Vildmarksleden på 3,40!

Tjoflöjt!

Klockan 08,01 rullade jag in på parkeringen vid Bjursås camping för att möta upp Jimmie Johnsson och Rikard Tynell. Jag fick stå på lite på slutet med Benzen för att (nästan) hinna i tid till samlingen, vägen tog lite längre tid än jag räknat med, alternativt körde jag för sakta?! 

Det var ett numer åldersdiget gäng som stod på startlinjen för årets för mig första tur runt den oerhört fina Vildmarksleden. En av mina favoritlöpturer. Jag har dock fina löpstigar just bakom knuten där vi bor också, men ni känner ju till min galna ormfobi och rädsla att springa själv i skogen under soliga dagar. 

Stigarna var riktigt torra och fina idag, nästan inga blöthål alls, så det gjorde väl sitt angående den fina tiden runt. Tidigare år har jag sprungit vändan på allt ifrån 4,08 till 4,28, om jag minns rätt. Idag stod dock Jimmie för en fin farthållning på en för mig mestadels bra AI-nivå, men mot slutet steg pulsen i backarna till närmare 160. Det förklaras av en lätt vätskebrist, det var nämligen 25-27 plusgrader och stekande sol idag. Jag drack 1,75 liter ur min vätskeryggsäck, använde min nya mojito-sportdryck från +Watt (handla med rabattkoden ADAM för att få 25% rabatt). Till en början var jag knappt törstig, drack ändå, men mot slutet, efter cirka 30 kilometer, när drickan började sina, så var det rätt dammigt i käften stundtals. Sportdrycken var jäkligt god måste jag säga och funktionen var precis det jag eftersträvade: den höll mig pigg i den mån det gick. Inga svackor rent energimässigt, trots att dagens frukost bestod av en kopp kaffe och fyra ägg. Succé!

Benen var pigga i cirka 27-28 kilometer, sedan blev det rätt tungt i en period fram till cirka 34 kilometer, då vaknade benen till liv igen. Vaderna höll och det var jag mest nervös för. Jag sprang i mina Inov 8 x-talon 212  en jävla fin sko alltså. I alla fall när man springer mer trail, som idag. Troligen har mina vadproblem efter/under löptävlingar berott på mina Salomon Sense som jag brukar tävla i, Jimmie hade nämligen känt lika han, under tidigare år. Jag har beställt ett par Hoka Tracer, men dom har inte dykt upp än tyvärr. 

Det blev en jäkla fin runda och ett grymt träningspass i trevligt sällskap. Kul att prata lite gamla minnen och att stå på i ett lagomt tempo runt leden. Tiden blev exakt 3,41,13 (då stannade jag klockan under de sex korta drickapauserna), distansen blev 35,68 kilometer (6,10 min/km), snittpulsen 136, maxpulsen 162(!) och 850 höjdmeter! 

Väl hemma igen så fock jag direkt ta över Alfons som varit rätt gnällig under stora delar av dagen, han har just somnat och jag hinner blogga lite när jag ligger här i soffan bredvid junior. En stor eloge till Amanda som var iväg på blåbärsplockning under tiden jag sprang, jag måste nog ut nu och hjälpa henne rensa bären, för husfridens skull!