan i viloläge. Så jag valde att ställa fram alarmet ett par timmar och sova. För det konstiga är att när jag väl somnat och sen vaknar så kan jag somna om rätt lätt och framförallt på morgnarna så kan jag sova hur länge som helst. 

Idag blir det ett lite "lugnare" pass. Tänkte köra en kort sväng på rullskidorna (upp till Lugnet och kika på Sjulsarvsbacken som bitvis ska vara omasfalterad). Och sedan blir det lite gym tänkte jag. Blir lagom så. Men det lär nog ta sin lilla tid det också. 

På tal om nyasfalterat så har jag fått lite information om att det ser mer positivt än någonsin för en rullskidbana på Lugnet inom en snar framtid. Hur mäktigt är inte det?!

onsdag, juli 06, 2016

Vildmarksleden - 36 kilometer - 4,15 h


Jag och Jimmie i "Fänriksbo fäbod"

Årets andra löpning runt vildmarksleden (ni hittar karta till leden här och mer information här) är nu avbockad. Blir nog tufft att klara tio, som jag hade satt som mål i våras. Tur att jag inte satsar på löpning då. Grymt bra träning är det dock och det blir så mycket roligare när det är sådana här fina sträckningar och även i trevligt sällskap. Dagens sällskap var Jimmie Johnsson och Mikael Sandgren

Klockan 07,45 så hämtade Jimmie upp mig i Britsarvet, därefter styrde vi kosan mot campingen nedanför slalombackarna i Bjursås. Här startar och slutar vi alltid turen, men det går ju givetvis att hoppa på den i princip var man vill. Ombyteskläder var med också, då vi direkt efter avslutad löpning tog ett bad. Kallt som tusan i vattnet. 

Vi sprang hela turen i ett lugnt tempo, stannade varje halvtimme ungefär, grabbarna skulle pissa och jag passade på att ta kort. Banan är väldigt fint markerad och bra skött, så det är inga problem att hitta runt den. Dock så är det ju på vissa sträckor ganska svårsprunget med myr, steniga stigar och så vidare som hör skogen till, så man tassar ju inte direkt runt den där banan på 6 minuter/kilometer-tempo utan att ta i. Idag gick det dock lite fortare än när jag och Adam Larsson sprang vändan i snålblåst och regn den 14:e maj.

Kände mig pigg i kroppen hela passet. Inga problem med att energin skulle ta slut, drack två liter sportdryck under passet. Efter ungefär 3,45 h så började benen och framförallt höftböjarna värka och bli lite trötta, men det var aldrig någon större fara. 

Vi tog oss runt med rullande klocka på 4,15 h, då tog vi oss 35,74 km, plockade 945 höjdmeter och min snittpuls landade på 131 slag per minut. Bra pass helt klart! Dunkat in 9,15 timmars träning på två dagar, inte fy skam!

Bilder:



Förväntansfulla killar innan 


Pisstopp nummer ett, Hambergsstugan, strax innan Andersbo


Fint vid Andersbotjärn


Passerat Sörskog, mot Flymyrskojan. Vägen ni ser är "Knubbvägen"


Banans högsta punkt, "Fänriksberget" 505 meter över havet. Första gången på turen som jag varit upp dit. Det är en avstickare på cirka åtta-tio minuter, upp och vända bara


Fänriksbo fäbod


Den obligatoriska bilden från "Ärtknubben", mäktig utsikt, Jimmie pekar mot slalombackarna och målet. Sjön ni ser är "Fjällgrycken"

Kunde inte hålla mig



Förlåt. Men jag kunde inte hålla mig att lägga ut några till bilder från helgens spektakel; Tough race sweden. Hittade nämligen ett gäng bilder på deras facebooksida. Bilderna är tagna av: mtyskfoto.se och Foto Anna Grop. In ni också och leta på bilder på er!



Dags för fredagens final

Min kvartsfinal, strax efter start


Första hindret, flyger som en hinderlöpande kenyan, nästan


Armgång, någon av heaten



I detta hinder efter ungefär halva sprinten så tappade jag mycket tid mot dom bästa


Näst sista hindret, väggarna

tisdag, juli 05, 2016

Inte ens nio mil, men väl fem timmar, inklusive tuffa intervaller


Filosofierande strax innan Svärdsjö

Idag har man fått känna på att man lever, usch och fy. Planen var "enkel"; fem timmar stakning totalt, efter tre timmar; 2 x 20 minuter AIII och efter fyra timmar; 10 x 1 minut max! Gänget som idag gav sig an detta fina pass var förutom jag; Jimmie Johnsson, Rikard Tynell, Mikael Sandgren och Kalle Gräfnings (Kalle körde dock kortare och utan intervaller). 

