Söndag

Hej hej. 

Söndag igen då, snart dags för jobb igen alltså, men man ska väl försöka få till ett träningspass idag också, trots att jag tränat 17 dagar i rad. Skönt trött i kroppen nu. Fortsätter jag såhär så finns det ju en viss risk att jag blir vältränad om ett år eller tre. Eller trött, stel och sjuk. 

På återhörande. 

Stakning runt Orsasjön

Tjo. 

Dagens träningspass var det passet med klart bästa känslan på hela veckan! Finns inget en sovmorgon inte kan lösa. Idag så stakade vi alltså runt Orsasjön. Startade i Färnäs och åkte sedan: Mora - Bonäs - Våmhus - Orsa. I Orsa så åkte vi rätt upp till Slättberg och Viborg för att få lite höjdmeter. I den stigningen så dunkade jag av fem minuter 10"-20"-intervaller också och höll sedan skapligt tryck upp till toppen för att trötta ut mig lite mer. 

Från toppen i Viborg så rullade vi sen nedåt Bergkarlås - Rödmyren - Färnäs. Jag åkte på mina Elpex-treor och Jessica åkte inlines med stavar. Kände mig pigg och stark hela passet, så det var ett skönt kvitto efter en bedrövlig vecka rent träningsmässigt. Totalt blev det 54,2 kilometer på tre timmar. Väl hemma så blev det fem minuter hållningsstyrka i RedCord-band.

Quadricepsvärk på midsommardagen

På en trevlig och god midsommarmiddag igår i Vattnäs. 

God förmiddag. 

Vad skönt att få sova ut idag! Att sen vakna upp med fågelkvitter och solsken utanför fönstret gör ju inte saken sämre direkt! 

Gårdagens löpning gör sig påmind i min kropp. Speciellt i framsida lår. Jag drömmer mig tillbaka till den tiden där jag kunde springa fort, det börjar bli längesedan nu. Tror faktiskt att löpningen är bra för skidåkningen. Variera mellan stakning och löpning är det jag just nu känner mest för att göra faktiskt. Så planen idag blir att staka ett varv runt Orsasjön!

58,28 på 15,28 kilometer

Har tagit mig igenom Orsakajt'n igen, troligen fjärde eller femte gången som jag sprang detta femtonkilometersrace. Med tanke på den oerhört dåliga känslan i veckan så är jag nöjd. I tisdags exempelvis så sprang jag en femminutersintervall med 4,01 min/km i snittfart, så med form som ett blysänke så var målsättningen med dagen att springa under en timme. 

När starten gick så kände jag mig ändå rätt så pigg muskulärt. Men jag fick ändå slita på för att hålla någon form av högre fart. Som vanligt under det senaste halvåret-året så känner jag mig grundstark, men så fort det ska ökas så blir jag stum. 

Under de första fem kilometrarna så tappade jag känseln i mitt vänsterben, och sista milen så var mina höftböjare sjukt stela, jag fick liksom inte ut steget mer och kunde inte springa fortare än jag gjorde. 

Sprang i mål på tiden 58,28, gav det jg kunde och hade bra skalle under hela loppet. Så jag är ändå rätt nöjd. 183 i snittpuls och 200 i maxpuls vittnar i alla fall om att jag tagit i! 

Glad midsommar på er finingar!

Foton: Margareta Steen

Foton: Pontus Nordström

Orsakajt'n

Sitter här och laddar inför dagens Orsakajt'n. 15 kilometer löprace är precis vad min kropp suktar efter. Benen skakar och vill iväg hela tiden, har fått sovit med dom bundna inatt för att inte springa iväg i sömnen. 

Ryggen verkar rätt grinig. Men det ska vi råda bot på:

11:15 startar jag. Hoppas på att gå i mål innan midsommarfirandet. 

90 minuter lidelse

Efter en halvdag på jobbet så tvingade jag ut mig själv på 90 minuter rullskidor klassiskt. Det gick väl sådär ändå, i drygt en halvtimme, därefter blev jag trött, seg och stum igen. Den här veckan så har jag alltså haft en dålig känsla på fyra av fyra pass. Full pott med andra ord, skönt att få det någonstans i alla fall. Men eftersom att förra veckans träningar kändes bra nästan allihopa och denna veckas jobb har varit givande och kul så är det väl inte så mycket att gnälla på ändå, jag får ta det som det kommer och försöka lyssna på kroppen bara.

Dagens vända blev en sväng till Skuggarvet, tillbaka in till Lugnet och några loopar inne kring Lugnet och Högbo-området. Fem impulser hann jag med också, för att skrämma igång kroppen. Det enda jag lyckades få ut av dom var en än värre ryggvärk. Min ländrygg har nämligen värkt som ett as de senaste dagarna igen, tipp topp!

