Men nu har jag frusit som satan. Tre timmar skate med legenderna Simon Andersson och Lars Suther var visserligen en trevlig historia. Men då vi hade vädergudarna på allt annat än vår sida; plus två och regn, så blev det förutom en trevlig historia, även en kall sådan. Blev endast två stycken drickapauser, efter 30 och efter 60 minuter. Därefter så ville man inte stanna och bli mer kall igen.
Förutom att bara åka skate under passet så körde vi totalt fem minuter 10"-20"-intervaller, tio minuter benskate och med två olika par stavar.
Då jag inte limmat om mina holkar som lossnade på skatestavarna igår så var jag tvungen att låna stavar. Under första halvan lånade jag Simons, men då han var klar före oss och behövde stavarna så fick jag åka benskate upp till Suther och låna hans stavar sista halvan. Tack för det pojkar.
Det gick inte så fort idag, under den tre timmar långa turen kom vi 45 kilometer och hade drygt 600 höjdmeter. Men det var ett riktigt pannbenspass. Tänkte skita i alltihop redan efter en timme då jag frös och började bli less.
Nu har jag en hel eftermiddag och kväll ensam att slå ihjäl. Hade varit kul om man haft en sambo eller vänner att umgås med. Nu får man väl roa sig själv, och mig själv är ju min största fiende, eller nåt.