Vi samlades uppe på Knoppen i Falun, sedan åkte vi såhär: Hosjö - Danholn - Karlsbyheden - Ruptjärn - Bengtsheden - Liljan - Svärdsjö - runt sjön vid Österbyn - tillbaka till Svärdsjö - Boränget (ropade hej till Lasse Berghagen där, han hejade tillbaka, inga konstigheter) - Toftbyn - Ramsnäs. I Ramsnäs så drog vi igång intervallerna;

- Första tjugan; 8,00 kilometer - 172 snittpuls - 181 maxpuls - 35 höjdmeter - 23,99 km/h snittfart (Ramsnäs till Hobborn)

- Andra tjugan; 7,72 kilometer - 179 snittpuls - 188 maxpuls - 30 höjdmeter - 23,19 km/h snittfart (Hobborn - Lilltäkt - Hosjö (pumpen))

Det var en något stegrande intensitet i dessa två intervaller. På den andra intervallen så hade vi en galen motvind, Rikard och Jimmie drog som två fullblodshästar, jag gick upp och "vilade" under mina få och korta förningar, men jag lyckades hänga med dom. Vilan mellan tjugorna var fyra minuter lugn åkning.

Efter dessa två tjugor kände jag mig rätt nöjd, hade börjat få kramp i båda triceps och även en sinande vätsketank. Så jag hade inte alltför mycket tryck på de fem - sex första enminutersintervallerna. Försökte mest överleva, ryggen gjorde lite ont ett tag också, men det gick över, krampen höll sig på stången också som tur var. Efter intervall sju så kastade jag mig in på en pizzeria och drack 25 klunkar vatten direkt ur kranen, då piggnade jag i lite. Dessutom så blev det lite längre vila då vi åkte igenom Hosjö, var inte alltför lämpligt att köra max där. Mellan alla andra intervaller så var vilan två minuter. 

Orkar inte lista alla siffror på dessa intervaller (länk till passet har ni här), men de låg mellan; 380 - 450 meter och 159 - 168 snittpuls. Jobbigt som satan var det i alla fall, en minut i maxinsats, den tar ju för fan aldrig slut. Efter den sista enminutersintervallen så var vi i Roxnäs, längs med sjön Runn. Därifrån och hem så blev det en halvtimmes lugn åkning hem. 

Totalt var jag ute i fem timmar och åkte 87,68 kilometer. Fint pass, helt klart. Tack för sällskapet pojkar!


Dricka i Gårdvik, mellan Svärdsjö och Toftbyn. Riktigt fin rullskidväg här, egentligen så är hela vägen mellan Svärdsjö och Sundborn grymt fin. Bra asfalt, fina miljöer och förhållandevis lite trafik 


Två bilder på mig. Notera siffrorna från min Polar-klocka. Ny uppdatering idag på appen, där kan man lägga in siffrorna, antingen via egna bilder, eller via en kartbild från rutten. Cool funktion för oss som är slav under de sociala medierna


Puls-, hastighets- och höjd-kurva


Dagens rutt, siffrorna ni ser är mellantider, där har vi startat och slutat intervallerna

Vasapassdags

BloggerImage

Såhär pigg var jag efter discgolfen igår. Blev en snabb tupplur och sedan filmtittande igår kväll. 

Godmorgon era lurkar.

Strax på väg emot Falun igen, lämnar alltså grannkommunen över dagen. Ska köra ett långpass stakning med intervaller inbakade på slutet. Vi ser ut att bli fyra - fem personer också. Kul med sällskap. Man får ju faktiskt vara nöjd att man bor här och har ett gäng duktiga skidåkare i närheten att träna med. I alla fall då man håller på med det själv. Förutom många bra skidåkare så finns det även ett gäng duktiga cyklister här i Falu-trakterna. Det här med konditionsidrott verkar onekligen populärt här. Även för den breda massan så har det blivit inne och populärt med skidåkning, cykling och så klart "en svensk klassiker". Men det är på en liten annan nivå, där är det mest genomförandet och upplevelsen som lockar. Det vi håller på med är väl mer av ett självplågeri. Den gemensamma nämnaren är väl ändå att man träffar likasinnade och att det här sportandet i tighta kläder skapar kickar och ett beroende. 

Återkommer efter träningen!