Hej.
Ja, idag är det söndag, nästa söndag är Vasaloppet. En vecka kvar till målet jag tränar året runt emot. Igår började jag ändå fundera på att börja träna snart igen. Det är ju ett steg i rätt riktigt. Men jag har inte rört mig sedan förra lördagen, så det har ju gått en satans lång tid utan träning. Dessutom är jag slemmig i bröstet fortsatt och jag har snor i näsan. Det är dock inte grönt eller gult på samma sätt som innan, så kanske kan det gå. Men om det överhuvudtaget ska gå att genomföra loppet med någon form av prestation så krävs det att jag senast börjar träna imorgon. Så jag får hålla alla tummar jag har för att det ska vara genomförbart.
Idag är det strålande solsken ute och jag tänkte ta en riktigt lång promenad på typ 2-3 timmar i mina Hoka-skor. Det är det närmsta fysisk aktivitet jag kommit på åtta dagar. Imorgon så får jag hoppas att jag är så pass okej att det kan gå att träna lätt rullskidor, då får jag känna hur kroppen reagerar och kan sen därefter agera efter de svar jag får.
När man är hemma såhär och är sjuk så är det ganska skönt i 1-2 dagar, det måste jag erkänna. Därefter blir det jävligt långrandigt. Jag tappar alla rutiner och mår allt sämre psykiskt. De senaste dagarna har jag brottats med en stundtals jobbig ångest. Ångest över att inte kunna träna, tappa all fysik, över att bli tjock, att det kommer ta sådan tid att komma igång igen och så vidare. Ett inte alltför trevligt sinnestillstånd med andra ord. Men jag försöker intala mig att det är situationer jag tidigare varit med om och jag har tagit mig upp förr, så det borde gå även denna gång. Får jag sen bara några träningspass på mig så brukar känslan ganska snabbt försvinna.
Framåt så ser det inte riktigt ut som att det blir något mer skidlopp efter Vasaloppet. Möjligen, möjligen att vi drar upp till norr och kör Nordenskiöldsloppet som en rolig grej, men det är ytterst tveksamt. Annars är det väl bara att försöka gneta på efter bästa förmåga fortsatt, för snart börjar löpsäsongen och då hoppas jag på att springa några fler lopp än förra året. Men vi tar en sak i taket, nu ska jag först bli frisk, det är det viktigaste!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar