Att tro att man ska bli smal av träning, eller träningsläger är ju nästan som att tro på tomten. Det blir en jävla massa ätande här och hade jag inte gjort det så hade jag varit än mer urlakad och trött. Skillnaden mot träningsläger förr om åren är dock att jag nu bara äter vettiga grejer om dagarna, men ändå känner jag mig fet och uppsvälld. Får ta tag i det när jag kommer hem igen och tränar en gång om dagen. Som sagt var detta läger ett sätt att bryta lite mönster för mig.
Det som äts under dessa dagar är typ:
Frukost: 2-3 kokta ägg, en röra med 2-3 deciliter havregryn, havredryck, skivad banan, lite proteinpulver för smakens skull och frysta bär (blåbär, hallon och mango).
Lunch: bananpannkaka med 5-6 ägg, 1-2 bananer
, 1-2 deciliter havregryn, proteinpulver och frysta bär.
Mellanmål innan pass två och läggning: samma som frukost + 3-4 knäckebröd med kaviar eller smör.
Middag: Pontus diverse specialiteter, lagade från grunden på lättvarianter av grädde, creme fraiche och så vidare.
En jävla massa ätande helt enkelt. Känner mig uppsvälld. Men som sagt behöver jag ju äta för att orka med passen också. Förr om åren smällde jag nog säkert i mig ett kilo lösgodis om dagen också, då behövdes inte samma mängder mat. Det kanske ni kan förstå. Inbillar mig dock att det är bra mat jag får i mig nu.
_____
Passet idag blev två timmar lugnt på Swenor IV. Inte stakning denna gång, utan klassiskt. Vi körde på de riktigt fina och nyasfalterade vägarna omkring Väsa. Fin kupering var det också. Under den sista halvtimmen när vi diagonalade på i ett bra tempo uppför, så toppade min puls på 122 slag per minut efter närmare tio minuters stigning. Utför backarna så hade jag efter 2-3 minuter i fartställning under 70 slag per minut. Någon som kan förklara för mig varför min puls blir så låg när jag börjar bli sliten i musklerna? Och blir det ens träning?
Passets längd blev 33,5 kilometer och vi plockade 515 höjdmeter. Snittpulsen blev 105...
Tack för idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar