Som om jag inte fick nog igår eller imorse så skulle jag ut igen och träna direkt efter hemkomsten från jobbet. Frågan är ju om det inte gett mer att varit hemma, men men, jag känner att jag måste få till lite extra pass och extra tid här och där. Speciellt då det är ett tag kvar till tävling för mig. Men jag gillar det inte för fem öre och jag tvingar mig själv i princip varenda minut jag är ute. Inte alla pass givetvis, men dagens andra pass och gårdagens misärpass bland annat.
Småont i ryggen, fet av mycket ätande de senaste dagarna (vägde in på 74 efter jobbet idag och redan där funderade jag att lägga mig på tågspåret), seg och allmänt less med dåligt humör. Som gjort för att skippa träningspass, men inte jag heller. Jag satte på mig pannlampan, klev i rullskidorna och gav mig av på ett 75 minuter långt onödigt stakpass i Skräddarbacken. Orkar inte kolla upp hur långt jag åkte ens, men ni kan väl halvera ett valfritt entimmarspass från valfri skåning så har ni väl en ungefärlig längd. Inte nog med att jag är inne i någon form av mental och fysisk svacka så har jag haft otur med materialet i form av två piggar förstörda på rullskidholkarna under dom senaste två hårdare passen. En olycka kommer sällan ensam.
Imorgon ska jag till Lugnet igen, hoppas på bättre känsla och mentalt fokus då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar