Två timmar klassiskt

Hade väl egentligen vila idag, men Simon ville träna, och det ville väl även jag. Vi tog en fin tremilarunda över Skuggarvet - Lilltäkt - Hosjö. Jag kände mig rätt seg och trött i kroppen, men det var skönt att få lite frisk luft. 

När jag kom hem så hade jag två par nya handskar från Lillsport som väntade, det gjorde min dag:

Farsta Centrum

Hej där.

Jag vill passa på att skriva några rader om Farsta Centrum. Farsta ligger cirka åtta kilometer söder om Stockholms innerstad och har ett invånarantal på drygt 12 000 personer. Ett perfekt ställe att shoppa på om man inte riktigt vill åka in till storstaden för att uträtta sina ärenden, fika, eller något annat man nu gör i en stad eller ett centrum. Det byggdes under 1 950-talet, tog tre år att upprätta och kostnaden för det hela uppgick till 60 miljoner svenska kronor. Invigningen av detta köpcentrum var den 23 oktober 1 960 och var vid den tiden det största shoppingcentret vi hade i Sverige. 

Farsta Centrum har cirka 150 butiker och restauranger, dessa är fördelade på tre olika våningar. Man kan utan att överdriva säga att det är en viktig knutpunkt för de boende i området runt Farsta, men också för de invånare som bor i den södra delen av Stockholm.

Det finns allt ifrån matbutiker, systembolag, inredningsbutiker, med mera. Men även ställen som inte är förknippat med shopping, såsom: tandläkare, arbetsförmedlingen, kyrka, banker, begravningsbyrå, post, polis, skola, och annat. Det finns egentligen allt man kan önska sig, och allt man söker inom rimlighetens gränser. Det är ett så pass bra shoppingcenter att det under åren 1 999 och 2 000 blev utsett till årets köpcenter i Sverige. 1 999 blev det också utsett till "European shopping centre award", vilket är en stor och bra utmärkelse för ett sådant shoppingcenter.  

Centrumet är välplanerat, fin och lugn miljö,  det är även någorlunda nära till skogen och parker. Det är lättillgängligt från den stora motorvägen och det finns även tunnelbana och pendeltåg som ansluter dit. De stoltserar också med generösa öppettider, ända till klockan 20 på vardagar.

Varför inte passa på att svänga in där när ni har vägarna förbi?

Längdskidåkning för dig

Fick denna bok på posten. Det är skidåkaren och mångsysslaren Erik Wickström som skrivit den och som handlar om det mesta inom och kring längdskidåkning. Efter att ha bläddrat igenom den så kan jag bara konstatera att den är intressant och innehåller många bra tips!

74 hundradelar från kvartsfinal

Ett klart fall framåt idag!

Efter en något nervös uppvärmning där jag kände mig aningens kraftlös, delvis från de två föregående dagarnas tävlande och delvis mentalt. Dock så hade jag en mer krigarinställning där jag bestämt mig innan för att verkligen mejsla ur det som fanns i kroppen. 

Jag körde verkligen allt idag, kanske en aning stressat och jag blev lite för stum. Men jag placerade mig som 33:a och var endast 74 hundradelar från att ta mig vidare. Detta i ett bra startfält med många kingar. Jag slog också många snabba herrar. Så det var skönt att få en vändning och ett resultat åt rätt håll! Jag vet ju ändå innerst inne att jag kan. 

Nu har jag en plan inför veckan och så bygger vi på till nästa tävlingshelg i Idre!

Sprint

Idag är det dags för den sista tävlingen här i Bruksvallarna. Sprint skate idag. Det blåser nästan storm ute, så det kan bli rätt roligt!

Lite gång på skidorna

Tog en lugn vända på skidorna nu på eftermiddagen. Skate, en timme runt tävlingsbanan. Skönt och mysigt att åka ensam i mörkret med enbart pannlampan till sällskap. Nu har det börjat snöa och blåsa rejält också. Hoppas vi snart har vinter i Falun också, hade varit riktigt fint!

93:an i Bruks.

En bild säger mer än tusen ord sägs det. Och bilden ovan beskriver nog rätt bra dagens lopp och känslan just nu. Skulle jag försöka sätta två ord på det så är det uppgivenhet och tomhet. 