Nu drar jag till Mora!

Mitt nya jobb, vad jag gör

Efter träningen igår så åt jag middag och somnade sedan direkt i soffan kl 20. Vaknade 1,30 timmar senare, gick och borstade tänderna och sen direkt i säng. Totalt utslagen, men skönt idag!

Jag är som bekant på ett företag i Borlänge nu och till juli ut. Tycker det är rätt skoj, även om det är lite småjobbigt för fötter och rygg att stå på ett hårt betonggolv hela dagarna. Mina arbetsuppgifter är att renovera, rengöra och byta delar till manicken ni ser på bilden ovan. Det är en hydraulisk lyft/domkraft som används till brobyggen och liknande. Jag och en till man jobbar med dessa cirka 700 kilos bjässar. Vi hinner cirka två stycken per dag, totalt ska vi göra 92 styck. Dessa ska på ett arbete nere i Singapore.

2,15 timmar stakning. Noll krafter kvar

 Nu är det mycket gnäll, men jag är fan totalt godnatt alltså. Blev väl ett pass idag igen, på nya Elpex-treor. Rundan: Britsarvet - Hosjö - Danholn - Karlsbyheden - Kårtäkt - Sundborn - Skuggarvet - Lugnet - Britsarvet. Drygt 400 höjdmeter. Enbart stakning. Snittpulsen var 116(!) och då var inte tempot direkt lusigt. Försökte mig på fem minuter 10"-20" också, mellan Sundborn och Skuggarvet. Gick ju fint, lite drygt 140 i puls. Hade kramp i höger triceps också, en muskel jag inte använt sedan entimmespasset i söndags. 

Sjukt trött i kroppen är jag. Jag måste återigen belysa att jag beundrar er som jobbar heltid, tränar och även har familj samtidigt. Jag orkar knappt en av dessa saker. 

Holmstrand är snäll i alla fall. Och jag har en orange tröja från Kalas med okänt tryck på..

Persedelvård och annat babbel

På dessa dagar då jag jobbar heltid så är jag som bekant rätt trött, men ändå så får jag en märklig förmåga av att beta av mycket mer saker än då jag är ledig. Det är ändå rätt skönt! Förutom att städa lägenhet och tvätta bilen minst en gång i veckan så har följande skett de två senaste dagarna:

Putsade upp mina Elpex-rullskidor, tog av hjulen och sprayade i lite 5-56. Har inget fett och är för snål för att köpa. Vässade även holkarna på mina KV-stavar med min diamantslip. 

Pappa och jag installerade en ny badrumsfläkt då den gamla gått sönder. Här fick lägenhetens reparationsfond hjälpa mig som fattig sosse att få fiolerna att räcka till.

Svara på mail och skicka mail till samarbetspartners och eventuella nya jobb i Norge är också saker jag försöker hinna med under dessa hektiska dagar. Jag är djupt imponerad av folk som jobbar heltid alltså, att ni orkar! Fast det är klart, hade jag inte försökt bedriva någon form av motionsträning på sidan av så hade jag nog haft lite mer ork till jobb. 

Löpintervaller där jag bröt mönstret

På väg hem från jobbet är jag så trött att jag knappt vet vad jag heter. Under jobbdagen pendlar min träningsvilja från att vilja köra stenhårt, till att jag inte orkar något annat än att sova när jag kommer hem. 

Idag tog jag mig åter ut på ett pass i alla fall. Petade i mig tre koffeintabletter innan för att försöka bli lite piggare. Kändes bättre än igår, något piggare och något högre puls. Planen var att köra löpintervaller: 10 + 5 + 5 + 10 minuter. Efter att ha kört dom tre första, där jag sprang allt jag orkade och precis kom upp i 170 som maxpuls (på första), med tvärstumma ben och stel överallt så var jag nära att ge upp. Jag påminde då mig själv om; hur hade jag sagt till mig själv om det här med att bryta mönster?! Så jag ändrade strategi till den sista intervallen, körde tio minuter, men uppdelat på 40"-20". Alltså 40 sekunders arbete och 20 sekunders vila. Här steg pulsen sakta men säkert, och jag kunde till slut maxa ur mig på 182 BPM. Skönt. 

Under den här perioden med mycket jobb så får jag försöka vika fokuseringen på timmar åt sidan, och istället sikta på att få till så kvalitativa pass som möjligt. Det gäller bara att jag håller fokuseringen rätt och skiter i hur andra tränar. Att tro på det jag gör är nog en viktig nyckel!