Ligger för tillfället i fosterställning på golvet i hallen. Kom hem från dagens andra pass för 20 minuter sedan, låg först i fem minuter utanför ytterdörren i trapphuset, nu har jag kommit hit, men inte längre. Har en hyfsad energivägg.
Har sprungit i 1,30 timmar med Gustav Eriksson, Mikael Sandgren och Robin Norum, de var med i en timme, därefter stack dom till gymet och jag fortsatte sista halvtimmen ensam. Detta var ett riktigt jävligt pass, inte bara för att det var blött, mörkt och regnigt. Jag hade ont i precis överallt i kroppen, men mestadels ryggjäveln.
Under sista 20 minuterna på löpningen så slog även väggen till, fick slita för att få upp pulsen över 100 slag i minuten, och sprang jag "för fort" så fick jag så jävla ont!
Stannade till i mörkret på Jungfruberget med en dryg (i dubbel bemärkelse) kvart kvar, satte mig ner på en stubbe och undrade vad fan jag höll på med. Det krävdes en del mental och även fysisk styrka att ta sig hem därifrån vill jag lova! Älska träning och älska livet! Hälsningar från en rätt harmonisk och glad kille liggandes i fosterställning på hallgolvet. Ensam. Tänk om man visste när man var 20 att livet skulle bli såhär underbart nör man var 30, så mycket man hade längtat då!