Redan innan loppet idag så kände jag att det skulle gå tungt. Kropp, skidor och huvud var inte 100%. Men den stora förloraren innan och under loppet är och var skallen. Istället för revanschlusta efter gårdagens misär så var jag bara less, inte ens förbannad som jag brukar kunna vara, utan less och uppgiven. Låg och tänkte nästan hela natten på vad som gått snett och vad felet är. 

Jag försökte åka stort och tekniskt bra på dagens lopp, kanske fungerade, vad vet jag. Men farten fanns ej där och jag var mest muskelsvag och seg. Fanns ingen kämparglöd, gick inte att köra mig trött i flåset utan var bara lam och stum. 

Efter målgång så var jag bara tom och less. Vanligtvis så brukar jag bli arg. 

Det som var bra med dagen var de snälla medtävlande och vännerna som innan och efter peppade mig och gav mig peppande ord. Tack. 

Bilder från gårdagen och dagen innan det

Foton: Lars "Lalla" Eriksson

Man är ju i alla fall steekig. 

Idag ska man försöka sig på att åka skate. Kroppen värker efter gårdagens "succé". 

En timme skate

Då har man harvat runt en timme i skidspåret igen, denna gång skate. Snurrade tävlingsbanan, körde en lätt fyraminutersintervall och fem impulser. Kändes rätt tungt. Men skönt att röra på sig, åka ensam, lyssna på musik och tänka igenom. 

Är fortfarande besviken över min mediokra insats. När skidåkningen egentligen är det enda man har här i livet så är det tråkigt när man åker som ett rövhål. Finns liksom inte så mycket annat att falla tillbaka på. Dessutom är man ju snart lastgammal också. Mycket positivt idag.. Dock har jag inga planer på att sluta än på länge!

Misslyckad premiär

Då var premiären avklarad för i år. Jag gjorde ju inte direkt ett lopp som kommer gå till historieböckerna, i alla fall inte för att jag åkte bra. Möjligen tvärtom. 

Har varit nervös i några dagar för det här loppet. Åkte ju så bra förra året, har känt mig stark bitvis i sommar och höst, samt att jag tränat bra. Så jag har byggt upp förväntningarna om att kunna åka än bättre i år. Det i kombination med att jag senaste veckan känt mig rätt seg när jag kört fart. Plus att jag tvivlat på mig själv bitvis i andra delar i mitt liv, typ att jag inte lyckas hitta en levnadspartner (blivit bränd och sårad), och att jag är lite orolig för att jag inte har tillräckligt med jobb/sponsorer för att kunna vara helt säker på att allt ska gå runt. Dessa saker gör att jag tvivlar på mig själv, samtidigt som jag sätter en oerhörd press på mig själv att lyckas, jag vill verkligen åka fort och känna att jag är en bra skidåkare. Det gör tyvärr också att jag är väldigt rädd för att misslyckas. Och jag spänner mig fysiskt och mentalt. 

Idag trodde jag att jag kunde åka bra. Vi körde två varv på en femkilometersbana. Jag startade i en vad jag tyckte hög, men kontrollerad fart. En fart där jag trodde att jag kunde öka ut på varv två. Men mot slutet av första varvet blir jag tokstum, jag springer skidor, jag stressar och jag spänner mig. Istället för att slappna av och åka stort. 

I början av varv två blir jag passerad av många som precis startar. Står som ett rundningsmärke och börjar bli uppgiven, less och förbannad. Men efter halva varv två så kommer Anders Svanebo ikapp mig (på hans förstavarv) och jag ger mig fan på att hänga med in i mål, ökar farten markant och lyckas med nöd och näppe att hänga med den kingen i mål. Det var egentligen det enda positiva med dagens lopp. 

Jag kommer alltså delad 85:a idag, och det är ett resultat som jag är allt annat än nöjd med. Kände liksom innan denna helg att detta var det loppet jag skulle kunna åka bra på då jag är sju klasser bättre på klassisk skidåkning. Känner mig just nu allmänt missnöjd, tjock och ful. Men jag vet ju egentligen innerst inne att så är inte fallet. Jag ska försöka vända detta nu och jag vet ju att det inte är det fysiska som är min största svaghet egentligen, utan det är det psykiska. 

Nu ska jag vila, och sedan köra ett väldigt lugnt och kort pass senare i eftermiddag. 

Resultaten från dagens elände hittar du här: http://www.bruksvallsloppet.se/wp-content/uploads/2013/10/Resultat_H21_fred.pdf