Efter att ha haft ångest hela dagen inför "dödspasset" så tog jag till slut tjuren vid hornen och joggade upp till Lugnet och Actic för att bränna av de planerade intervallerna.
Fyra stycken fyraminutersintervaller låter kanske inte så jobbigt. Men det är det. Första minuter brukar kännas rätt lätt, därefter brukar det vara en kamp inne i huvudet att fortsätta, fortsätta, fortsätta. Idag vann jag åter den kampen och klarade av att springa alla fyra intervallerna på 3,00-fart/km (20 km/h), med fyra minuters vila emellan. Det var jobbigt muskulärt (troligen efter gårdagens gym) i nästan hela kroppen, men det värsta idag var att jag blev torr i luftrören och hade svårt att få syre, men jag bet ihop och försökte fokusera på att andas så "lugnt" man kan med 200 i maxpuls.
Såhär såg intervallerna ut i siffror:
Intervall 1: 177 snittpuls - 189 maxpuls
Intervall 2: 181 snittpuls - 195 maxpuls
Intervall 3: 184 snittpuls - 198 maxpuls
Intervall 4: 187 snittpuls - 200 maxpuls
När jag klätt på mig överdragskläderna och skulle jogga hem så stötte jag på några DSA-kompisar som skulle ut och springa en sväng, så jag följde med dem en vända över Jungfruberget innan jag sprang hemåt: