Hejsan alla mina fans!
Tredje löppasset på en vecka nu och fortsatt håller mitt knä sig borta från löparknä-syndrom. Sjukt ändå. I början när jag hade ont så var jag noga med att stretcha, göra övningar och foamrolla under en ganska lång period. När jag sedan testade efter cirka en månad och hade ont redan efter tio minuter så sket jag i att fortsätta med min rehab och tänkte att en skidsäsong utan löpning skulle fixa knät. Men sen kom ju vintern halvt, vilket gjorde att det varken var åkbart på rullskidor eller skidor här. Då blev jag ju tvungen att testa igen och nu har jag sen i lördags sprungit: 23 km (2,15 h) - 28 km (2,45 h) - 32 km (3 h). Tacksam för att det fungerar utan känningar. Jag känner dock av att löpformen är långt borta och det är inte direkt något ”pop” i steget. Men man får ju vara glad för det lilla!
Jag började löppasset med 45 minuter tillsammans med Boris. Vi sprang upp till Mellsta och snurrade lite där. Under tiden hade jag robotdammsugaren på med moppfuktionen också, sjukt smidigt och den funkar riktigt bra!
När jag hade sprungit klart med Boris så mötte jag upp med Adam Larsson och sprang lite drygt 90 minuter med honom. Vi var inte sugna på att springa stig idag och jag ville inte riskera fler vrickningar av foten, så vi sprang via grusvägar upp till Bjusan och tillbaka ner till Borlänge igen. Den sista halvtimmen sprang jag själv längs med älven bland annat.
Då det råder ishalka så sprang jag åter i ett par icebug-skor. Dom har mycket bra grepp, men det är inte direkt Hoka-känsla..
Passet blev som nämnt tre timmar i tid, 32 kilometer i sträcka och innehöll 380 höjdmeter.
Trevlig kväll på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar