God kväll.
Nyss hemkommen från ett nytt rullskidpass. Idag blev det två timmar klassiskt på Elpex-fyror Känslan var väl ändå ganska god. Men ack så tråkigt det börjar bli att åka distanspass på rullskidor. Det är på riktigt oerhört trist och jag är inte alls sugen på att göra dom. Vet inte alls varför det blivit så under de senaste månaderna. Två timmar känns numer som en evighet och det är ren pina rent mentalt och även många gånger fysiskt. Givetvis så börjar kugghjulen i huvudet att snurra och standardoron börjar gro: Har jag tränat för lite? Kommer jag kunna åka fort i vinter? Bla bla bla. Ni känner igen det där va?!
Varför ska jag tvinga mig ut på rullskidor mot min vilja? Bättre då att träna det jag tycker är roligt, eller känns mindre motigt åtminstone. Nu har jag ju Lidingöloppet att se fram emot, så då blir det fokus på löpningen under nästan en månad. Mellan löppassen så blir det styrketräning och en del stakintervaller. Sen får jag väl skärpa till mig emellanåt och köra något distanspass på rullskidorna också. Jag har exempelvis inre kört ett enda så kallat ”vasapass” i år. Men jag har inte haft suget till det, jag tror att jag kan klara mig hyfsat långt på erfarenhet, att köra en del hårda pass (för intervaller på rullskidor i stakning har jag ju kört massvis + mina 60 min tröskelpass som jag ska fortsätta med) och att fokusera på ”bra” träning, snarare än att huvudlöst jaga timmar bara för att. Sen om det är en bra plan eller inte lär väl visa sig. Dock har jag ingen lust just nu att träna så mycket mer mängd än jag gör, vilket jag kom fram till än tydligare idag, då är det bättre för min skalle att fokusera på rätt saker och mer ”rolig” träning.
Nog om det där gnället nu, jag är ändå motiverad till fullo för att åka fort i vinter och efter Lidingöloppet så är det inte heller långt kvar av mitt gymprogram som jag satt upp. Därefter så väntar det en ny plan som jag tänker lägga upp, med mer fokus på att försöka bli ännu bättre på långlopp!
Det kanske blev lite spretigt mina rader här ovan? Men någonstans kanske ni hittar någon form av röd tråd i all kaos?!
Jag åkte i alla fall två timmar idag, jag hann 29 kilometer och fick in 340 höjdmeter.
Det var en fin kväll med kvällssol och ganska varmt, härligt! Snart kanske vi har sommar året om?! Det längtar jag till!
Dammyran, Skräddarbacken
Västsnäng, Mats Knuts
2 kommentarer:
Ett tips, titta på sådana som tränar lite men ändå presterar bra, tänker på exempelvis Erik Wickström. Du tränar fruktansvärt bra tycker jag nu trots att du kanske själv känner att timmarna är lite i underkant och en del pass blir mindre bra. Jag är övertygad om att du också kan prestera väldigt bra (med det menar jag bättre än du kanske lyckats med hittills). Du tränar definitivt tillräckligt för det och har dessutom tränat mycket under många år så mycket hårdhet finns i bagaget/kroppen sen förut. Tro på dig själv! Du kan!
Yes, jag vet! Tack för de fina orden :)
Skicka en kommentar