Det händer inte ofta, speciellt inte på rullskidor, men då och då smäller jag till med ett klassiskt pass. Det är ju rätt så härligt att få (försöka) sträcka ut i diagonalen och att få använda benen vid stakning med frånskjut. Jag gör det så sällan, så jag får ingen avslappnad rörelse i det hela. Men jag har ju tidigare kört åtskilliga timmar med de nyss nämnda växlarna, så rörelsemönstret sitter ju ändå där någonstans. Idag hade jag rejält med träningsvärk, både från Lidingöloppet och gårdagens gymstyrka. Ländryggen småkrampade när jag diagonalade, benen var trötta och jag var småsliten. Skönt då att jag får vila imorgon, efter sju träningsdagarni följd.
Jag körde vändan över Alderbäcken - Täkt - Spraxkya - Floda - Lindan. I början och slutet av passet så var jag en kortis i Skräddarbacken för att få lite extra höjdmeter. Det blev två timmar, 29 kilometer och 315 höjdmeter. Passet tränades på fastande mage. Jag återinvigde även mina Oakley Radar EV med fotokromatisk lins det är ju en fantastisk uppfinning under dagar som denna med växlande molnighet.
Nu ska jag försöka njuta av dagen och umgås med Alfons!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar