Spåren är så lösa på Lugnet, så jag tog med mig ett par extrastavar ifall jag (som har lite klipp) skulle bryta av en.
Atomicskidorna på bilden ovan är från -96, jag brukar träna klassiskt på dom nu när vädret är allt annat än önskvärt, de går inte lätt, men det är dåligt fäste på dom. Skateskidorna bakom är så gott som nya, från -02, nypulvrade dagen till ära, bara för att jag kan!
Dagens planerade två pass blev ett. Är det något jag har mer bekymmer med än att gå upp tidigt på morgnarna så är det att lägga mig i tid på kvällen innan. Vi säger så här: jag tog en sovmorgon idag. Men jag inbillar mig att jag behöver sova mycket.
Träningen idag genomfördes bra, jag hade inställningen på uppvärmningen att det här passet ska bli jobbigare än en tävling. Och visst blev det sjukt jobbigt. Jag värmde upp i 20 minuter, därefter så körde jag tre block 10"-20" á 15 minuter:
- 1:a: 169 snittpuls, 181 maxpuls
- 2:a: 168 snittpuls, 175 maxpuls
- 3:e: 170 snittpuls, 181 maxpuls
Det kanske inte låter så jobbigt att köra max i tio sekunder och sedan vila det dubbla. Men med maximal insats under dessa tio sekunder (14 stavtag/intervall idag) så svider det något oerhört både muskulärt och i flåset. Jag tyckte att det kändes rätt bra idag, lyckades köra mig riktigt trött. Undrar om jag uppfattades som normal när jag bitvis pratade högt till mig själv: "Kom igen nu Adde, du är stark", "Bit ihop nu, bara tio kvar". Men det skiter jag i.
Totalt var jag ute i 2,05 timmar. Bra för deffen.
Imorgon gör vi ett nytt försök på två pass.