Här åker jag runt bland bondgårdar och njuter av livet
Tjena tjena!
Idag har jag uträttat stordåd. Åtminstone med tanke på känslan under hela dagen. Sjukt trött har jag varit. Ett tag tänkte jag vila helt idag, sen funderade jag på att köra distans och ta intervallerna imorgon istället. Men efter någon kopp kaffe och mellanmål så bestämde jag mig för att prova köra intervaller ändå, skulle det gå åt fanders så fick jag väl köra distans istället.
Jag började med en uppvärmning upp i Skräddarbacken, hjärtat slog knappt och jag fick ta i bra nog för att ens få pulsen över 110. Matade på i halvhård fart under två minuter uppför vattentornsbacken och fick upp pulsen till 140 i alla fall. Därefter åkte jag ner längst ner på Kalles väg för att dra igång med dagens pass.
Planen för dagen var att skita i pulsen och känslan. Att jag skulle köra så gott jag kunde och få en fin belastning muskelärt. Jag får ju fin puls under mina dubbeltrösklar, så jag tänker att detta blir perfekt för att träna de specifika musklerna också.
Upplägget blev så att jag körde tre vändor i Skräddarbacken. Först fyra minuter hårt, därefter en minuts vila och sedan en minut max. Dessa intervaller var mestadels i uppförsbacke. Sedan körde jag samma sak fast nere på platten bort emot Lindan. Den första intervallen i Skräddarbacken kändes inte alls bra och pulsen var väldigt låg, men sedan tycker jag att det stundtals svarade rätt så bra och pulsen klev upp en bit över 170 och det är jag faktiskt rätt så nöjd med! Att passet genomfördes så pass bra som det gjorde med tanke på den bedrövliga känslan innan får jag vara supernöjd med.
Avslutade med lite lugn åkning och kunde inkassera 1,35 timmar (30 minuter intervalltid) och strax över 25 kilometer på mina Elpexfyror. Inte illa en trött onsdagseftermiddag. Jag hittade även mina Oakley med Prizm low light-lins idag innan passet, hade nästan glömt bort att jag hade dessa, kanske var det där och då som dagen vände åt det positiva hållet. Nu håller jag alla tummar och tår för att jag ska få sova inatt, annars blir jag galen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar