Fick med mig min enda vän och vapendragare Martin Holmstrand på ett ytterligare löppass under kort tid. Idag blev det två timmar, jag kände mig pigg i kroppen, men trött och less i huvudet. I ett försök att springa bort all ångest +ANNAT så ville jag springa i högt tempo. Men det är mycket man vill här i världen. Så även om tempot kanske inte var högt, så var ansträngningen desto högre. Vi startade och gick i mål vid friidrottshallen på Lugnet. Under rutten hann vi med att jöna okring två gånger på Jungfruberget, förbi Skuggarvet mot Björnmyra och även en massa kringelkrokar på Lugnet. Totalt sprang vi 22,5 kilometer, exakt två timmar och 425 höjdmeter.
Nu efteråt har jag så jävla ont i min rygg igen att jag varken kan sitta eller stå. Men nu får det vara som det är, för det är ju ändå stakning jag tänkt hålla på med framöver (mestadels i alla fall) och det funkar ju bra. Smärtan är bara vekhet som lämnar kroppen, så det är bara att bita ihop och sluta gnälla. Vem minns en klenis?!
Puls- (röd) och höjd-kurva (grå)
Rutten
Grusväg i skogen, det sprider lugn och harmoni
Slagna hjältar
Affärsmannen
Ställt av mig själv