Tack Måns (Sunesson) för att du räddade upp mitt humör på dagen pass. Jag mötte träningskamraten efter nästan en timmes skidåkning. Jag var halvt less där i början av passet, mest på grund av att jag hade ganska rejält mycket felvallade skidor med en blå burk i nollgradigt före, så jag får väl skylla mig själv antar jag. Men kombinationen av gott sällskap och en något fallande temperatur gjorde att passet blev mer angenämt ju längre passet gick.
Vi passade på att testa banan inför söndagens Bergebo Ski Marathon, och som jag tolkade det hela så är det i princip den 20-21 kilometer långa originalbanan som vi ska åka. Det är en väldigt fin bana och fin sträckning. Dock så var det bitvis väldigt löst och i det närmsta obefintligt stavfäste. Nu väntar det lite halvtråkigt väder de kommande dagarna med plusgrader, nederbörd och annat tråkigt.. Jag passade på att sätta på ett par väldigt stora trugor från KV+ på ett par gamla exelstavar jag hade hemma. Orkade inte värma av den där skruvsaken längst ner på mina Leki-stavar och Lekis största truga är dessvärre inte tillräckligt stor. Att valla med fäste och använda benen är inte att tänka på! Vi får se hur jag gör på söndag med stavar och trugor. Jag fick ett bra svar från tävlingsledaren angående spårpatrullens plan: "dom ska köra storparten av banan med vår mindre pistmaskin. Mera packning/spårning imorgon. Som prognosen låter kommer de sedan att tvingas avvakta "så rätt som möjligt" tidpunkt vid övergångar mellan plus/minus/plus-grader." Det låter i alla fall rätt så lovande tycker jag! Men jag har ju en tävling i Orsa Grönklitt på Lördag att försöka prestera bra på först, fokus på den först och sedan Bergebo.
Det blev 2,30 timmar, 32,5 kilometer och 510 höjdmeter. Ett okej pass i mängden, inte lika fint som senast jag och Måns tränade ihop dock, men alla dagar kan inte vara magiska, de flesta dagar är just dagar i mängden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar