Igår efter att vi varit hos mina föräldrar så svängde vi förbi hos min bror. Alfons fick agera praktikant och jag fick blåsa av bilen från smuts, salt och så vidare. Skönt att få det gjort. Blir helt trasig i själen av att bilen ska vara skitig och mycket är tack vare den här förbannade saltningen av vägen.
Vi är inne i december nu, snart är detta väldigt speciella 2020 slut. Mycket osäkerhet och oro i världen för pandemin. Den lär dock inte bry sig om datum och årtal. Troligen kommer vi få kämpa med den även nästa år. Såg att Johannes Klæbo och Emil Iversen skippar kommande världscuper. Det känns som att fler kommer hoppa på samma spår och jag tror det är bra! För trots allt är ju detta idrottande inte hela livet, även om det för en del är deras jobb.
Jag har en känsla av att det inte kommer bli så mycket skidlopp i vinter, hoppas jag har fel. I somras så körde jag ju en del virtuella löplopp och det funkade ju bra. Men löpning är ju väldigt enkelt och man kan göra det nästan var som helst. Vad gäller skidor så kommer jag inte köra några sådana, inte som det känns nu i alla fall. Då tränar jag hellre. Men det är bara att avvakta och se hur allt artar sig.
Idag är det tisdag, vilket innebär jobb för mig och förskola för Alfons. Boris vaktar hemmet. Svinhalt ute med lätt regn och nollgradigt. Med dubbade däck på cykeln så gick det dock kanon att rasta Boris och ta sig till jobbet utan vurpor.
Benen värker rejält idag från löpningen igår. Väldigt skönt för mig som gillar träningsvärk. Även skönt att jag har vilodag idag.
Ha en fin tisdag kamrater!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar