Paradoxen

Tjenixen.

Ytterligare en dag passerar, fortfarande seg och trött. Känns inte som att jag har "panget", orken eller "klippet" när jag åker/tränar längre. Det och den här förbannade värken i ryggen + typ hela kroppen gör ju att det mesta blir förbannat trist och jag blir arg, bitter och irriterad för minsta lilla. Vill bara vara i fred, men ändå inte. Svårt att förklara, men jag hoppas hoppas att min egna rehabilitering (äter mycket, stretchar rygg, ben och säte, vilar och försöker tänka positivt) hjälper mig att vända på detta sjunkande skepp till människa och kropp som jag tyvärr är kapten på. 

Förr så hade jag inte riktigt motivationen att träna två pass per dag, tränade hellre ett pass och kunde då även äta mycket mindre = mer pang per pass och mer deff. Nu när jag kommit in i det här timjageriet mer så vågar jag inte riktigt släppa på träningen. Styrkepass kan jag knappt heller köra längre då i princip varenda övning gör att jag får dödsont, samt att jag känner mig svag muskulärt. Jag märker ju nu när jag skriver att jag är sliten och bör vila, men så här nära inpå säsong så vill jag ju vara på tårna och offensiv. 

Får försöka ha is i magen och tro på mig själv och min förmåga. Men det är ju inte en så liten paradox direkt.

Onsdags-VM - åskådare i minusgrader

Klev i ett nytt klädset från Colour Wear och begav mig till nybroparken för att kolla på Onsdags-VM™ i cykelcross.

 Något jag gillar förutom att bli stum och irriterad då jag tränar själv är att kolla på andra som idrottar, vad passar väl inte bättre än att kolla på 10-15 cykelcrossare i Nybroparken då?! De tre bästa för dagen var: Emil Linde, Martin Eriksson och Lars Bleckur, i nämnd ordning, Daniel Olsson och Robert Österling var på placeringarna bakom. Starka killar. Kallt som skräcken att kolla på var det dessutom. Ryktas om snö imorgon. Tog några bilder idag, kanske inte så bra, men väl bilder:

Brytbussen på dagens träning

Träningen för dagen gick väl till historien... Som ett av de sämsta. Eller kanske det sämsta. Åkte rull upp till Lugnet, värmde upp ett varv på den tänkta intervallbanan, hade 120 i puls uppför Sjulsarvsbacken (backen bredvid mördarbacken), noll energi i musklerna. Rullade ner till samlingen och sen hem. 

Hemma var jag yr och konstig. Gick och la mig klockan tio, vaknade nu. Dags för lunch. Livet är för härligt. Fick dessutom ihop 45 minuter träning idag, det är inte alls som fått det! 

SM-veckans omslagspojke

Undertecknad är lite utav en omslagspojke till SM-veckan i Örebro, i alla fall om man kikar in deras facebook-sida. Dom verkar ju ha koll där! Bilden är från SM-stafetten här i Falun när vi tog Brons 2013, på den tiden så hade man inga bekymmer, det var guld och gröna skogar så att säga. Men hur kul är det att inte vara bitter då?!

Direktrapport från fosterställningen

Ligger för tillfället i fosterställning på golvet i hallen. Kom hem från dagens andra pass för 20 minuter sedan, låg först i fem minuter utanför ytterdörren i trapphuset, nu har jag kommit hit, men inte längre. Har en hyfsad energivägg. 

Har sprungit i 1,30 timmar med Gustav Eriksson, Mikael Sandgren och Robin Norum, de var med i en timme, därefter stack dom till gymet och jag fortsatte sista halvtimmen ensam. Detta var ett riktigt jävligt pass, inte bara för att det var blött, mörkt och regnigt. Jag hade ont i precis överallt i kroppen, men mestadels ryggjäveln. 

Under sista 20 minuterna på löpningen så slog även väggen till, fick slita för att få upp pulsen över 100 slag i minuten, och sprang jag "för fort" så fick jag så jävla ont! 

Stannade till i mörkret på Jungfruberget med en dryg (i dubbel bemärkelse) kvart kvar, satte mig ner på en stubbe och undrade vad fan jag höll på med. Det krävdes en del mental och även fysisk styrka att ta sig hem därifrån vill jag lova! Älska träning och älska livet!  Hälsningar från en rätt harmonisk och glad kille liggandes i fosterställning på hallgolvet. Ensam. Tänk om man visste när man var 20 att livet skulle bli såhär underbart nör man var 30, så mycket man hade längtat då!

2,30 timmar stakning

Idag var vi ett tolv man stort gäng från DSA som åkte tillsammans + ett gäng tjejer som låg strax bakom. På bilden ovan har vi passerat högsta punkten mellan Lugnet och Skuggarvet.

Inspirerande och kul med ett så pass stort gäng. Mindre inspirerande och kul är detta förbannade skitväder. Funkade väl bra första halvtimmen då vi hade lite kupering över Skuggarvet, därefter blev det kallt trots nio plusgrader, men regnet var inte att leka med. 

Efter Skuggarvet rullade vi vidare genom följande byar: Hobborn - Lilltäkt - Hosjö - övre Norslund. Tillbaka i stan så körde vi en extraslinga över Slussen och Kvarnberget. 2,30 timmar och drygt 38 kilometer. I eftermiddag väntar löpning i regn, fy fan vad kul det ska bli!

Film från gårdagens intervaller

Lars Suther, Andreas Holmberg, jag, Robin Norum och Linus Larsson, i tät följd på första intervallen igår. 

1,30 timmar skate i mörkret utan lampa

Fick följa finpojkarna på ett 1,30 timmar (25 kilometer) långt skatepass i eftermiddags. Britsarvet - Lugnet - gamla Svärdsjövägen - Östborn - Hobborn - Skuggarvet - Lugnet - Britsarvet (Dalarullenbanan baklänges). Det var rätt så mörkt och spännande utan lampa mellan Skuggarvet och Lugnet, men det gick bra det också!

5x5' AIII+

Den här saten till rygg skulle ju jävlas med mig idag igen. 

Hej. 

Slitit mig igenom ett pass med DSA. Fem stycken femminutersintervaller med nästan lika lång vila. Uppför backen ovanför Järlindskiosken, förbi Högbo och mot Kårestugan. 

Första intervallen gick bra, då låg jag i klungan med dom bästa. Därefter blev jag stum, trött, krampade i ryggen, tappade psyket, gav upp i slutet av två intervaller och vände det hela under de två sista då det blev något bättre igen. 

Fan att jag ska tappa psyket, att ryggen ska värka och att jag ska bli så stum. Har fuskat med deffen några dagar nu, fuskat med stretchingen också. Ska fortsätta försöka jobba mentalt, tekniskt och fysiskt så ska det nog bli bra! Ensam är stark!!

Peppa på

Godmorgon! 

Måndag igen och idag väntar det ett intervallpass med DSA. Intensiteten på passen har krupit ut mer till AIII+ nu på slutet, så det gäller att ha bra fokus och att vara på tårna!

Hej på ett tag!