Jag blir då aldrig frisk.

Såhär ser vi ut idag, jag och Alfons. 

Amanda var så snäll igår och lät mig sova i eget rum inatt igen, stort tack för det. Jag lyckades sova ända till strax efter klockan 08,30 och fick således ihop 9,30 nyttiga timmar i sömnboken. Men inte fan är jag frisk för det. Jag trodde halsen blivit mycket bättre, och det har den kanske också, men inte helt bra.. Jag fortsätter spraya med Coldzyme som en dåre. Igår hade jag väldigt ont i bihålorna när jag lutade mig framåt, men efter litervis sköljning av näsan med salt och bikarbonat så verkar det ha blivit bättre. Jag fick även ut några gula klumpar ur näsan just. Jag har även ätit rinexin och sprutat i nässpray med kortison. Hoppas det släpper nu!! Det sista symptomen på förkylningen är att jag fått löst slem i bröstet. Åtta dagar kvar och tiden går... Kämpa Adam och dö Adams förkylning. Går det så går det. Inte hela världen om det inte går heller. Jag kommer fortsätta åka skidor kommande år också. 

Under gårdagen så försökte jag vara skapligt aktiv, genom att röra mig väldigt lugnt med promenader  (6+4 km) och cykling (7+5 km, till och från jobb). Tänkte att det skulle vara bra att få lite luft och ja, såklart. Jag vill inte bli fet(are). Tanken är väl något liknande idag också, minus cyklingen. Ska ge mig ut i solskenet med Alfons snart, vi passar på medan Amanda är på gymet och tränar. 

Jag gjorde sista dagen på jobbet innan sportlovet igår och fram tills hemgången ungefär så var jag lycklig i tron om att jag nästa arbetsdag (onsdag efter sportlovet) skulle få följa med min elev på vinterfriluftsdagen i Romme alpin för att åka slalom med dom, något jag inte gjort på många år och som jag tycker är kul. Men just när jag ska gå hem så får jag informationen om att jag skulle bli satt på längdskidåkning med en annan klass uppe i Gyllbergen, ridå. Något jag kan bli irriterad på är att personer som kanske inte är så insatta verkar tro att jag tycker det är roligt med längdskidåkning och det kan jag säga på rak arm att jag verkligen inte tycker. Visst, det är kul de få gånger det känns bra och de få gånger vädret är bra, annars är det mest ett nödvändigt ont för att åtminstone kunna hålla mig kvar på samma (låga) nivå som jag ligger på. Jag brukar inte vara gnällig där på jobbet, men nu blev jag så pass irriterad att dom gått över huvudet på mig och bestämt något som jag inte ville så jag mailade rektorn och sa att jag helst ville åka slalom i Romme med min elev, får se ur det artar sig. 

Nu ska vi ut och gå en sväng, sedan ska vi kolla huvudklassen tävla 30 km i VM och ikväll så ska vi på restaurang!