Så var då (äntligen) tiden kommen. Sista vloggen. Det blev ett års vloggande. Bara att avprenumerera skiten och glömma mig. Vi får se om det blir någon fortsättning någon gång, förhoppningsvis inte. Jag vet inte ens vad jag vill med mitt liv. Tack för denna tid.
4 kommentarer:
Jag kommer sakna dina vloggar, vet du om hur modig du är?
Stort tack för att du delar med dig!
Vilket enormt jobb du gjort med att leverera vlogg avsnitt i ett helt år! Jag brukar göra korta filmer som jag lägger ut på Instagram, de är max 60 sekunder långa men även en så kort snutt tar tid när man filmer sig själv för att få fram material. Jag får därför ett litet hum om vilket arbete som krävs för att få till en vlogg på ca 10 minuter.Bra jobbat med allt Adam!
Om jag inte bodde så långt bort skulle jag komma och krama om dig!
Jag blir ledsen när jag ser hur du mår, men eftersom jag varit där själv vet jag att det kommer bli bättre. Men tid tar tid och jag trodde verkligen inte på de som sa att det kommer bli bättre när jag själv mådde som sämst, men sett såhär i efterhand så verkar det stämma att det så småningom går över även om det kan ta väääldigt lång tid. Jag tänker på Dig! Får du någon hjälp från vårdcentralen? Det verkar helt normalt att du inte vill tävla, att inte kunna sova och må dåligt gör ju att det krävs en enorm kraftansträngning för att orka göra något mer än överleva dagen. Att glömma saker och bli kallsvettig och få yrsel (= ångest) är också helt normala symptom på en vardag som inte fungerar. Allt du beskriver låter som utmattning i mina öron. Kram!
Tack för det! Nej, jag vet nog inte det :)
Ja, precis. Det tar en del tid i anspråk.
Tack för de fina orden och tack för omtanken. Det värmer verkligen :)
Vi kämpar vidare!
Hej ! Blev berörd av att se hur du mår, hoppas du kan komma ur mörkret.
Jag får själv energi av mina barn, det är det käraste jag har.
Hoppas du får positiv energi som gör att det blir bättre, kämpa !!!!!
Bästa hälsningar // Timo
Hej. Tack så jättemycket!
Skicka en kommentar