Efter gårdagens träning så satte jag som vanligt på mig min Apple Watch. Jag tränar nämligen aldrig med den på mig, utan har den bara till vardags, möjligen på något gympass har den varit på och givetvis på alla promenader då det inte är träning. Jag har fått dille på det här med att stänga de tre aktivitetsringarna och då främst den röda rörelseringen. Den ringen är den som är svårast att stänga då jag har ställt in den på 690 kalorier per dag, alltså blir det 690 kalorier att förbränna utöver min träning, så det gäller att jag inte bara är stillasittande. Jag har ju en fördel då jag cyklar till jobbet och inte har ett alltför stillasittande jobb. Vi har lektionerna i en byggnad och lärarrummet med kaffemaskinen i en annan byggnad, så två gånger per dag springer jag över skolgården för att hämta kaffe och tillbaka upp till klassrummet med tre trappor, allt för att stänga ringarna. Sjukt beteende.
Nu har det kommit sig så att jag stängt dessa ringar på klockan i 47 dagar i sträck, ingen svit man gärna bryter i första taget. Så efter gårdagens middag stod klockan på 570 kalorier brända, det var ju bara att ta med sig Boss och springa en tvåkilometer på strax under 12. Det innebar såklart att målet var i hann: Rörelseringen stängdes. Ganska lätt att göra mig nöjd nu.. Men jag tror detta kan vara en bra morot för folk som rör sig mycket mindre än mig och som behöver aktivera sig lite. Man behöver ju inte ha en Apple Watch, det funkar ju lika bra med en stegräknare av något slag, det finns ju till och med i de flesta mobiler numer.
Åter till det här med träningen som jag var inne lite på igår. Det kan ju vara bra med planer hit, nyckelpass dit och så vidare. Men det allra viktigaste är ju att få till en bra kontinuitet och så en balans mellan hårda & lättare träningspass. För man kommer inte ifrån att det måste tränas hårt i perioder och under träningspass för att kunna utvecklas. Sen ska ju folk göra en grej av att inte träna och vissa tränar timmar som om det inte fanns en morgondag. Vissa upplägg funkar för en del, men inte för andra och vice versa. Det gäller att hitta sin egen grej som funkar, inte bara fysiskt utan även mentalt som är minst lika viktigt. Men precis som jag nämnt tidigare så har jag mer och mer börjat tro på att ju äldre du blir desto viktigare blir det att köra väldigt hårt (tuffa intervaller och maximala impulser), samt att lyfta väldigt tungt på gymet (hormoner, nervsystem och så vidare).
Nu är jag inne på fjärde dagen utan sötsaker och det fungerar bra. Det jag inte får äta är godis, chips, fikabröd, glass och så vidare. Lightläsk, naturella nötter och möjligen popcorn är okej. Jag kämpar på och förhoppningsvis blir jag lite mer deff.
I eftermiddag väntar ett stakpass i Bergebo, sugen att hänga med?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar