Klassiska intervaller kring Skuggarvet - Högbo på 2:or

Nöjd efter att ha blåst ur lungorna

Världens tröttaste kille har just kört dagens självplågeri. Efter att nästan ha somnat stående på jobbet idag, halvsovit i en kvart på golvet under lunchen och sedan tryckt i mig fyra koffeintabletter så stod jag återigen i träningskläder på rullskidorna. Dagen till ära så hade jag med mig den starka skåningen Johannes Andersson, här får ni se upp Rickard Bergengren och Linus Larsson!! 

Jag började med att värma upp till Lugnet det tog cirka 15 minuter. Under uppvärmingen så blåste jag av fem stycken 10"-20"-intervaller för att försöka väcka den trötta kroppen jag har. Därefter så körde jag samma intervaller som jag gjorde i torsdags, denna gång med Elpex-tvåor, såhär  var intervallerna:

- 1:a, från frisbeegolfbanan, mot Skuggarvet, mål uppe på Urfjäll, över toppen: 8,16 minuter, 2,52 kilometer, 166 snittpuls, 175 maxpuls, 90 höjdmeter.

- 2:a, från botten i Skuggarvet, mål uppe på Urfjäll, över toppen: 7,55 minuter, 2,52 kilometer, 169 snittpuls, 179 maxpuls, 75 höjdmeter.

- 3:e, från frisbeegolfbanan, över skidstadion, mål uppe vid Kårestugan: 7,22 minuter, 2,12 kilometer, 170 snittpuls, 181 maxpuls, 90 höjdmeter.

- 4:e, från Järlindskiosken, förbi Högbo och mål uppe vid Kårestugan: 8,03 minuter, 2,31 kilometer, 171 snittpuls, 181 maxpuls, 95 höjdmeter.

- 5:e, start vid Järlindsvägen, igenom bostadsområdet, via cykelvägen upp till Högbosjukhuset: 5,04 minuter, 1,41 kilometer, 170 snittpuls, 183 maxpuls, 65 höjdmeter.

Kände mig faktiskt rätt stark ändå, även om jag är riktigt trött och bara vill sova så går det att ta ut sig bra med rätt fokusering och vilja. 

Ett blogginlägg med det mesta

Vill börja detta inlägg med att återigen säga att jag är djupt imponerad av er som jobbar heltid och samtidigt tränar på en högre nivå. Eller ja, egentligen på alla er som jobbar heltid, i alla fall dödstiderna 7-16. Jag är helt slaktad alltså. Hinner inte så mycket mer än att jobba, träna, äta och sova. Och då har jag den enorma turen att jag får hämta matlådor från Dala Wärdshus, utan det hade jag ju varit än mer rökt. För jag varken kan eller vill laga mat. Jag är oerhört tacksam över de möjligheter jag ändå har, även om jag gnäller en del i onödan ibland så har jag det rätt bra. Och även om jag är sjukt trött just nu så tycker jag det flyter på rätt bra, skönt med rutiner ändå på något vis.

Jag har ju varit inne lite på det här med förändring, och jag tycker att det går åt rätt håll. Jag har ju som plan att flytta till Oslo i september eller så, beror lite på hur det ser ut med jobb här och där (har inget på gång i Norge än, ska ta tag i det mer när jag slutat på nuvarande jobb), samt boende därborta. Jag har heller ingen som vill hyra min lägenhet här, helst möblerad (hör av er vid intresse; adam@adamsteen.se). Planen är väl att vara borta 1-2+ år, vet inte riktigt, beror på hur jag trivs där. Har dock längtat under en längre tid att få bo ihop med Jessica, samt testa nya träningsmarker, nya träningskamrater och överlag nya omgivningar. 

Det är inte bara flytten till Norge som kommer vara annorlunda, jag hoppas att jag inom kort kommer kunna berätta mer för er om hur min skidsatsning kommer se ut framöver, för det är en del förändringar även på den fronten. Och nej, jag ska varken trappa ner, eller lägga av. 

Vi går en spännande tid till mötes!

P.S Jag vill passa på att tipsa om www.hotelluddevalla.se, för er som är sugna på västkusten D.S

Löpning utan känsel och lokalsinne

På något hygge någonstans.

Ja, det blev väl ett jävla pass det här också. Började med att springa upp till Lugnet där jag skulle möta Jimmie Johnsson och Martin Holmstrand, seg som satan och kände mig om möjligt tyngre än vad jag redan är. När vi sedan började springa från Lugnet så hade jag som tur var lite piggare kropp igen. Jag gav som förslag att vi skulle ta oss till det gamla militärområdet för att ta oss upp på ett berg som jag inte kan namnet på, i närheten av Björnmyra. Det gick sådär. Efter en timmes virrande bortåt, med en stor del obanat så vände vi hemåt igen längs en känd stig, via Björnmyra, Skuggarvet, Bergsstigen, Jungfruberget och Lugnet. 

Det kändes ju bra i cirka en timme, efter den första inledandes helveteskvarten där allt kändes runk. Sista timmen så tappade jag känseln i vänsterbenet (enbart på huden och utsidan av låret) igen, denna gång värre än någonsin, det släppte liksom aldrig. Antagligen är det väl den här ischiasnerven som kommit i kläm igen. Det är ju något som inte stämmer i ryggen i alla fall, när jag ser mig själv från sidan vid fönsterpassager etc så ser jag ju ut som en jävla anka när jag hankar mig framåt, sjukt stor svank och kulmage. Har dock ingen lust att fixa detta under den tiden jag jobbar då det garanterat kommer komma tillbaka direkt igen då. Så jag får härda ut.

När jag väl kom hem från löpningen så stupade jag på hallmattan, använde ryggsäcken som kudde och sov i en kvart innan jag kunde samla mina sista krafter till att köra fem minuters hållningsstyrka. Man är oerhört fin alltså.. Två timmar gå, lunka, löp fick jag i alla fall ihop, det var kul.

Kattvakten

Bodde i Skuggarvet i natt och var kattvakt. Det gick bra. Idag är jag trött satan, så vi får se hur det blir med träning, men förhoppningsvis så får jag till något. 

Vilar!

Åh vad skönt med vilodag idag. Ser till att fixa undan saker såsom tvätt, städning och annat småfix. King det!

M Å N D A G !

Äntligen en ny arbetsvecka! Som jag längtat!!!

Två h löp också - Lastade väl in en "full hand-fuck you" idag!!!11

När det kommer till träning och att få med någon på träning så är Martin Holmstrand en som aldrig bangar! Idag spenderade vi totalt 6,20 timmar i barüber och träningsunderdelskläder, king det. Förmiddagspasset vet ni ju redan allt om. Eftermiddagens pass var tänkt att bli en timme lätt jogg, men vi insåg ganska snabbt att sådana tönterier knappt är träning, så det fick bli ett varv runt röda femton i Stångtjärn istället.

Den är ju väldigt fin den slingan måste jag återigen påpeka. Springer man den och sedan avslutar med att springa uppför stavgångsbacken på andra sidan Stångtjärn så får man två timmar löpning om man tar det rätt lugnt. 16,1 kilometer och 470 höjdmeter blir det, ett lagom eftermiddagspass med andra ord.

Nu ska jag ta det lugnt resten av dagen!

Stakning - 75 kilometer - 4,20 h - intervaller

Men mysigt pass idag då!! Jag, Jimmie Johnsson, Linus Larsson, Rikard Tynell, Martin Holmstrand och Kalle Gräfnings var dagens träningsgäng. Jag åkte på dagen med mina Elpex-treor, och rundan vi körde var följande:

Inte nog med att vändan var 75 kilometer och tog 4,20 timmar så kördes det intervaller också. När vi lämnade Svärdsjö efter cirka 2,30 timmar så kördes det följande intervaller (tre minuters vila emellan alla):

10 minuter - 3,75 kilometer, 149 snittpuls, 169 maxpuls, 30 höjdmeter

10 minuter - 4,05 kilometer, 154 snittpuls, 173 maxpuls, 15 höjdmeter

5 minuter - 1,97 kilometer, 165 snittpuls, 176 maxpuls, 20 höjdmeter

5 minuter - 1,95 kilometer, 162 snittpuls, 172 maxpuls, 10 höjdmeter

3 minuter - 1,18 kilometer, 168 snittpuls, 179 maxpuls, 10 höjdmeter

3 minuter - 1,15 kilometer, 158 snittpuls, 176 maxpuls, 15 höjdmeter

1 minut - 0,41 kilometer, 164 snittpuls, 178 maxpuls, 5 höjdmeter

1minut - 0,40 kilometer, 167 snittpuls, 180 maxpuls, 0 höjdmeter

Såhär såg puls- och höjdkurvan ut:

Kände mig stark idag!!

Några bilder:

Långpass coming up

Ska väl ut på ett långpass stakning nu med samma gäng som igår. Vädret ser klockrent ut, så detta kan nog bli kul!!

Solskenscykling

Få saker är väl så trevliga som att cykla landsväg i finväder. Skulle vara att cykla landsväg i finväder med fina ben då. Men man kan ju inte få allt här i världen, har jag lärt mig. 

Jag, Linus Larsson, Kalle Gräfnings och Martin Holmstrand gav oss ut på en finare tur med landsvägshojarna. Vi åkte: Britsarvet - väg 293 (cykelbanan mot Borlänge) - Amsberg - Tjärna Ängar - Stora Tuna - Torsång - Ornäs - Aspeboda - Olsbacka - Britsarvet. Kändes bra fysiskt, men benen är ju inte som jag vill att dom ska vara. Det kan ju bero på att jag cyklat ett pass tidigare i år. Min Sensa var däremot riktigt skön, man märker att denna är klart förbättrad mot föregående års cykel. 

Siffror från dagen:

2,32,20 timmar

79,20 kilometer

122 snittpuls

158 maxpuls

31,2 km/h snitthastighet

510 höjdmeter