Augusti; nu är det över...

Två bilder på Alfons i sitt esse 

Jaha, idag slog almanackan över på augusti. Få saker är väl så deprimerande som just det. Nu är det över med sommar, ledighet, värme, ljus och allt annat härligt. Kanske är det därför jag känner mig så seg, sliten och nere som jag gjort några dagar? Jag gillar ju inte höst, vinter, kyla och mörker. Vill ha sommar året om. Inte någon stressig vardag där man knappt hinner någonting. Men vad gör man, det är väl bara att rätta sig i ledet och bita ihop. Det har ju gått bra förut, så det ska väl fortsätta göra det också. Jag är mest orolig över att inte hinna med saker sen när jag börjar jobba, blir stressad redan nu över allt som dyker upp utöver det vanliga i vardagen. 

Jag fick en halvkass natt med sömn inatt också, svårt att somna liksom och när man sover med Alfons så får man räkna med ett antal uppvakningar av att han gnäller och stönar. Han vaknar inte själv, men gör en massa ljud där han ligger i sängen. Lite smådrygt. 

Kroppen min är rätt trött och sliten som jag nämnde. Men jag har ändå tänkt trotsa det och köra intervaller på rullskidorna. Det brukar släppa när jag väl kommer ut. Måste försöka passa på att få till bra pass nu under resten av ledigheten, så det är bara att gräva ner huvudet och göra jobbet!